Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe

Författare: Will Schwalbe
Originaltitel: The End of Your Life Book Club
Översättning: Charlotte Hjukström
Förlag: Pocketförlaget (2013)
Antal sidor: 298 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Mary Anne Schwalbe har ägnat sitt liv åt hjälporganisationer och välgörenhet. När hon kommer hem från en hjälpresa börjar hon må dåligt, men tänker att hon har dragit på sig något under resan. Men hon blir bara sämre och sämre. Snart står det klart att det inte är någon resesjukdom hon har fått, utan att det är fjärde stadiet av bukspottscancer. Det är inte en fråga om hon ska dö, utan när. Under behandlingarna sitter hon och sonen Will timtals tillsammans. Snart börjar de prata om böcker som de har läst. Av en slump har de vid ett tillfälle läst samma bok och på så vis föds en informell bokklubb.

Bokklubben vid livets slut förekom på ett flertal bokbloggar och jag tyckte den lät lite intressant. När jag under årets bokrea behövde ytterligare en bok för att komma upp i fri frakt fick den slinka med. Men på något sätt hade jag inte kopplat att det var en verklighetsbaserad berättelse om en mamma som är döende i cancer. Det fick mig att dra mig för att läsa boken.

Men jag är glad över att Bokklubben vid livets slut fick en chans. Jag trodde att den skulle vara tung att läsa, men det är den egentligen inte. Istället är det ett varmt och ömsint skildrat porträtt av en mor- och sonrelation där det finns så mycket kärlek, men också en del motsättningar. Det är en bok om att säga farväl medan en person fortfarande lever, om att hantera den sista tiden, om att lära känna sina föräldrar på djupet.

Bokklubben vid livets slut är också en bok om läsning och hur böcker kan föra människor nära varandra. Will och Mary Anne läser en blandning av klassiker och deckare. En del känner jag igen, en del har jag rentutav läst, men det är alltid lika intressant att ta del av deras tankar kring böcker. Det är en bok av en boknörd för andra boknördar, som visar hur viktiga böcker kan vara för att lära känna en annan människa. I slutet finns en lista med de böcker som de har nämnt under bokens lopp, vilket kan vara intressant för dem som vill följa i bokklubbens spår.

Även om jag kommer ta med mig kärleken till böckerna från läsningen, så är det att Bokklubben vid livets slut är en varm och bitterljuv kärlekshyllning av en son till sin mamma som gör att boken kommer leva sig kvar i mitt minne.

Andra bokbloggare om Bokklubben vid livets slut

Jennys bokstavliga vardag; Kattugglan; Kristinas bokblogg; och dagarna går; Sida efter sidaVargnatts bokhylla

Rosenmiraklet av Jean Genet

Författare: Jean Genet
Originaltitel: Miracle de la rose
Översättning: Bengt Söderbergh och Marc Ribes
Förlag: Modernista (2013)
Antal sidor: 316 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Fängelset Fontevrault är ökänt. Det är hit som Jean Genet kommer, strax efter att mördaren och våldtäktsmannen Harcamone har dömts till döden. Det är denna fascinerande gestalt kring vilken Genets uppmärksamhet ofta fästs. De satt båda på Mettrays ungdomsvårdsanstalt en tid under samma period, och Harcamone har haft en underlig trollkraft över honom sedan dess. Åren på Mettray minns Genet i ett paradisiskt ljus.

Jag läste ju en annan bok av Jean Genet tidigare under 2016, vilket var en märklig upplevelse. Överlag är Genet en märklig författare. Han började sin bana som prostituerad och tjuv, tillbringade år i olika fängelser, men sadlade senare om och blev författare. I många av hans böcker skriver han om sitt liv. Rosenmiraklet är en av dessa, även om både sanning och fiktion blandas friskt. Det finns nämligen inga belägg för att Genet någonsin skulle ha suttit inne på Fontevrault.

Rosenmiraklet är skriven på Genets säregna språk. Poetiska, målande beskrivningar blandas med grov slang och det kroppsliga. Mördare och våldtäktsmän utmålas till helgon och de brutala miljöerna i fängelset blir religiösa riter. Därtill tillkommer ett element av magisk realism: den dödsdömde mördaren och våldtäktsmannen Harcamones bojor förvandlas till rosor framför Genets ögon, till exempel.

Berättandet i Rosenmiraklet sker genom en bruten kronologi som inte alla gånger är lätt att följa. Vi befinner oss i nutid, på Fontevrault, med Genet, för att i nästa stund kastas tillbaka till Mettray och ungdomsåren (särskilt det sexuella umgänget pojkarna emellan), eftersom det förflutna har skapat efterdyningar till nuet. Nuet går inte att förstå utan det förflutna. Insprängt i allt detta är erotiska drömmar och de magiska fantasier kring Harcamone som Genet ägnar sig åt.

Det tog tid för mig att läsa ut Rosenmiraklet. Uppmärksamheten ville fara iväg, men samtidigt kunde den suga tag i mig på ett sätt som få andra böcker har kunnat. Den magiska realismen är ett intressant element som skiljer sig från den andra boken jag har läst av honom. Men ändå upplevde jag den inte som lika välskriven som tidigare nämnda bok, vilket kan bero att det känns som om jag slängs runt lite för mycket i olika tidsplan och att övergångarna inte alltid är övertygande.

Rosenmiraklet är inte lika bra som Matrosen och stjärnan, men Jean Genet är onekligen en fascinerande författare.

Tusende våningen av Katharine McGee

Författare: Katharine McGee
Originaltitel: The Thousandth Floor
Översättning: Ylva Kempe
Serie: Tusende våningen, #1
Förlag: Gilla Böcker (2017)
Antal sidor: 426 sidor
Recensionsexemplar: Ja. Tack så mycket!

Exempel på var den kan köpas i olika format
Danskt band | Adlibris, Bokus, CDON

Året är 2118 och platsen är Manhattan. Ett tusen våningar högt hus skuggar hela Brooklyn. För den som har råd kan Tornet ge en allt som en önskar sig. Och råd, det har Averys familj som bor på tusende våningen. Men det hon allra mest vill ha kan hon inte få. Hennes bästa vän Leda bor nästan lika högt upp och för att dölja sina egna hemligheter börjar hon ta reda på andras genom att anlita hackaren Watt. Längre ned i huset bor Rylin, som kämpar för att försörja sig och sin syster efter att mamman har dött. Långt ned i huset har även Eris tvingats flytta efter att sanningen om hennes liv har avslöjats. Alla lever sina liv oberoende av varandra, men hemligheter och utpressning kommer föra dem samman.

Tusende våningen damp ned i brevlådan som en överraskning några dagar innan jul. Det var inte någon bok som jag hade hört talas om tidigare, men när jag läste om den drogs tankarna till ett futuristiskt Gossip Girl med inslag av Pretty Little Liars. Tankar som stämde väl överens med innehållet. Den senare influensen kommer nog att bli starkare längs med seriens lopp.

I Tusende våningen ligger fokus på det glamorösa livet. Det är fester, kläder och pengar som gäller. Men det har också sina baksidor i form av drogmissbruk och en stark konkurrens inom olika kompisgäng. Alltihop är snyggt sammanvävt med futuristiska detaljer som antyder ett större världsbygge, som kommer att bli roligt att utforska vidare.

Berättandet i Tusende våningen sker ur fem olika karaktärers perspektiv, men det blir aldrig rörigt. Alla karaktärer har sitt unika perspektiv på händelserna, även om rösterna ibland kan bli lite lika. Så småningom börjar deras berättelser att kollidera, trassla in sig i varandra och blir mer komplicerade.

Det finns ett ständigt driv i Tusende våningen. Dels beror det på att karaktärerna är intressanta och skapar dramatik genom sina relationer, dels för att det finns hemligheter och antydningar som gör att jag vill nysta vidare i berättelsen. Boken är lite av ett guilty pleasure, men så härligt skriven att jag bara vill läsa mer. Det är svårt att lägga den ifrån sig.

Om du gillar Gossip Girl eller drama, då kommer du nog att gilla Tusende våningen också.

Bloggen fyller år

Då har ännu ett år gått och det innebär att bloggens födelsedag är här på nytt. Det är klart att det ska firas på något sätt. Jag tänkte därför inspireras av Lotten och anordna en riktig tävling där ni får svara på lite frågor om bloggen och min bokhylla.

Regler

  1. Svara på frågorna nedan i en kommentar. Kommentarerna kommer inte synas, utan jag godkänner dem först när tävlingen är över.
  2. Priset i tävlingen är en bok/flera böcker till ett värde av 200 kronor från Adlibris (summan får inte överstigas.) Ange vilken bok/vilka böcker du vill vinna. Det går således att välja till exempel en inbunden bok eller flera pocket. Det är upp till dig.
  3. Ange din e-mejladress i kommentaren så att jag kan kontakta dig om du skulle vinna.
  4. Gör allt detta senast onsdag 25 januari klockan 23.59. Vinnaren dras i dagarna efteråt och om det är några som har lika många rätt kommer jag lotta mellan dem.

Frågor

  1. Hur många år fyller bloggen idag?
  2. Vilket av de år jag har bloggat var det år då jag läste flest böcker?
  3. Jag brukar ofta nämna en bokserie som har haft en särskild betydelse för mig som barn och som vuxen. Vilken?
  4. Vilken författare äger jag flest böcker av?
  5. Vilken genre brukar jag säga att jag har svårt för?
  6. Jag tycker om poesi. Nämn en av mina favoritpoeter.
  7. Vilken bok som kommer ut i år tycker du att jag borde läsa?

Lycka till!

Kaosutmaning 2017

Stafettpinnen har vandrat vidare och i år är det Sofies bokblogg som håller i Kaosutmaningen. Detta är ursprungligen en tysk utmaning, som under 2013 översattes av How hollow heart and full. Därefter har både PocketloverSagan om sagorna och jag hållit i svenska versioner av den. Utmaningen går ut på att pricka av minst 20 av de 35 punkter som finns under året, från den 1 januari till den 31 december. Varje bok får bara förekomma en gång på listan.

1. En bok i en genre du vanligtvis inte läser
2. En bok med ett djur på omslaget
3. En bok på ett annat språk än svenska
4. En bok från Afrika
5. En bok från Asien
6. En bok från Amerika
7. En bok från Oceanien
8. En bok från Europa (inte Sverige) [A Game of Chess and Other Stories av Stefan Zweig]
9. En bok med en tonårig huvudperson
10. En bok med fler än tre hbtq-personer
11. En bok med något rött på omslaget
12. En bok som kommer som film under 2017 eller 2018 [Rum 213 av Ingelin Angerborn]
13. En bok publicerad 2017
14. En bok publicerad innan 2000
15. Ett seriealbum
16. En bok du tycker att alla borde läsa
17. Sista boken i en serie [Winter av Marissa Meyer]
18. En bok som har mer än en författare
19. En bok du valde på grund av bilderna [Ytans förvirring av Mona Skagerfors]
20. En bok om något du brinner för
21. En tegelsten (på över 500 sidor)
22. En bok på under 150 sidor
23. En lånad bok
24. En faktabok
25. En bok för barn
26. En klassiker [To the Lighthouse av Virginia Woolf]
27. En hyllvärmare
28. En bok som vunnit ett pris
29. En bok du länge velat läsa [The Handmaid’s Tale av Margaret Atwood]
30. En somrig bok
31. En bok som utspelar sig före år 1900
32. En bok som utspelar sig under eller handlar om andra världskriget
33. En bok som utspelar sig norr om Uppland
34. En hypead bok
35. En bok vars titel börjar på L

Boktolva 2017

Boktolvan är en utmaning som enligt O ursprungligen har hittat på, men som hon inte längre kör. Den går ut på att man ska lista ett antal författare som man har haft för avsikt att läsa länge, men inte har läst något av. Under året ska en då försöka läsa tolv av dessa.

Jag brukar göra som så att jag även listar titlar av de författare jag har tänkt läsa, även om de kan komma att ändra sig i ett senare skede.

Författare Titel Utläst
Angerborn, Ingelin Rum 213 2017-01-17
Atwood, Margaret The Handmaid’s Tale 2017-01-07
Bowen, James Gatukatten Bob
Braw, Monica Hemort: Tokyo
Dahlin, Petrus Kurragömma
Day, Sylvia Älska
Hardy, Thomas Tess of the D’Urbervilles
Novik, Naomi Hans majestäts drake
Rosman, Ann Fyrväktarens dotter
Smith, Deborah Älvorna i Dunderry
Thompson, Hunter S. Skräck och avsky i Las Vegas
Yoshikawa, Eiji Musashi

Ben X är en obehaglig, men riktigt bra film

Bildkälla: Discshop.
Regissör: Nic Balthazar
Manus: Nic Balthazar
Skådespelare: Greg Timmermans, Marijke Pinoy, Laura Verlinden
Produktionsår: 2007
Längd: 93 minuter

Exempel på var den kan köpas i olika format
Bluray | CDON, Discshop

Ben är annorlunda. Han tar sin tillflykt till spelets värld och loggar många timmar på Archlord. Världen utanför är svår att förstå. Sociala regler och nyanser är förvirrande. Skoltimmarna på det tekniska gymnasium där han går är ett helvete. När mobbingen trappas upp alltmer orkar Ben inte längre. Det är dags att iscensätta sitt endgame. Men Scarlite, en spelare som han har genomfört många quests tillsammans med, tycker inte att det kan vara ett endgame utan en healer. Hon vill träffas.

Det jag tycker är kul med föreläsningar och kurser är att det ibland ger en chansen att komma i kontakt med böcker och filmer som en aldrig har hört talas om tidigare. Ben X är en sådan film. Det är en belgisk film som vi såg på en neuropsykiatrisk utbildning som jag gick genom mitt jobb. En film jag är glad över att jag inte har missat. Ben X är baserad på en novell, Nothing Was All He Said, som Nic Balthazar skrev efter att ha läst om en ung pojke med autism som begått självmord.

När det kommer till europeisk film tycker jag att de ofta är väldigt bra på att skildra en mörk sorts realism. Ben X är nog en av de mest intensiva och obehagliga filmer som jag har sett. Det är en oerhört realistisk skildring av mobbing som ger nästan en fysisk obehagskänsla. Ibland sänker jag blicken, kan inte riktigt titta, men hela tiden far blicken upp igen för att inte missa alltför mycket.

Insprängt i skildringen av Bens vardag finns intervjuer med föräldrar och lärare, vilket bara spär på obehagskänslan. Det står klart redan från början i Ben X att något fruktansvärt har hänt, men jag som tittare vet inte vad. Istället sitter jag som på nålar genom hela filmen för att få veta vad det som har hänt. Scener och foto används väldigt effektfullt för att bygga upp stämningen i filmen. Insprängt är bilder ur spelet som Ben spelar, som fungerar som ett sätt för honom att hantera verkligheten.

Ben X bjuder också på många riktigt fina skådespelarinsatser. Särskilt Greg Timmermans, som spelar Ben. Porträttet av en ung kille med Aspergers syndrom är så klockrent. Det märks att Timmermans verkligen har gått upp i rollen och gjort gedigna efterforskningar. Allt hanterat med respekt.

Ben X är intensiv och obehaglig, men så, så jävla bra.

Månadsrapport: December 2016

Då var jag tillbaka från mitt blogguppehåll. Åtminstone tillfälligt. Jag har inte kommit i ordning fullt så mycket som jag hade hoppats i lägenheten eftersom det har varit ganska omfattande renoveringar. Faktum är att jag ännu inte har sovit en enda natt där. Men fint har det blivit och ännu finare blir det nog när de har målat klart.

Så vi får se om det kanske blir ett litet blogguppehåll till. Men nu tänkte jag i alla fall köra igång med en månadsrapport.

Antal lästa böcker i december 2016: 9

  1. Rosenmiraklet av Jean Genet
  2. Pettson får julbesök av Sven Nordqvist
  3. Tomtemaskinen av Sven Nordqvist
  4. Let It Snow av John Green, Maureen Johnson och Lauren Myracle
  5. Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe
  6. Silver on the Tree av Susan Cooper
  7. Nordiska gudar av Johan Egerkrans
  8. Teleny av Oscar Wilde
  9. Tusende våningen av Katharine McGee

Antal lästa sidor: 2319 sidor
Snittbetyg (5-gradig skala): 3,8

Drama: 2
Erotik: 1
Fantasy: 1
Non-fiction: 2
Romance: 1
Science fiction: 1

Läs en novell: 2
Bokcirkel: 0

Hyllvärmare: 2
Böcker införskaffade samma månad: 1
Böcker införskaffade samma år: 3
Omlästa böcker: 3
Lånade böcker: 0 

Kvinnor: 2
Män: 5
Annat: 0
Duo: 1

Amerikansk författare: 5
Brittisk författare: 2
Fransk författare: 1
Svensk författare: 2 

På originalspråk (engelska): 2
På originalspråk (svenska): 2
Författare jag inte har läst tidigare: 4
Recensionsex: 1
E-böcker: 0
Ljudböcker: 0

Månadens bästa skönlitterära: Pettson får julbesök av Sven Nordqvist
Månadens bästa nonfiction: Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe
Månadens sämsta: Vampire Hunter D av Hideyuki Kikuchi
Månadens överraskning: Silver on the Tree av Susan Cooper
Månadens besvikelse:
Månadens otäckaste:

Kommentar: Ja, vad ska jag egentligen säga om december? En riktigt bra läsmånad där jag jobbade på att få julstämning och lyckades riktigt bra. Trots flyttpackande och förberedelser så hann jag ändå med att läsa en hel del.

Om månadens bästa skönlitterära: Det är något magiskt med den här julberättelsen som verkligen gav mig julkänslan som jag eftersträvade, som dessutom höll i sig.

Om månadens bästa nonfiction: En fin berättelse om en mor- och sonrelation i skuggan av svår sjukdom och kärleken till böcker som förenar dem.

Om månadens sämsta: En bok där jag inte klarar av att läsa ens två kapitel kvalificerar väl verkligen?

Om månadens överraskning: Jag vet att jag har läst den här förr, men det var väldigt lite jag kände igen. Så det blev som att läsa en helt ny bok och vilken bok det var sedan.

Punkter jag har uppfyllt under Läs en novell:

28. Läs en novell med ett lyckligt slut. [The Jubilee Express av Maureen Johnson]
34. Läs en novell som handlar om vänskap. [A Cheertastic Christmas Miracle av John Green]

Antal sedda filmer/pjäser i december 2016: 5

  1. La Cage aux Folles
  2. Ben X
  3. Mupparnas julsaga
  4. Selmas saga
  5. Charlies änglar – utan hämningar

Antal minuter: 775 minuter
Snittbetyg (5-gradig skala): 4,2 

Drama: 1
Fantasy: 2
Komedi: 1
Musikal: 1

Amerikansk film: 2
Belgisk film: 1
Svensk film: 1
Svensk uppsättning: 1 

Månadens bästa: La Cage aux Folles och Ben X
Månadens sämsta: –
Månadens överraskning: Selmas saga
Månadens besvikelse: –
Månadens otäckaste: Ben X

Kommentar: Det blev en hel del tittat på i december, fast inte lika mycket som jag skulle ha velat. Jag hade köpt tre julfilmer, men hann bara se en av dem. Men det är bra för då har jag något att bygga upp julstämning med nästa jul.

Om månadens bästa: Två fullpoängare denna månad. La Cage aux Folles är en fantastisk uppsättning i Östgötateaterns regi och den första pjäs jag recenserar här på bloggen. Ben X hade jag aldrig hört talas om tidigare, men det var en film som golvade mig. Recension kommer i eftermiddag.

Om månadens överraskning: När jag såg trailern tänkt jag att detta nog skulle kunna vara en riktigt bra julkalender, men de första avsnitten övertygade inte. Sedan började jag kika runt Lucia och blev helt besatt. Vi ägnade en helg åt att se allt från början så att vi skulle komma ikapp.

Om månadens otäckaste: Inte nog med att Ben X är riktigt bra, den är också fruktansvärt obehaglig. Jag såg den under en kurs och kursföreläsaren sa att den var så stark att hon hade varit med om att flera personer hade varit tvungna att lämna rummet.

Blogguppehåll

Det känns trist att inleda det nya året på detta vis, men idag är det meningen att jag ska flytta in i min nya lägenhet. Det kommer nog gå till en del tid åt det så jag tänker att det är bättre att göra ett uppehåll än att uppdatera bloggen lite halvhjärtat under tiden.

Så jag tänker som så här: vi ses igen den 16 januari. Då har jag förhoppningsvis kommit lite i ordning och kan börja uppdatera bloggen igen. Kanske med lite bilder på lägenheten. Vi får se.

Nu ska jag förbereda mig för en snabb tur till Ikea innan jag hämtar nycklarna. Vi ses!

Sammanfattning av bokåret 2016

2016 har varit ett märkligt år. På det politiska planet har det varit katastrofalt och USA förtjänar att utnämnas till årets dystopi. Det var något jag aldrig i mina vildaste fantasier hade kunnat föreställa mig skulle ske. Det har också varit året när många kändisar har gått bort som verkligen kommer att fattas mig.

På det personliga planet har det varit höga berg och djupa dalar. Jag har brottats en del med depressionsmonstret, fått negativa besked om min hälsa och en del av mina nära och kära har inte mått så bra heller. Samtidigt har jag också tagit min examen, fått ett fast jobb och kontrakt på min första lägenhet.

Jag hoppas att 2017 blir ett jämnare år med mycket lästid och mer positiva händelser. Men först ska vi ta en titt på det bokår som har varit.

Böcker lästa

  • 166 böcker totalt.
  • 50 109 sidor, vilket innebär att jag har snittat ungefär 4176 sidor.
  • 3,6 var det genomsnittliga betyget.

Av dessa…

  • … var 153 från min egen hylla.
  • … var 13 lånade.
  • … var 54 hyllvärmare.
  • … var 84 införskaffade under 2016.
  • … var 15 omläsningar.
  • 63 % var skrivna av kvinnor,  35 % av män och 2 % av mer än en författare.
  • 33 % var skrivna av svenska författare, 27 % av amerikanska författare, 19 % av brittiska författare, 2 % av franska författare, 1,5 % av japanska författare, 1,5 % av norska författare, 1,5 % av tyska författare, 1,5 % australienska författare och resterande 13 % fördelas på författare från Danmark, Saudiarabien, Mexiko, Pakistan, Sydkorea, Malaysia, Kanada, Israel, Ghana, Nigeria, Österrike, Vitryssland, Irak, Irland, Ryssland, Italien och Eritrea.

Jag har läst böcker av författare från 25 olika länder, vilket innebär att jag uppfyllt mitt mål att bredda mitt läsande.

De författare jag läst mest av under året

  • böcker av Stephen King.
  • böcker av C. S. Lewis.
  • böcker av Susan Cooper.
  • böcker av Vilhelm Moberg.
  • böcker vardera av Carrie Ryan och Katerina Janouch.
  • böcker av Mian Lodalen; Leigh Bardugo; Jean Genet; Diana Gabaldon; Melissa Marr; Kim Thúy; Neil Gaiman och Sven Nordqvist.

Bäst

Jag står fast vid min års bästa-lista som jag har gjort.

Ett väldigt bra beslut som jag också har fattat är att unna mig omläsningar, vilket har gjort att jag har läst om Narnia och The Dark Is Rising. Nästa år måste jag ägna mig åt lite omläsningar och jag har på lut vilka böcker jag ska läsa om…

Sämst

Det här är en fruktansvärt tråkig punkt, men sämst torde väl vara de två böcker jag inte ens förmådde läsa ut? I så fall är det Long Hard Road Out of Hell av Marilyn Manson och Vampire Hunter D av Hideyuki Kikuchi.

Annars är det bara en bok i år som har fått en etta i betyg och det var Lek och allvar av Emma Tennant, en uppföljare på Jane Austens Emma som fick mig att ifrågasätta om människan ens läst Austens original.

Sämst var också filmatiseringen av 11.22.63. Jag fattar inte att jag tog mig igenom den.

Med den lite negativa tonen tackar jag för mig för i år. Vi ses på andra sidan av midnatt!