Regissör: William Joyce och Brandon Oldenburg Manus: William Joyce Produktionsår: 2011 Längd: 15 minuter Finns på Youtube, mindre lagligt.
Morris Lessmore är en man som älskar böcker och det skrivna ordet. En dag drar en vildsint storm in över staden och sveper bort all färg, alla ord, i sin framfart. Kvar står stadsborna i en ödelagd grå värld. Mr Lessmore möter en kvinna, som svävar efter ett knippe böcker. En av böckerna frigör sig och när han följer efter den, kommer han till den plats där böckerna bor. Han viger sitt liv åt deras välbefinnande och med böckernas hjälp kan han även börja hela en stad.
I somras läste jag något så ovanligt som en bilderbok som är baserad på en film, istället för tvärtom. Men det tog oförklarligt lång tid för mig att se The Fantastic Flying Books of Mr Morris Lessmore med tanke på att denna lilla pärla till film bara är femton minuter lång. Men det är femton välspenderade minuter.
The Fantastic Flying Books of Mr Morris Lessmore är inspirerad av gamla tiders stumfilm, vilket märks i karaktärernas mimik. För att skapa filmen har de använt sig av olika tekniker, såsom datoranimation, miniatyrer och traditionella handtecknade bilder. Blandningen skapar ett intressant uttryck och gör det hela till en välgjord film, som visar att du egentligen inte behöver mer än femton minuter för att berätta en välkomponerad historia.
För den rymmer mycket, den gode The Fantastic Flying Books of Mr Morris Lessmore, inom sin korta rymd. Det går att se den som en allegori över det skrivna ordets helande förmåga. Det uppstår både humoristiska och spännande situationer genom filmens lopp, och jag sveps med i Mr Lessmores äventyr. Om det så är från att laga en bok till att försöka ta sig upp på morgonen för att utfodra böckerna. Framförallt så andas väl filmen, liksom bilderboken, kärlek till böcker och berättande.
Jag måste återvända till filmens uttryck. The Fantastic Flying Books of Mr Morris Lessmore använder färg som ett sätt att förmedla detaljer i handlingen. Efter att stormen har ödelagt staden är färgerna grå för att symbolisera människornas sorg och förtvivlan, vilket blir effektfullt. När de genom böckernas läkande kraft börjar återfå hoppet så återvänder färgerna. Inte dramatiskt, utan stillsamt och effektfullt.
The Fantastic Flying Books of Mr Morris Lessmore är verkligen en kärleksförklaring till böcker och det skrivna ordet. Den som vill se en verkligt bra film, som visar på genuint skicklig berättarkonst, bör se den.
Måste ta och kika på den. Verkar jättefin.
Den är väldigt fin 🙂
Ska visa den här för klassen på Nationella läsdagen 🙂
Åh, vad härligt 🙂
Pingback: De elva bästa filmer jag har sett hittills i år - C.R.M. Nilsson
Den är verkligen bra! Jag ska visa den nu i samband med världsboksdagen på torsdag i min klass. Vi sjunger även låten: när man läser en bok. Den är också otroligt vacker.
Det låter som att ni fick en fin dag, med både den här filmen och den sången 🙂