Allt jag önskade av Lucy Dillon

Författare: Lucy Dillon
Originaltitel: All I Ever Wanted
Översättare: Ann Björkhem
Förlag: Bonnier Pocket (2018)
Antal sidor: 439 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Caitlins liv är en enda röra. Tystnaden mellan henne och maken Paul har vuxit sig allt djupare, och äktenskapet knakar alltmer i fogarna. Den enda lösningen tycks vara att separera. Men deras fyraåriga dotter Nancy slutar att prata när pappa flyttar hemifrån. Deras lilla solstråle som alltid pratade oavbrutet är förändrad. Nancys faster, Eva, är sedan några år tillbaka änka. Fortfarande är sorgen djup när hon tvingas gå vidare utan sin man och utan att ha förverkligat drömmarna hon gav upp för hans skull. Hon känner sig ensam, men hennes två livliga mopsar är en tröst i sorgen. När Eva går med på att låta Caitlins barn komma och bo hos henne några gånger i månaden förändras tillvaron för alla inblandade. Både Caitlin och Eva ser plötsligt sina äktenskap i ett nytt ljus, vilket leder dem till att upptäcka vad de egentligen innerst inne vill.

Med Allt jag önskade lyckas Lucy Dillon väva en trovärdig berättelse om sorg, outtalade förväntningar och hur vi människor verkligen trasslar till det för oss. Caitlin är en impulsiv, men godhjärtad person, som upplever att hon har svårt att leva upp till den bild som maken Patrick har av henne. Under bokens lopp växer hon och inser att hon måste ta mer ansvar, istället för att vänta på att andra ska lösa komplikationerna åt henne.

Kanske är det dock Eva jag faller mest för i Allt jag önskade. En kvinna som fortfarande befinner sig i djup sorg och som ställs inför kravet att läsa sin berömde makes dagböcker för att eventuellt kunna ge tillstånd för utgivning. Hur hon trovärdigt går igenom stadier av sorg är skickligt tecknat. Men Dillon vinner som alltid på teckningen av vänskapen mellan hundarna och människorna. Särskilt Bumbles och Nancys vänskap får mitt hjärta att klappa lite varmare.

Allt jag önskade är mysigt feelgood när det är som bäst.

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , | 1 kommentar

Novellix: Lite krasslig, bara; Nattrodd; Lussiferda; Den svarta katten

Författare: Stephen King
Originaltitel: Under the Weather
Översättare: Lena Jonsson
Förlag: Novellix (2018)
Antal sidor: 34 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Skulle du förstå det om ditt undermedvetna försöker säga något till dig? Eller kanske snarare: om ditt medvetna jag försöker tvinga dig ur en illusion, skulle du låta det ske trots att det innebär en total katastrof?

Stephen King är en oerhört skicklig novellförfattare och Lite krasslig, bara måste tillhöra hans främsta noveller. Redan tidigt förstår nog läsaren hur det hela ligger till, men King bygger skickligt upp en ödesmättad känsla av obehag och sorg. Slutet är som en sten som släpps ned i vatten och ringar av obehag och sorg sprids genom läsarens kropp, dröjer sig kvar långt efter att den korta novellen är utläst.

Författare: John Ajvide Lindqvist
Förlag: Novellix (2018)
Antal sidor: 40 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Monika och Alice har varit vänner i över sjuttio år. Deras sommarritual sedan över femtio år tillbaka i tiden är att campa på samma ö. I över sextio år har de delat en mörk hemlighet som mitt i skärgårdsidyllen gör sig påmind och hotar att ta livet av dem båda.

Nattrodd är min första bekantskap med John Ajvide Lindqvist och jag är måttligt imponerad. Nog för att han skickligt målar upp de båda kvinnorna och deras vänskap, men novellen känns något för lång. Scenerna när det förflutna gör sig påmint känns något utdragna. Därtill känns så många element igen från tidigare skräckberättelser att det tyvärr inte blir någon större originalitet.

Författare: Karin Tidbeck
Förlag: Novellix (2018)
Antal sidor: 29 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

En vinternatt på 90-talet tar sig fyra ungdomar ut till en stuga strax utanför Stockholm för att se lussiferda, det ursprungliga lussetåget som just på lucianatten drar fram över himlen med demoner och häxor i släptåg. Ett skrik från himlen. Plötsligt är de bara två kvar.

I min första bekantskap med Karin Tidbeck får jag en retrospektiv över 90-talets gothkultur. På något sätt påminner mig det hela om KULT-universumet, som jag har snöat in på i år. Det är något med den ödesmättade stämningen, av att det finns en verklighet en bit bort som vanliga dödliga inte borde beröra sig med. Medan Emma försöker ta reda på vad det egentligen var som hände den här natten ställs läsaren också inför frågan vad det var som hände. Finns häxor och demoner eller var det en tragisk olycka?

Passar in på punkt 5 om en novell som utspelar sig under en högtid.

Författare: Edgar Allan Poe
Originaltitel: The Black Cat
Översättare: Helena Hansson
Förlag: Novellix (2018)
Antal sidor: 21 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Berättaren var från barndomen en vänlig själ som tyckte mycket om djur. Men när alkoholen slog klorna i honom förvandlades han till ett monster. Från sin cell tecknar den nu dödsdömde mannen ned de fasansfulla händelser som har lett fram till det faktum att han har fängslats.

Den svarta katten är en riktig skräckklassiker som jag har läst otaliga gånger. Berättelsen är som en gammal favorittröja: urtvättad och sliten så att den blir alldeles mjuk. Jag kan händelseförloppet utan och innan, vilket gör att berättelsen har förlorat lite av sin skräck. Slutet har ändå en fantastisk knorr, som jag tänker mig överraskar den som inte har läst novellen tidigare.

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , , , , , , | 1 kommentar

Konstiga huset av Agatha Christie

Författare: Agatha Christie
Originaltitel: Crooked House
Översättare: Lisbeth och Louie Renner
Förlag: Bookmark förlag (2018)
Antal sidor: 247 sidor
Recensionsexemplar: Ja, från förlaget. Tack så mycket!

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

Diplomaten Charles Hayward möter den vackra och intelligenta Sophia Leonides i Kairo. Snart står det klart för honom att han vill gifta sig med henne, men kriget kommer emellan. När han återvänder till London läser han en dödsannons: hennes farfar, den ofantligt rike Aristide Leonides, har dött.  I det konstiga huset Tre Gavlar, beläget i ett av Londons mest fashionabla områden, har tre generationer av familjen Leonides bott tillsammans i bästa sämja. Men efter dödsfallet förändras allt. Plötsligt står det klart att någon i familjen är en mördare. Misstankarna riktas omedelbart mot Aristides 50 år yngre änka. Men vem är egentligen skyldig, och varför har detta mord begåtts? Innan Charles och Sophia kan gifta sig måste mordet klaras upp.

Som ni vet är jag inte speciellt förtjust i deckare, men undantaget stavas Agatha Christie. Deckardrottningarnas deckardrottning. Konstiga huset lär ha varit hennes favorit bland det hon har skrivit. Med en så pass chockerande lösning att det amerikanska förlaget ville att hon skulle skriva om slutet. Just med tanke på denna beskrivning av hur chockerande lösningen skulle vara stod det tidigt klart för mig vem mördaren var, men resan dit var riktigt nöjsam.

Liksom i många av Christies böcker får vi i Konstiga huset möta en mängd mer eller mindre sympatiska karaktärer. Ofta har de alla haft motiv och möjlighet att begå mordet, och det är intressant att se Charles försöka följa ledtrådarna för att hitta mördaren och rentvå sin Sophia. För att de ska kunna gifta sig utan att hans karriär går åt helvete får det inte finnas den minsta misstanke om att hon har begått mordet.

Karaktärerna i Konstiga huset är, i min mening, på något sätt skissartade och ändå vältecknade. Christie lämnar utrymme för läsaren att själv fylla i karaktärerna. Det märks dock att hon har haft väldigt kul under tiden som hon skrev boken.

Christies deckare brukar beskrivas som mysiga, men med Konstiga huset visar hon att hon inte var rädd för att skriva om svåra ämnen. Här finns det en mördare som är rätt och det är den unga änkan från en lägre social klass. Ingen tror egentligen att hon är mördaren, men det skulle rädda familjen om hon vore den. Så de är villiga att offra henne om det skulle vara så att polisen samlar tillräckligt med bevis mot henne.

Konstiga huset har alla kännetecken av en Christie-deckare: den är välskriven, spännande och riktigt underhållande.

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Hjärtat får inga rynkor av Mark Levengood

Författare: Mark Levengood
Förlag: Piratförlaget (2008)
Antal sidor: 160 sidor
Recensionsexemplar: Nej

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

I Hjärtat får inga rynkor vecklas Mark Levengoods universum ut, en värld där kinesiska Elvisimitatörer skimrar i kapp med Danmarks drottning, där Körskolläraren Som Gud Glömde samsas med Jesus i Orlando (som Gud helst skulle vilja glömma). Här möter vi nya vårar som blommar i krematoriets park och grannens otäta hund. Hjärtat får inga rynkor lär oss varför det är vådligt att tolka folk i form av blombuketter samt faran av att stå på huvudet om man inte bär trosor. (Baksidestexten)

En kväll när jag mådde dåligt psykiskt befann jag mig hemma hos mina föräldrar och hade lämnat min bok hemma. Mamma fick då utmaningen att välja ut en bok åt mig och valde då Hjärtat får inga rynkor. Jag har inte läst något av Mark Levengood tidigare, men minns hur mamma och mormor läste honom med förtjusning och utbytte tankar om honom. Även jag läste Hjärtat får inga rynkor med stor förtjusning. Bilden jag har av Mark Levengood är som ett genomsnällt mumintroll, därför tar det mig med överraskning att han kan vara elak mellan varven. I vilket fall skriver han underhållande och mysigt om olika anekdoter ur sitt liv.

Jag skrattar högt åt berättelsen om körskolläraren som gud glömde och flertalet andra av hans berättelser. Hjärtat får inga rynkor är mysig underhållning för stunden, trots försök att klistra på ett djup alla Ernst Kirchsteiger vilket jag kan tycka är lite irriterande. Alla berättelser behöver inte innehålla en sensmoral om hur vi ska bli så mycket bättre människor.

Men på det stora hela bjuder Hjärtat får inga rynkor på varma skratt och håller en sällskap för stunden, som om Mark Levengood satt i ens vardagsrum och läste högt för en.

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Sömnernas sömn av Elin Säfström

Kan innehålla spoilers för tidigare delar i serien.

Författare: Elin Säfström
Serie: En väktares bekännelser, #3
Förlag: Gilla Böcker (2018)
Antal sidor: 313 sidor
Recensionsexemplar: Ja, från författaren. Tack så mycket!

Exempel på var den kan köpas i olika format
Danskt band | Adlibris, Bokus, CDON

Tildas jobb att se till att de flesta människor inte ser alla de tomtar, troll, älvor och andra väsen som befolkar Stockholm blir inte lättare. Särskilt inte när det vankas tomteting och stan svämmas över av berusade tomtar. I samma veva hittas flera ihjälbitna getter på Skansen. För Tilda är det tydligt att ett troll måste ha varit framme. Detsamma tror de trollfientliga tomtarna. Tomtar och troll ställs mot varandra och konflikten trappas upp, samtidigt som fler döda djur dyker upp i oväntade konstellationer. Vem är det som dödar djuren och varför?

Jag är lite sen på tåget till Sömnernas sömn, vilket kan bero på att antingen förlaget eller PostNord hade missat mig när boken skickades ut. (Ärligt talat är jag lite böjd att tro att det var PostNord.) När Elin Säfström skrev och undrade om jag ville läsa även tredje delen om Tilda, blev jag förstås glad. Jag har tyckt så mycket om de tidigare delarna: den här utomordentliga balansen mellan humor, nordisk folktro och vardagsproblem.

Sömnernas sömn skiljer sig dock från sina föregångare. Den har blivit mörkare i tonen. Stundtals rentutav brutal. Humorn är mer avskalad, om än ständigt närvarande. Tilda har en sällsynt förmåga till självironi, som får mig att frusta till av skratt mer än gång. I kombination av den stöddige, nya bekantskapen Loke blir det hela mer underhållande. De två tillsammans är snudd på oslagbara.

Tilda växer alltmer som person. Hon känns fortfarande som en typisk tonåring, men i Sömnernas sömn har hon blivit lite mer självkritisk. Bördan som vilar på hennes axlar har blivit allt tyngre och hon finner att hon måste försöka hitta ett sätt att hantera detta utan att själv gå under. Nu måste hon alltmer stå på egna ben, utan sin mormors stöd.

Sömnernas sömn är kanske snäppet sämre än sina föregångare, men med sin skildring av en vanlig, men ovanlig, tonårings inre självliv och fantastiska lek med nordiska folktro räknar jag detta ändå som en av mina favoritserier inom urban fantasy på senare år.

Andra delar i serien

En väktares bekännelser (recension)

Visheten vaknar (recension)

Sömnernas sömn

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , , , | 1 kommentar

I en klass för sig av Fanny Ambjörnsson

Författare: Fanny Ambjörnsson
Förlag: Ordfront (2004)
Antal sidor: 361 sidor
Recensionsexemplar: Nej

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus

I en klass för sig är Fanny Ambjörnssons doktorsavhandling. Subjekten för avhandlingen är ett trettiotal tjejer mellan 16 till 18 år, på två skilda gymnasieprogram. De går på Samhällsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet, två klasser med olika syn på sig själva och andra. Avhandlingen ger en unik inblick i unga tjejers vardag och villkor. Vi får veta hur unga tjejer både upprätthåller och utmanar föreställningarna om den normala tjejen. Om vilken roll klass, sexualitet och etnicitet spelar i konstruktionen av att vara tjej.

Om det är så att du vill läsa akademiska texter som ren nöjesläsning, kan jag rekommendera att plocka upp en socialantropologisk text. Särskilt de som bygger på deltagande observation, då det blir lite som en berättelse att läsa. Jag har läst flera av Fanny Ambjörnssons böcker och alla har de varit intressanta och tankeväckande på sina viss. I en klass för sig är inget undantag. Samhället ser i med allmänhet med förakt på tonårstjejer och deras aktiviteter avfärdas som oviktiga och ytliga. Därför blir det intressant när dessa tjejer får inta huvudscenen, när vi får ta del av de komplexa ritualer och avvägningar som krävs för att bygga bilden av den normala tjejen. Hur detta skiljer sig åt gentemot de olika grupperna. Hur samhällstjejerna intar en mer traditionellt, tillbakadragen medelklasspräglad femininitet, medan barn- och fritidstjejerna gärna utmanar medelklassföreställningen om vad det innebär att vara tjej och tar plats.

Visst att I en klass för sig kan kännas lätt daterad idag, men många av de poänger som Ambjörnsson gör är fortfarande giltiga. Fernissan är kanske annorlunda idag, men det som ligger under ytan är fortfarande giltigt. Att förvandla sig själv till tjej är fortfarande något som kräver en hel del jobb och som är snävt styrt.

I en klass för sig riktar strålkastarljuset mot tonårstjejen och bjuder på riktigt intressant läsning.

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Xirianas gåta av Joseph A. Davis

Författare: Joseph A. Davis
Serie: Markus av Trolyrien, #3
Förlag: Pärlan förlag (2018)
Antal sidor: 388 sidor
Recensionsexemplar: Ja. Tack så mycket!

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

Något står inte rätt till i Valarien. En mystisk farsot far över landet och hotar allt liv. Ondskefulla mördarväxter från Mardurien hotar att suga livskraften ur landet. Samtidigt har Xiriana, kréernas mystiska ökengudinna, ett fast grepp om prins Albrak. Hon lovar att göra honom till en trollkarl lika mäktig som hans urfader Albior. Frågan är bara om Albrak kan lita på hennes motiv. Till detta kaos kallas Markus av Trolyrien för att försvara landet mot Marduriens monster. Kan Albrak räddas och, framför allt, kan Valarien räddas från Marduriens mörker?

Xirianas gåta är tredje delen om Markus av Trolyrien, en vanlig pojke från vår värld som kallas till det märkliga Valarien för att försvara det mot de monster som hotar dess rike. Boken dök upp som en överraskning hemma hos mig och det är jag väldigt glad över. Jag har tyckt om de tidigare böckerna om Markus och den märkliga värld han hamnat i, där folk spottar på varandra som artighetsbetygelse och rider runt på jättefjärilar. Eller vars byar alla innehar en jättelik snigel som äter deras sopor.

I Xirianas gåta är de absurda och humoristiska inslagen nedtonade, även om de fortfarande finns där. Istället är det en mörkare berättelse som möter oss. Hoten växer sig allt starkare. Hjältarna tvingas brottas med stora problem. Markus måste fatta ett beslut om var han egentligen hör hemma: Valarien eller Trolyrien. Samtidigt finner hans vän Diomeda att rollen som drottning för med sig andra prövningar. Kan hon följa sitt hjärta i kärleken eller måste hon gifta sig med den kandidat som bäst gynnar landet? Sökandet efter ett sätt att rädda Valarien och prins Albrak, som har fångats i en fälla mycket svårare än han kan förstå, bjuder på många farofyllda situationer.

Det är klassisk fantasy med mycket resande hit och dit, men till skillnad från sina föregångare segar aldrig någonsin Xirianas gåta ihop. Istället är det spännande mest hela tiden. Jag som tycker om mörker blir ju förtjust i den lite mörkare tonen, samtidigt som jag fortfarande tycker om de humoristiska inslagen som finns. Drivet att ständigt läsa vidare finns där. Jag kan tänka mig att den tänkta målgruppen kommer bli mycket förtjust i den här serien.

Xirianas gåta bygger på ett kreativt världsbygge fyllt av berättarglädje och med sin lite mörkare ton blir jag såld på den. Ser mycket fram emot nästa del.

Andra böcker i serien

Markus av Trolyrien (recension)

Verarnas drottning (recension)

Xirianas gåta

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Skönhetens väg av Martha Hall Kelly

Författare: Martha Hall Kelly
Originaltitel: Lilac Girls
Översättare: Thomas Andersson
Förlag: Bookmark förlag (2018)
Antal sidor: 536 sidor
Recensionsexemplar: Ja, från förlaget. Tack så mycket!

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

Caroline Ferriday arbetar som volontär på den franska ambassaden i New York och har just mött mannen i sina drömmar. I ett tyskockuperat Polen tar sextonåriga Kasia sig an spionuppdrag för att imponera på pojken som hon älskar. Tyska läkaren Herta ser inget annat val än att börja arbeta i ett koncentrationsläger för att försörja sig. När Kasia blir tillfångatagen av tyskarna kommer hennes och Hertas vägar att korsas på ett sätt som får ödesdigra konsekvenser. När Carolines välgörenhetsarbete för henne till Europa efter kriget kommer hon att möta Kasia, ett möte som kommer att förändra de bådas liv.

Skönhetens väg är Martha Hall Kellys debutroman. Idén till den fick hon efter att ha besökt den verkliga Caroline Ferridays trädgård, som finns kvar idag, och fick reda på hennes insatser under kriget och överlevarna från koncentrationslägren. Även Herta Oberhauser är en verklig person, som dömdes i Nürnberg för sina brott mot mänskligheten. Kasia och hennes syster är baserade på två polska systrar, men sammansatt av flera överlevares berättelser från Ravensbrück. Detta är en berättelse om systerskap på flera olika plan.

Hall Kelly har varit märkbart engagerad när hon skrev Skönhetens väg. Carolines del av berättelsen är den som jag upplever som minst intressant, medan Kasias och Hertas delar griper tag i mig. Experimenten som utfördes på fångar i Ravensbrück var för mig okända och det är tuff läsning. Det är svårt att se hur en människa kan rättfärdiga att behandla andra människor på detta vis, att utsätta dem för dessa grymheter som fick livslånga konsekvenser. Även om det är krävande läsning är det viktigt att vi inte glömmer bort vad som hände under andra världskriget.

På ett snyggt sätt flätas de olika kvinnornas öden ihop i Skönhetens väg. Författaren har lyckats med att ge varje karaktär sin unika röst. Trots dess gedigna längd är det en bok som håller mig fast i sitt grepp från första till sista sidan. Om jag ska vara petig så är jag inte speciellt förtjust i Carolines kärlekshistoria med en fransk skådespelare, som inte har någon basis i verkligheten, och som jag tyckte stal uppmärksamhet från det som faktiskt gjorde boken så bra som den var: fokus på kvinnors upplevelse under andra världskriget och bortglömda grymheter. Varför måste det slängas in en kärlekshistoria i varje berättelse nu för tiden?

Skönhetens väg är en välskriven debut om grymhet, vänskap och lojalitet.

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , , | 1 kommentar

Nytillskott i oktober

Min pappa fyller år i oktober och när jag skulle beställa hans födelsedagspresent, så råkade jag också klicka hem två böcker till mig själv:

You Had Me at Hello av Mhairi McFarlane, för att jag behöver McFarlane på sommaren och inte fick min dos i somras, och Teaching My Mother How to Give Birth av Warsan Shire, som jag har suktat efter i flera år.

Det blev också en hel del recensionsexemplar i oktober, både ombedda och överraskningar:

Sömnernas sömn skrev Elin Säfström och undrade om jag hade fått, och när jag inte hade det var hon vänlig att skicka ett ex; Konstiga huset av Agatha Christie firar jubileum i år så det får bli min årliga dos av Christie; Skönhetens väg bad jag om och blev lite avskräckt av längden, men den är väl värd det; Xirianas gåta dök upp som en överraskning och En kvinnas övertygelse tog mig med storm. Samtliga böcker är lästa och recensionerna är skrivna. Jag ska bara komma dithän att de kommer upp på bloggen och vissa har inte recensionsdatum förrän senare i november.

Sedan syndade jag rejält:

Novellix novellkalender har visserligen åstadkommit ett svidande hål i plånboken, men samtidigt… kolla på den. Och jag ser fram emot att varje dag fram till julafton kunna läsa en liten novell. (Och hoppas på inte alltför många dubletter.)

Sedan unnade jag mig en belöning för att jag rodde i land ett projekt på jobbet som jag tyckte var lite jobbigt:

The Power har jag velat läsa sedan den först började uppmärksammas och jag håller på med den nu. Jag kan säga att det är ett under att jag får något annat gjort. Det ska mycket till om det här inte kommer att bli en ny favoritbok.

Publicerat i läsning | Etiketter | 2 kommentarer

Månadsrapport: Oktober 2018

Antal lästa böcker i oktober 2018: 10

  1. Ingenting att se av Robert Warholm
  2. Teaching My Mother How to Give Birth av Warsan Shire
  3. Flickorna av Emma Cline
  4. Skönhetens väg av Martha Hall Kelly
  5. Xirianas gåta av Joseph A. Davis
  6. Konstiga huset av Agatha Christie
  7. Sömnernas sömn av Elin Säfström
  8. (Socialtjänstlagen av Annika Staaf och Lina Corter)
  9. Begravd jätte av Kazuo Ishiguro
  10. En kvinnas övertygelse av Meg Wolitzer

Deckare: 1
Drama: 2
Fantasy: 3
Historisk fiktion: 2
Lyrik: 1
Non-fiction: 1

Hyllvärmare: 0
Böcker införskaffade samma månad: 6
Böcker införskaffade samma år: 4
Omlästa böcker: 0
Lånade böcker: 0
Recensionsex: 6 

Kvinnor: 8
Män: 3
Annat: 0
Duo: 0
Författare jag inte har läst tidigare: 5

Amerikansk författare: 3
Brittisk författare: 3
Somalisk författare: 1
Svensk författare: 4

Månadens bästa skönlitterära: Teaching My Mother How to Give Birth av Warsan Shire och En kvinnas övertygelse av Meg Wolitzer
Månadens bästa nonfiction: –
Månadens sämsta: Ingenting att se av Robert Warholm
Månadens överraskning: Xirianas gåta av Joseph A. Davis
Månadens besvikelse: Begravd jätte av Kazuo Ishiguro
Månadens otäckaste: Skönhetens väg av Martha Hall Kelly

Kommentar: Med oktober kom kylan och vintern hastigt och lustigt. Månaden har präglats av en brist på läsflyt. En bok måste ha varit verkligt bra för att hålla mitt intresse, och jag har varit fruktansvärt trött. Det känns som om det blev mörkt väldigt fort, eller hur? Bokmässigt fick jag ändå en del läst.

Om månadens bästa: En lyriksamling som skildrar att leva med krigets realitet och en bok om att växa upp som kvinna och drivas till att arbeta för förändring.

Om månadens sämsta: Tyvärr gillade jag inte den här. Alls.

Om månadens överraskning: Jag har gillat de tidigare delarna, men Xirianas gåta med sina mörkare ton grep hårdare tag i mig.

Om månadens besvikelse: En bok som är fruktansvärt seg och konstig, men helt plötsligt blir riktigt bra på slutet? Ingen vidare helhetsupplevelse.

Om månadens otäckaste: Vad vi människor är kapabla att göra mot varandra är skrämmande.

Publicerat i läsning | Etiketter | 1 kommentar