essays | notemeetsletter | skrivpuff | misc | challenge fic | site info
|
Darlas Ögon Kropparna som passerade honom var alltför varma, alltför närgångna. Det fanns utrymme att gå förbi, runt honom, varför gjorde de inte det? Trots att vänner gick bredvid varandra skrek de och varje gång bullrande röster ljöd strax intill hans öra så ryckte han till. De knuffade varandra och de motstridiga dofterna av Cologne, som aldrig kunde fungera tillsammans, gjorde att hans näsa kliade och så att han knappt kunde andas. Darla verkade också besvärad. Hon höll sitt schackbräde tryckt mot bröstet, men lyckades ändå le obesvärat. Hon svarade något fräckt på en kommentar som fällts om henne och fortsatte utan oro. Erik kurade upp axlarna och dolde ögonen under sin svarta lugg. Hon hade inte sagt mycket sedan de spelat och han undrade om det hade gjort henne sur för att han hade vunnit så pass enkelt. Han lyfte upp sin hand och gned sin kind lite – en nervös vana han hade. Skulle hon tycka illa om honom nu? Skulle den där glimten av intresse och nyfikenhet försvinna, nu när hon hade sett hur anormal han kunde vara? En armbåge grävde sig in i hans korsrygg och han bet ned i sin hand för att ignorera smärtan. I nästa ögonblick fann han att någon grep tag i hans hand och drog med honom ut ur den kvävande folksamlingen. Ut i solskenet. Hon vände sig om och solen träffade hennes ögon så att de glittrade. Han svalde hårt. |
Copyright C.R.M. Nilsson 2010