essays | notemeetsletter | skrivpuff | misc | challenge fic | site info
|
Hoppa av livet ”Jag vill hoppa av livet.” ”Va?” ”Jag vill hoppa av livet, sa jag. Det går väl bra?” ”Men inte kan du hoppa av livet!” ”Varför inte? Jag är trött på alla dessa spelregler. Jag vänder ut och in på mig själv för att vara trevlig. Jag har fler vänner än tidigare, men ingen lyssnar på mig. Folk säger åt mig att jag inte kan förvänta mig att få tala eller gör som jag vill hela tiden, men om jag aldrig får göra det? Om jag aldrig får göra vad jag vill, utan alltid gör som alla vill? Om jag bara väntar på att få säga det jag vill, kommer jag alltid lyssna till andra men aldrig till mig själv?” ”Det kan ju aldrig vara så att du aldrig får göra vad du vill eller säga något…” ”Ytterst sällan, då. Folk hör inte min röst. De bryr sig inte om den. De förstår den inte. De förstår inte mig. Jag får aldrig snäsa till; det är en dödssynd. Jag ska alltid le och vara solskensglad. Men ingen lyssnar någonsin och förstår mina omständigheter. Jag har alltid varit ensam, hur ska jag hux flux anpassa mig till andra som inte ger mig något utrymme?” ”Jag vet inte vad jag ska säga… vad jag kan säga. Men inte kan du hoppa av livet!” ”Jag menar inte att dö. Jag menar helt enkelt att hoppa av alla spelregler och krypa ihop ett hus någonstans, enbart med mina böcker.” ”Men vad skulle du leva på?” ”Drömmar och fantasier, claro que si.” ”Tar du din medicin som du ska?” ”Javisst, kompis. Som på ett klockslag.” Du förstår inte heller. |
Copyright C.R.M. Nilsson 2010