Flisans osynliga häst av Pia Hagmar

flisans osynliga häst

Författare: Pia Hagmar
Uppläsare: Pia Hagmar
Förlag: B. Wahlströms (2005)
Antal minuter: 120 minuter
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Ljudbok | Adlibris, Bokus, CDON

Flisan är nio år och får spendera rasterna ensam sedan bästa kompisen Ninna har svikit. Hon har bara tid med sin nya kompis och de pratar mest smink och killar. Flisans mamma och pappa bråkar mest. Killarna i sexan retas. Men Flisan har Manolito, hästen som bara hon kan se. Han är kolsvart med en stjärn i pannan och stora, snälla ögon. Tillsammans med honom är Flisan allt annat än ensam. Det är hon och Manolito mot resten av världen.

Som barn var jag en riktig hästtjej och älskade allt som hade med hästar att göra, vilket definitivt inkluderade hästböcker. När jag var på jakt efter lite ljudböcker så hittade jag Flisans osynliga häst av Pia Hagmar, en författare jag mindes gott om, och nostalgins vingar gjorde att den fick följa med mig hem.

Flisans osynliga häst är en klassisk barnbok. Bästa kompisen har svikit och lämnat Flisan bakom sig utan att hon riktigt förstår hur det har gått till, varför det inte längre är dem två mot världen. Det är en situation som de allra flesta kan relatera till. Flisans känslor av förvirring och avundsjuka berör. Att se henne växa under bokens lopp med hjälp av sin låtsashäst är också en fröjd.

Sedan är det också det här med föräldrarna i Flisans osynliga häst. Varför är det alltid så att föräldrar måste bråka i barnböcker? Varför är det så att en förälder måste vara snäll, medan den andra är hemsk och bara bryr sig om sitt jobb och pengar? Även om jag skulle önska mig lite lyckligare familjerelationer i böcker, så måste jag erkänna att jag rycks med i Flisans känslor och blir riktigt arg på mamman emellanåt. Hur kan en bete sig så mot sin nioåriga dotter?

Kort sagt så är Flisans osynliga häst en riktigt medryckande bok som bjuder på stark identifikation. Som vuxen är det också härligt att dras med tillbaka till den där tiden då gränsen mellan fantasi och verkligheten nästan inte existerade, när dagdrömmar och föreställningslekar var minst lika verkliga som det som faktiskt hände. De enda invändningar jag egentligen har är att händelseförloppet är så oerhört förutsägbart, men det handlar nog om läsvana. För den inte särskilt vana läsaren kan historien kanske bjuda på överraskningar.

Hagmar läser själv in Flisans osynliga häst. Jag kan se vissa fördelar med författaruppläsningar, då de har en särskilt känsla för texten och karaktärernas sinnesstämningar. Tyvärr upplever jag att det här blir lite monotont och det är inledningsvis otydligt när det börjar ett nytt kapitel.

Flisans osynliga häst är en medryckande och engagerande om en ensam flicka vars fantasi hjälper henne att överbygga en inte särskilt lätt vardag.

betyg3

Veckans skörd #133

Jag kom på att jag har glömt att visa upp en film som kom hem till mig för nästan en månad sedan. Den här hade jag nämligen förbokat:

danish girl

The Danish Girl nådde inte helt upp till mina höga förväntningar, men det är onekligen en bra film. Jag vill se om den rätt så snart, eftersom jag nu är kryare och kanske lite mer alert vilket säkert gör upplevelsen ännu bättre.

Under mitt blogguppehåll har jag också, som sagt, passat på att åka bort på semester, ned till Skåne. Under semestrar känns det som om regler inte gäller längre, vilket gör att mina bokinköp kan stiga kraftigt. Så även fallet denna gång.

Jag började lite försiktigt. Vi besökte Bokhandeln i Ystad, som jag hade positiva minnen av från tidigare besök. Denna gång hittade jag inte alls lika mycket, men detta fick följa med mig hem:

semester1

En skrivbok med motiv från Alphonse Mucha, en av mina favoriter inom art deco-rörelsen, och så Samlade dikter av Bodil Malmsten. Jag har inte läst något av hennes lyrik, men har blivit förtrollad av de stycken ur Det här är hjärtat som folk har citerat.

Det här var alltså måndagen den 4 juli. Jag gick sedan resten av veckan och kände mig jätteduktig eftersom jag inte hade köpt en enda bok till. Sedan kom fredagen. Fredagen då vi åkte in till Malmö och SF-bokhandeln. Som ni kan se förlorade jag konceptet totalt:

semester2

Jag var tvungen att ladda upp med en hel del böcker på engelska, eftersom det känns som om jag läser alldeles för lite på engelska för närvarande. Åtta böcker var kanske överkurs.

  • The Raven King av Maggie Stiefvater är sista delen i serien Kretsen. (Och jag sa ju att jag inte kunde vänta på att den skulle komma på svenska!) Jag har redan hunnit läsa den.
  • The Coldest Girl in Coldtown av Holly Black skrev Bokhuset om precis innan jag åkte och jag blev nyfiken. Jag har redan hunnit läsa och blev väldigt förtjust.
  • Imprudence av Gail Carriger är andra delen i hennes serie The Custard Protocol. Första boken var inte helt övertygande, men jag är så förtjust i den här världen att jag fortsätter att läsa.
  • Kings Rising av C. S. Pacat är sista delen i hennes Captive Prince-trilogi, som jag har väntat på sedan 2013. Jag tror att jag ska unna mig att läsa den här när jag har läst ut Dostojevskij.
  • The Handmaid’s Tale av Margaret Atwood är en riktig feministisk klassiker. Hon är dessutom en författare jag är fruktansvärt nyfiken på.
  • The Scottish Prisoner av Diana Gabaldon är tredje delen i hennes serie om Lord John, men jag hoppas kunna läsa den även om jag bara har läst första. Särskilt som Jamie från Outlander ska vara med!
  • A Trail of Fire av Diana Gabaldon är en samling noveller som utspelar sig i Outlander-universumet. Jag måste erkänna att jag håller på att få lite Gabaldon-abstinens.
  • You’re Never Weird on the Internet (Almost) av Felicia Day är en självbiografi. Jag har ingen större relation till Day, annat än att hon verkar vara en väldigt skön människa.

Jag fick också en present av min kära mor:

semester3

Jag har ju börjat samla lite smått på pop vinyl-figurer och Hermione blir min fjärde. Nu får hon stå framför mina Harry Potter-böcker i väntan på fler kamrater. Jag har ögonen på Dobby, Snape och Voldemort.

När vi letade efter en annan butik så råkade vi snubbla över en oväntad syn: Bokhandeln i Ullared, som var på tillfälligt besök i Malmö. Där hade de ett erbjudande om 3 böcker för 100 kronor och de hade ju en del roligt, så jag trillade dit även där:

semester4

Det fanns en hel del fint där inne, men dessa var vad jag kom hem med:

  • Morris Lessmore och de fantastiska flygande böckerna av William Joyce var väldigt populär precis när jag började blogga, och jag förstår varför efter att ha läst den. Jag läste den på vägen tillbaka till Ystad.
  • Croissants till frukost av Annika Estassy är en författare jag är väldigt nyfiken på. Dessutom blev jag förälskad i det här omslaget när hon visade designprocessen på Debutantbloggen.
  • Mitt liv med Bob av James Bowen fick jag av mamma, eftersom hon behövde ytterligare en bok för att komma upp i tre. Jag har inte läst den föregående boken, men den kan jag kanske låna på biblioteket.
  • Våra mest älskade sagor innehåller lite olika typer av sagor. En del är, som synes, illustrerade av John Bauer, andra av de som kom efter honom.

Sedan tittade vi in på ytterligare en outlet, Save-a-Lot, i Skurup där jag hittade en film och kokbok:

semester5

När vi hade varit hemma ett tag, så överraskade min mamma mig med ytterligare en present:

studentköket

Hon vet att vägen till mitt hjärta går genom kokböcker. Det finns en hel del spännande saker, men det är efterrättssektionen som får mitt hjärta att klappa lite extra. Jag är rätt så dålig på att göra efterrätter, men här fanns det en del jag måste göra.

Drömmen om Everest av Jeffrey Archer

drömmen om everest

Författare: Jeffrey Archer
Uppläsare: Magnus Roosmann
Originaltitel: Paths of Glory
Översättare: Ingegerd Thungström
Förlag: Damm förlag (2010)
Antal minuter: 810 minuter
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Ljudbok | Adlibris, Bokus, CDON

I Drömmen om Everest har Jeffrey Archer inspirerats av bergsklättraren George Mallorys liv. Han föddes 1886 och läsaren får följa hans uppväxt. Under åren vid Cambridge blev han en del av Bloomsburygruppen och tjänstgjorde vid Royal Garrison Artillery under första världskriget. Han gifte sig efter kriget och fick tre barn med kvinnan som han älskade. Kanske skulle han ha levt livet som en skollärare om det inte vore så att han hade en fantastisk dröm: att bestiga Mount Everest. Sista gången han sågs i livet befann han sig fyrahundra fot från toppen. Hans kropp återfanns inte förrän 1999 och det är fortfarande ett mysterium om han och hans klättringspartner, Andrew Irvine, någonsin nådde toppen.

Jeffrey Archer var ett för mig okänt namn innan jag hörde talas om Drömmen om Everest genom att min mamma köpte den i födelsedagspresent till morfar. Då blev jag genast nyfiken och införskaffade mig ett eget exemplar.

Trots att Archer har tagit sig vissa friheter i Drömmen om Everest angående det historiskt korrekta så märks det att han ändå strävar efter att ligga när det biografiska formatet. Berättelsen följer ett strikt kronologiskt berättande där alla större livshändelser ska finnas med och där vissa berömda karaktärer måste nämnas, även om de bara blir skuggfigurer i periferin. Jag kan tycka att det är lite synd att han har valt att göra på det viset, då det får berättelsen att sega ihop stundtals. Särskilt när George befinner sig vid fronten eller är ute på föreläsningsturné i USA, bitar som egentligen inte tillför något till berättelsen men som ska finnas med i berättelsen om hans liv.

Men det märks också att Archer är full inför beundran för George Mallory. Drömmen om Everest är ett engagerande och kärleksfullt porträtt av en man som hade en stor dröm och hans väg mot målet. Det är fullt av värme och humor, vilket får mig att skratta emellanåt. Detta varvas med spänning som gör att jag bara måste lyssna lite till.

En eloge bör ges till uppläsaren Magnus Roosmann, som gör det till en fröjd att lyssna på Drömmen om Everest. Han lyckas förmedla värmen, humorn och spänningen på ett alldeles utomordentligt vis. Rösten kommer aldrig heller i vägen för berättande. Detta är nog min favorit bland de uppläsare jag hittills har lyssnat på.

Drömmen om Everest är en spännande och underhållande roman om en man med en mycket stor dröm. Men jag lämnar nog bestigandet av höga berg åt George Mallory och nöjer mig med att läsa om det.

betyg3

Hett i hyllan #49

hettihyllan

Denna torsdag känner jag för att gå på upptäcktsfärd i mina bokhyllor. Därför hänger jag med på Monikas Hett i hyllan. Så här beskriver hon det hela:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Jag tänkte skriva om en bok som jag varje sommar sedan jag köpte den har tänkt att jag ska läsa den, men som har befunnit sig på ett besvärligt ställe så det har inte blivit av:

DeathofaSalesmanPenguinT8399_fVilket år jag köpte boken vet jag inte, men det är i alla fall ett Myrorna-köp. Death of a Salesman av Arthur Miller är en amerikansk klassiker och räknas tydligen som en av 1900-talets mest framstående pjäser.

Pjäsen handlar om 60-åriga Willy Loman, som har jobbat som säljare i 34 år. Nu anser han inte längre göra någon nytta och avskedas. Nu har han ingen framtid att drömma om, utan måste istället konfrontera sina besvikelser från det förflutna. Han drar in sina barn i sina förväntningar och drömmar och allt kulminerar i dramatiska konsekvenser.

Jag har ju sett en film som Miller har skrivit, The Misfits, och jag misstänker att den här kommer att vara minst lika deprimerande. Ändå har jag tänkt att det ska bli av nu i sommar att jag läser den. Anledningen till att den inte har blivit läst tidigare är att den har legat i en låda under sängen, vilket inte har varit helt lättillgängligt.

Men nu har jag börjat konstruera en oläst-hylla. De första böckerna som får flytta in i den hyllan är de böcker som ligger på ställen som är lite svåra att komma åt. Allt för att göra det lättare att hitta de olästa böckerna.

Världskrig Z av Max Brooks

världskrig z

Författare: Världskrig Z
Originaltitel: World War Z
Översättning: Niklas Darke
Förlag: Modernista (2011)
Antal sidor: 416 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Det har bara gått tio år sedan zombiekriget nästan utplånade mänskligheten. Nu börjar rapporterna om hur katastrofen kunde ske skrivas, men det saknas ett mänskligt element. En namnlös författare drivs av behovet att bevara de överlevandes erfarenheter från de apokalyptiska åren. Genom resor över USA och övriga delar av världen – till städer som en gång myllrat av upp till trettio miljoner invånare såväl till jordens mest avlägsna och ogästvänliga hörn – fångar han såväl vanliga människors som soldaters och makthavares upplevelser under de svåra åren.

Jag har inte varit övertygad om att det här med zombier skulle vara min grej. I filmform gillar jag det definitivt inte. Så trots att jag flera gånger har sneglat på Världskrig Z på bokrean så har jag inte slagit till. Inte förrän i år när jag tänkte att jag skulle utforska zombiegenren i bokform. Tur är väl det, eftersom jag faktiskt älskar den här boken.

Världskrig Z är uppbyggd som en intervjubok indelad i flera avsnitt. Läsaren får följa katastrofens början, utbrotten, kriget och till sist början av återuppbyggande av världen. Det är stundtals brutalt, stundtals mycket otäckt. Formatet som sådant gör detta kanske till en lite långsammare bok, men jag upplevde att det fanns ett ständigt driv i de överlevandes vittnesskildringar som gjorde att jag faktiskt sträckläste stora delar av boken. Kanske är det lite för många tekniskt detaljerade avsnitt om vapen från soldater, men på det stora hela är jag riktigt djupt fängslad av detta.

Genom dessa intervjuer får läsaren möta en uppsjö av karaktärer. Det är allt från personer som ser sin chans att tjäna lite pengar på zombieviruset till nördar som upptäcker att de är tvungna att lämna Internetvärlden, politiker som vill hålla sig kvar vid makten till varje pris till mammor som vill skydda sina barn. Världskrig Z ger katastrofen många ansikten och reaktioner på ett sätt som gör helhetsbilden väldigt övertygande. Det känns som om det här faktiskt skulle kunna vara ett dokument över en katastrof.

Det finns en hel del samhällskritik i Världskrig Z, som hur ett vaccin marknadsförs för att lugna befolkningen trots att alla vet att det inte riktigt fungerar. Även yrken som i sig inte har någon praktisk nytta får sig en känga och särskilt nöjesindustrin, som försöker göra reality show av katastrofen.

Världskrig Z är en oväntat realistisk och stark skildring av vad som skulle kunna hända om människan drabbades av en zombieapokalyps.

betyg5

Andra bokbloggare om Världskrig Z

BokbabblarenBokfetischistBöcker, böcker, böcker; Eli läser och skriverMsHisingen; Nilmas bokhyllaPocketlover; Poplitt

Andra uppdateringen om Sommarläsningen

sommarläsning

Nu är vi halvvägs genom Mias sommarläsutmaning och det är åter dags att skriva en liten uppdatering om hur jag ligger till. För att ligga i fas med min gissning ska jag ha läst fjorton böcker. Så här ser det ut så här långt:

Utlästa böcker

  • Världskrig Z av Max Brooks. 416 sidor. Påbörjade den 20/6 och utläst den 22/6.
  • Irakisk Kristus av Hassan Blasim. 193 sidor. Påbörjad den 18/6 och utläst den 22/6.
  • Silvertronen av C. S. Lewis. 181 sidor. Påbörjad och utläst den 23/6.
  • Chez Max av Jakob Arjouni. 159 sidor. Påbörjad den 24/6 och utläst den 25/6.
  • Canada av Richard Ford. 515 sidor. Påbörjad den 26/6 och utläst den 30/6.
  • Tisdagsklubben av Anna Fredriksson. 280 sidor. Påbörjad 30/6 och utläst den 1/7.
  • Dränkt av Frida Andersson Johansson. 315 sidor. Påbörjad den 2/7 och utläst den 3/7.
  • En sommar på luffen av Eli Åhman Owetz. 297 sidor. Påbörjad och utläst den 4/7.
  • Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty. 345 sidor. Påbörjad och utläst den 5/7.
  • Det är inte jag, det är du av Mhairi McFarlane. 494 sidor. Påbörjad och utläst den 6/7.
  • Väckelse av Stephen King. 406 sidor. Påbörjad och utläst den 7/7.
  • Bad Feminist av Roxane Gay. 397 sidor. Påbörjad den 3/7 och utläst 7/7.
  • Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan. 412 sidor. Påbörjad den 7/7 och utläst den 8/7.
  • Morris Lessmore och de fantastiska flygande böckerna av William Joyce. 52 sidor. Påbörjad och utläst den 8/7.
  • The Raven King av Maggie Stiefvater. 439 sidor. Påbörjad den 8/7 och utläst 9/7.
  • The Coldest Girl in Coldtown av Holly Black. 419 sidor. Påbörjad den 9/7 och utläst 10/7.
  • William Morris bok av Benjamin Lacombe. 32 sidor. Påbörjad och utläst 15/7.
  • Fråga Mrs Walsh och andra berättelser av Marian Keyes. 270 sidor. Påbörjad den 29/6 och utläst den 16/7.

Påbörjad bok

  • Bröderna Karamazov av Fjodor Dostojevskij. 659 sidor. Påbörjad den 11/7.

Jag har hittills läst 18 böcker. Eftersom jag gissade att jag skulle läsa 28 böcker så börjar jag ana att jag nog har tagit i lite i underkant…

Hittills har jag läst 6281 sidor, inklusive boken jag läser just nu.

Pestens tid av Stephen King

pestens tid

Författare: Stephen King
Originaltitel: The Stand
Översättning: Lennart Olofsson
Förlag: Bra Böcker (1988)
Antal sidor: 737 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format (på engelska)
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

En gammal Cheva kraschar en dag in i bensinstationen i den lilla småstaden Arnette, Texas. När vittnen till kraschen kommer till undsättning hittar de i bilen en död kvinna och ett dött barn samt en svårt sjuk man. Vad de inte vet är att de tre har flytt undan en armébas där de har försökt utveckla det nästa inom biologisk stridföring och där något har gått snett. Ett supervirus släpps lös på den intet ont anande mänskligheten. Inom kort återstår bara en spillra av människosläktet. De få överlevarna är splittrade och rädda när drömmarna kommer till dem. En äldre kvinna som kallar sig för mor Abigail ber dem komma till henne och en man utan ansikte hemsöker deras drömmar. Dessa två figurer samlar människor kring sig i två nya samhällen och snart står det klart att en kamp mellan gott och ont måste ske.

Pestens tid har stått åtskilliga år i min bokhylla och samlat damm, trots att det av många anses vara Stephen Kings bästa verk. Det är något med längden som har avskräck mig. Den är så tjock, så tjock, den här boken och det kräver alltid så mycket att ge sig i kast med en riktig tegelsten.

Men när jag slår mig ned med Pestens tid så är jag fast från första till sista sidan. Det börjar så djupt obehagligt med superinfluensan. Att något som lite hosta, snuvighet och feber kan växa till att bli ett sådant hot att större delen av mänskligheten utrotas. Särskilt som läsaren förstår implikationerna långt innan karaktärerna blir riktigt medvetna om det.

Sönderfallet av samhället känns övertygande skildrat i Pestens tid. Hur myndigheterna till att börja med försöker mörka och komma till botten med problematiken, vilket gör att det blir alldeles för sent att agera. Hur människor förstår att något katastrofalt har hänt innan de officiella kanalerna meddelar det. Förvirringen och rädslan som uppstår när det bara finns ett fåtal personer kvar och att inget av det gamla samhället riktigt håller. Kampen för ett slags återbyggnad av civilisationen. Allt det här är verkligen lysande skildrat genom Pestens tid.

Persongalleriet i Pestens tid är enormt, men det är alla intressanta karaktärer. De flesta får komma till sin rätt och är fylliga, även om jag önskar Nadine Cross hade fått lite större utrymme. Hennes motiv och utveckling blev lite dunkla. Men överlag är det intressanta personligheter en får möta och miljöerna sitter som en smäck. Det här är riktigt bra, hör ni.

Pestens tid är en övertygande och skrämmande skildring om hur ömtåligt det moderna samhället faktiskt är. När folk nyser i min närhet blir jag lite smånervös…

betyg4

Andra bokbloggare om Pestens tid

BokdjungelnFiktiviteter; Läsa & Lyssna; Massor av ord

Drunkna inte i dina känslor av Maggan Hägglund och Doris Dahlin

drunkna inte i dina känslor

Författare: Maggan Hägglund och Doris Dahlin
Förlag: Libris (2013)
Antal sidor: 357 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Drunkna inte i dina känslor är en bok som handlar om den som har en HSP (high sensitive personality). Är sensitivt begåvad. Eller Stark-Skör, för att använda författarnas eget ord. Det är personer som pejlar av omgivningens känsloläge och som känner lite särskilt starkt. I boken förklarar, bekräftar och visar Maggan Hägglund och Doris Dahlin hur en person tar tillvara på sin känslighet och ser det som en tillgång istället för en svaghet.

Det finns vissa böcker som direkt fångar min uppmärksamhet när de kommer ut och som jag känner att jag vill läsa nu, nu, nu! Drunkna inte i dina känslor är precis en sådan bok, även om det har dröjt länge innan jag har läst den. Men den har absolut inte blivit bortglömd. Jag är nämligen en sådan person som jämt får höra att jag ska sluta vara så känslig, fastän det är det enda sätt jag kan vara på.

Det är väl det som Drunkna inte i dina känslor har att bjuda på. Den där igenkänningen. Att det finns andra som precis som jag blir helt utpumpade av att pejla av alla känslostämningar och som känner väldigt starkt. För annars, som författarna direkt medger, så är den inte särskilt vetenskapligt underbyggd. Ibland beskriver de forskningsstudier och drar slutsatser utifrån dessa som gör att jag undrar hur de kom till den slutsatsen. Jag kan bli lite avigt inställd till när anekdotiska data ska användas för att göra stora generaliseringar, som resulterar i två olika sorters typer av starksköra människor. Namn som Stålmannen och Ynk är klart värdeladdade på ett sätt som jag inte upplever positivt.

När vi ändå talar lite om språk så löper det som en röd tråd genom Drunkna inte i dina känslor en upprepning av meningen ”det är inte fel på dig.” Jag förstår avsikten och tanken är god, men risken är att det får motsatt effekt. Att det i grunden sår en tanke om att det måste vara något fel på mig eller att jag måste känna att det är fel på mig, eftersom de hela tiden skriver som om det vore så.

Men det finns en hel del matnyttigt i Drunkna inte i dina känslor. Uttryck som att ”mental översvämning” och att ”vara under stenen” kommer jag inlemma i mitt språkbruk. Det finns även övningar som känns som om de verkligen kan hjälpa, som att erkänna känslor eller skriva en reflekterande dagbok. Det där med reflekterande dagbok tror jag verkligen kan hjälpa en att komma underfund med vad det är för känslor som särskilt tär på en och hur en kan handla för att hantera det bättre.

Visst att jag känner en aning besvikelse efter att ha läst Drunkna inte i dina känslor, men det är ändå en intressant bok. Och igenkänning är faktiskt guld värt.

betyg3

 

Tio böcker som utspelar sig utanför Europa

Topp Tio Tisdag

Då var det dags för Top Ten Tuesday igen. Veckans tema är Ten Books Set Outside The US (I don’t know about you but sooo much of what I read is set in the US and I love finding new recs of stuff set outside of it!). Eftersom jag är europé justerade jag ämnet så att jag skriver om tio riktigt bra böcker som utspelar sig (mestadels) utanför Europa. Jag har också försökt hålla mig borta från USA.

Här kommer tio riktigt bra böcker:

Brända skuggor av Kamila Shamsie (Japan/Indien/Pakistan/Afghanistan/USA) skildrar två familjers sammanflätade öde från det att atombomben föll över Nagasaki till eftersviterna av elfte september.

Irakisk Kristus av Hassan Blasim (Irak/Finland) är en novellsamling som alla skildrar det moderna Irak med inslag av magisk realism. Det är en brutal verklighet, där människor har lärt sig leva med skräcken mitt i vardagen.

Out av Natsuo Kirino (Japan) handlar om en grupp kvinnor som jobbar nattskift på en fabrik. När den ena mördar sin brutale man hjälper de andra henne att göra sig av med kroppen, och kommer på en ny affärsidé: att starta en rörelse för att stycka och göra sig av med lik.

Waiting av Ha Jin (Kina) är berättelsen om en man, som väntar på möjlighet att skilja sig från sin fru som bor ute på landsorten. I staden har han träffat en mer modern kvinna och hans fru ser helt hopplös ut i jämförelse.

Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie (Nigeria/USA) utforskar begreppet ”ras”, något som huvudpersonen Ifemelu inte varit medveten om innan hon flyttade till USA. Kvar i Nigeria lämnade hon sin ungdomskärlek Obinze, som skulle ha följt efter men efter elfte september får afrikanska män svårare att ta sig till USA.

Fjäril i koppel av Zinat Pirzadeh (Iran) handlar om Shirin, som är den enda dottern i sin familj. Men hon är minst lika modig och äventyrslysten som sina bröder. Före revolutionen är livet förhållandevis enkelt, men efteråt förändras allting.

Red China Blues av Jan Wong (Kina) är en självbiografisk bok. Jan Wong växte upp i Kanada och blev hängiven maoist. När hon fick chansen att flytta till Kina och studera vid Beijings universitet tog hon den. Men hennes idealism är dödsdömd och förbyts snart till desillusion.

Rismodern av Rani Manicka (Malaysia) tar sin början när fjortonåriga Lakshmi lämnar sitt hemland för att gifta sig med en rik man. Men det visar sig vara en lögn och fattigdom väntar henne. Dock är hon skarpsinnig och lyckas säkra sin familjs lycka. Åtminstone tills de drabbas av en förbannelse.

Sargassohavet av Jean Rhys (Jamaika/Dominikanska republiken/Storbritannien) ger ett möte med Antoinette Cosway, en ung arvtagerska som gifts bort med en brittisk gentleman. Han döper om henne till Bertha, för henne med sig till England och hon drivs sakta till vansinne. Ett utmärkt komplement till Jane Eyre.

Älskaren av Marguerite Duras (Vietnam) skildrar en femtonårig flickas första romans med en äldre man utifrån hennes särskilda omständigheter: dotter till en manodepressiv, konkursmässig änka till vilken hon har ett komplicerat och dysfunktionellt förhållande.

Lovligt byte underhåller för en kväll

lovligt byte
Bildkälla: Discshop.
Originaltitel: One for the Money
Regissör: Julie Anne Robinson
Manus: Stacy Sherman, Karen Ray och Liz Brixius
Skådespelare: Katherine Heigl, Jason O’Mara, Daniel Sunjata
Produktionsår: 2012
Längd: 91 minuter

Slutsåld.

Efter sin skilsmässa står Stephanie Plum utan arbete och börjar få ont om pengar. I desperation vänder hon till sin beryktade kusin Vinnie, som arbetar som prisjägare. Trots att hon saknar träning, utrustning eller färdigheter så får hon jobb inom hans firma. Hennes första uppdrag är att få fatt i Joe Morelli, en före detta sedlighetspolis som nu är efterlyst för mord. Han råkar dessutom dela ett förflutet med Stephanie. Samtidigt som hon jagar efter honom måste Stephanie hantera en familj som jämt lägger näsan i blöt, vittnen som har en tendens att dö efter att ha pratat med henne och lektioner i hur en blir prisjägare från den mystiska Ranger. Men ju närmre hon kommer Morelli, desto mer börjar hon inse att något inte riktigt stämmer.

Jag har inte läst någon av Janet Evanovich böcker om Stephanie Plum, men när vi snubblade över Lovligt byte på tv:n råkade vi fastna. Det är inget större kinematografiskt mästerverk, men det är en riktigt underhållande film som bjuder på en hel del skratt och lite spänning. Stephanie Plum kan verkligen konsten att ställa till det för sig, men samtidigt så slutar jag som tittare aldrig att heja på henne.

Det känns som en roll som klippt och skuren för Katherine Heigl: det lite klantiga, ytliga och humoristiska som ändå är så charmigt. Det är mångt och mycket hennes skådespeleri som lyfter Lovligt byte. De manliga huvudrollsinnehavarna är skapligt träiga och stereotypa. Att Heigl behöver konstant räddning är lite irriterande, även om hon långsamt växer in i rollen som prisjägare. Slutet var värt det.

Lovligt byte är förutsägbar, visst, och inte direkt nydanande, men det är lite kul ändå. Fotot är kompetent och färgerna klara. Blandning mellan komik, romantik och spänning är inte helt optimal, även om det är underhållande. Jag tycker faktiskt inte att den är fullt så dålig som de flesta andra recensenter utmålar dem så. Det gör inte fysiskt ont att se den och jag är nästan, nästan, lite ledsen över att det inte kom några uppföljare. Det hade kunnat bli kul.

Som sagt, Lovligt byte är inget mästerverk, men den duger till att slå ihjäl en kväll med och bjuder på en del skratt.

betyg3