Nytillskott i november och december 2018

November

November var en ganska beskedlig månad vad det gällde bokinflödet. Först kom en ny ask med noveller från Novellix:

Den innehöll noveller av Kazuo Ishiguro, Toni Morrison, John Steinbeck och Herta Müller. Ishiguros hade jag läst sedan tidigare, men den är så pass bra att den tål att läsas om.

Sedan kom ett recensionsexemplar från Svenska förläggarföreningen i samband med Augustpriset:

Comedy Queen av Jenny Jägerfeld vann inte Augustpriset i sin kategori, men det var en riktigt bra bok som förtjänade sin nominering. Jag ska försöka skapa mig tid till recensionsskrivande i helgen så att mina anteckningar kan omvandlas till en vettig recension.

Sedan bröts bokinflödet av en film:

Jag och min syster missade att se Love, Simon när den gick på bio, så jag var tvungen att förhandsboka den. Vi såg den under en tjejkväll i december och som ni vet blev jag lite besviken.

Ett överraskningsrecensionsexemplar dök upp fram emot slutet av månaden:

Jag måste erkänna att när jag läste baksidetexten på Danny Wattins Historiegeneratorn var det bra nära att jag bara lät den vandra vidare. Den var inte helt min melodi, men det fanns några noveller jag tyckte om.

Mitt enda bokinköp var denna:

Rupi Kaur har slagit mig med häpnad med sina tidigare dikter, så jag blev tvungen att beställa även the sun and her flowers.

December

I december köpte jag en enda bok:

I år blir det nog bättre av Maeve Binchy har jag sneglat på sedan oktober, men dagarna innan jul blev jag tvungen att köpa den och hoppas på lite julstämning.

Min julklappshög med böcker såg ut så här:

Av mamma fick jag Crooked Kingdom, The Atlas of Beauty och Tomten. Pappa gav mig Hur smart är din hund? (Hon är i alla fall oroväckande bra på att öppna dragkedjor och hala ut saker ur stängda väskor.) Av min syster fick jag Planera för din lycka, som vi båda blev lite besvikna på eftersom det i princip bara är en förtryckt bullet journal. Men den har kommit till användning.

Av min syster fick jag ju också denna traditionsenliga DVD:

Till skillnad från tidigare år kastade jag inte mig över Supernatural, säsong 13, men när jag väl började så kunde jag inte sluta titta och jag har haft världens Supernatural-abstinens sedan jag såg klart den.

Sedan är det här ju inte en musikblogg, men jag måste ändå visa upp de här finingarna:

Av pappa fick jag två Sia album, medan mamma gav mig Fleetwood Macs Rumors (som jag avgudar) och Pinks I’m Not Dead.

Mamma lånade också ut en bok till mig strax efter jul:

En liten bagatell, beskrev hon Doften av falska påvar och nybakade wienerbröd, men en trevlig sådan. Hon trodde att jag skulle gilla den.

Publicerat i läsning | Lämna en kommentar

Månadsrapport: December 2018

Antal lästa böcker i december 2018: 33

152. Den blå pelargonen av Agatha Christie
153. the sun and her flowers av Rupi Kaur
154. Rapport från den täta världen av Aris Fioretos
155. Kärleksprövningen av Mary Shelley
156. Hitomi av Kim Thúy
157. (LSS 2018 av Monica Larsson och Lars G. Larsson)
158. Horatio Sparkins av Charles Dickens
159. H som i hök av Helen Macdonald
160. The Twelve Days of Dash and Lily av David Levithan och Rachel Cohn
161. Efter balen av Lev Tolstoj
162. De blindas rike av H. G. Wells
163. Att titta ut genom fönstret av Orhan Pamuk
164. The Girl Who Saved Christmas av Matt Haig
165. De blå silkesstrumporna av Elin Wägner
166. Alla vill bara gå hem av Daniel Sjölin
167. Shuno av Dogge Doggelito
168. Christmas Days av Jeanette Winterson (gammal recension)
169. Nötknäpparen av E. T. A. Hoffman
170. Ravioli av Klas Östergren
171. Pelle Svanslös firar jul av Åsa Rönn och Michael Rönn
172. Farväl mitt kvinnofängelse av Karolina Ramqvist
173. Midsommar med herr Laakso av Kjell Westö
174. Madame de Breyves melankoliska sommar av Marcel Proust
175. Tuschritningen och andra historietter av Hjalmar Söderberg
176. Farväl till dem på land av Marjaneh Bakhtiari
177. Frid på jorden av Selma Lagerlöf
178. Skuggan av Rebecca av Susan Hill
179. I år blir det nog bättre av Maeve Binchy
180. Förhöret av Khashayar Naderehvandi
181. Huset av Torgny Lindgren
182. Gourmetsyndromet av Pontus Wasling
183. (Hälso- och sjukvårdsrätt av Annika Staaf, Lotta Wendel och Lars Zanderin)
184. Crooked Kingdom av Leigh Bardugo

Deckare: 1
Drama: 18
Fantasy: 5
Feelgood: 2
Lyrik: 1
Non-fiction: 4
Satir: 1
Science fiction: 1

Hyllvärmare: 1
Böcker införskaffade samma månad: 2
Böcker införskaffade samma år: 29
Omlästa böcker: 1
Lånade böcker: 0
Recensionsex: 0

Kvinnor: 13
Män: 16
Annat: 0
Duo: 4
Författare jag inte har läst tidigare: 21

Amerikansk författare: 3
Brittisk författare: 8
Finsk författare: 1
Fransk författare: 1
Irländsk författare: 1
Kanadensisk författare: 2
Rysk författare: 1
Svensk författare: 19
Turkisk författare: 1
Tysk författare: 1

Månadens bästa skönlitterära: Crooked Kingdom av Leigh Bardugo
Månadens bästa nonfiction: Gourmetsyndromet av Pontus Wasling
Månadens sämsta: Alla vill bara gå hem av Daniel Sjölin
Månadens överraskning: Farväl, mitt kvinnofängelse av Karolina Ramqvist
Månadens besvikelse: Skuggan av Rebecca av Susan Hill
Månadens otäckaste:

Kommentar: Även om det är kul att så mycket blev läst i december (även om det mest var korta noveller), så var inte den här månadsrapporten rolig att sätta ihop. Hujeda mig, vilken tid det tog!

Om månadens bästa skönlitterära: Som jag har längtat efter att få återse Kaz och de andra. Leigh Bardugo levererar enligt mina högt ställda förväntningar.

Om månadens bästa nonfiction: Fascinerande om vår jakt efter njutning.

Om månadens sämsta: På ett plan kan jag förstå och uppskatta vad Daniel Sjölin vill säga, men det här var en riktig pina att ta sig igenom.

Om månadens besvikelse: Jag har ju läst Susan Hill tidigare och tyckt mycket om hennes sätt att skriva, men det här var ett tämligen misslyckat försök att göra en uppföljare till Rebecca av Daphne du Maurier.

Antal sedda filmer i december 2018: 2

42. Love, Simon
43. Jul i Kapernaum

Drama: 1
Fantasy: 1

Hyllvärmare: 0
Införskaffad samma månad: 0
Införskaffad samma år: 1
Lånad film: 0
På bio: 0
På tv: 0
Omsedd film: 1

Månadens bästa: –
Månadens sämsta: –
Månadens överraskning: Jul i Kapernaum
Månadens besvikelse: Love, Simon
Månadens otäckaste:

Kommentar: Eftersom jag läste så himla mycket i december och hade en hel del med studierna också, så blev det inte mycket film och tv-serier för min del. Jag blev positivt överraskad av Jul i Kapernaum, som jag tyckte höll oväntat bra. Däremot blev jag lite besviken på Love, Simon, även om det fortfarande var en riktigt bra film.

Publicerat i läsning | Lämna en kommentar

Månadsrapport: November 2018

Antal lästa böcker i november 2018: 17

135. (Äldre- och funktionshindersomsorg av Maria Bennich och Lars Zanderin (Red.))
136. The Power av Naomi Alderman
137. The Picture of Dorian Gray av Oscar Wilde
138. Comedy Queen av Jenny Jägerfeld
139. På fri fot av Alice Munro
140. En familjemiddag av Kazuo Ishiguro
141. Recitatif av Toni Morrison
142. Krysantemum av John Steinbeck
143. Hunger och siden av Herta Müller
144. Scottish Ghost Stories av Elliott O´Donnell
145. You Had Me at Hello av Mhairi McFarlane
146. Hundens språk och tankar av Per Jensen
147. Slutet på svartsjukan och andra noveller av Marcel Proust
148. Vita tigern av Christin Ljungqvist
149. Elsa Billgrens vintage av Elsa Billgren
150. Elsa Beskows sagoskatt: Trapp
151. Historiegeneratorn av Danny Wattin


Drama: 6
Dystopi: 2
Fantasy: 2
Feelgood: 1
Non-fiction: 4
Satir: 1
Skräck: 1


Hyllvärmare: 1
Böcker införskaffade samma månad: 5
Böcker införskaffade samma år: 9
Omlästa böcker: 2
Lånade böcker: 0
Recensionsex: 2


Kvinnor: 9
Män: 7
Annat: 0
Duo: 1
Författare jag inte har läst tidigare: 6

Amerikansk författare: 2
Brittisk författare: 5
Fransk författare: 1
Kanadensisk författare: 1
Rumänsk författare: 1
Svensk författare: 8

Månadens bästa skönlitterära: The Power av Naomi Alderman
Månadens bästa nonfiction: Hundens språk och tankar av Per Jensen
Månadens sämsta: Historiegeneratorn av Danny Wattin
Månadens överraskning: –
Månadens besvikelse:
Månadens otäckaste: Scottish Ghost Stories av Elliott O’Donnell

Kommentar: Det blev en hel del läst även i mörka, grådaskiga november.

Om månadens bästa skönlitterära: The Power är en tänkvärd bok om vad som skulle hända om rollerna var ombytta, vilket också synliggör många av de problem som kvinnor kämpar med. Det som gör den otäck är att Alderman egentligen bara har vridit på verkligheten ett snäpp.

Om månadens bästa nonfiction: För den som verkligen vill lära sig om hundens biologi och hur den påverkar hundens beteende, så behöver den läsa denna bok.

Om månadens sämsta: Ingen egentligt dålig bok och jag tyckte om några av novellerna, men det mesta var inte för mig.

Om månadens otäckaste: Det här är pinsamt. Den är egentligen uselt skriven och enligt mall, men när det blev lite mörkt och jag hade läst några stycken på raken började det krypa i mig…

Antal sedda filmer i november 2018: 4

38. Herkules
39. Grindelwalds brott
40. Fantastiska vidunder och var man hittar dem (gammal recension)
41. The Danish Girl (gammal recension)

Drama: 1
Fantasy: 3


Hyllvärmare: 0
Införskaffad samma månad: 0
Införskaffad samma år: 0
Lånad film: 0
På bio: 1
På tv: 0
Omsedd film: 3

Månadens bästa: Grindelwalds brott
Månadens sämsta: –
Månadens överraskning: –
Månadens besvikelse:
Månadens otäckaste: Grindelwalds brott

Kommentar: Det blev en månad med mycket Eddie Redmayne, men eftersom han har kommit att bli en av mina favoritskådisar så är det kanske inte så märkligt. Mina filmtankar dominerades mycket av Grindelwalds brott, som var mycket bättre än jag väntat mig och jag älskar den mörkare tonen, valen som karaktärerna gjorde och hur jag kände mig utpumpad efteråt.

Publicerat i film och tv, läsning | Etiketter | 1 kommentar

Eleanor Oliphant is Completely Fine av Gail Honeyman

Författare: Gail Honeyman
Förlag: HarperCollins (2018)
Antal sidor: 390 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus

Eleanor Oliphant lever ett enkelt liv. Hon har på sig samma kläder till jobbet varje dag, äter som materbjudande till lunch varje dag och köper alltid två flaskor vodka att dricka över helgen. Eleanor Oliphant är lycklig. Även om mamma ringer. Men nu har hon något som hennes mamma kan vara stolt över: hon har träffat den rätta. Bara det han inte har träffat henne. Men att inlemma honom i hennes noga schemalagda existens kommer gör henne lyckligare. Ibland kanske dock det som framstår som att inte sakna något, innebär att du i själva verket saknar allting…

Eleanor Oliphant is Completely Fine är en bok som smög sig på mig bakifrån och sedan golvade mig. Eleanor är en ovanlig karaktär. Vi har sett henne förut, fast nästan alltid som man: socialt inkompetent, men tycker att det istället är alla andra det är fel på. Tänk lite Sheldon Cooper i The Big Bang Theory och du har en ganska bra bild av Eleanor. Genom hennes udda sätt att vara uppstår en del humoristiska situationer. Bokens styrka ligger dock inte i dess humor. Snarare är det krystade försöket att vara rolig farligt nära att stjälpa en egentligen fantastisk berättelse.

Ni känner mig. Jag dras till det mörka i fiktionen. Och i grund och botten är egentligen Eleanor Oliphant is Completely Fine en riktigt mörk berättelse. Eleanor Oliphant kan till att börja med vara en ömklig figur värd att skratta åt, men i Gail Honeymans händer blir hon en mångfacetterad karaktär med ett mörkt förflutet. Den som luras att tro att det är en humorbok kommer upptäcka att det egentligen är en bok om svår psykisk ohälsa och trauma. Det finns definitiva anledningar till att Eleanor har blivit som hon har blivit.

Eleanor Oliphant is Completely Fine vinner inte mycket på att vara rolig, men är i själva verket en mörk skildring av hur mycket en traumatisk barndom formar en vuxen människas liv och de murar det förflutna kan förmå oss att bygga.

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Profeterna vid Evighetsfjorden av Kim Leine

Författare: Kim Leine
Originaltitel: Profeterne i Evighetsfjorden
Översättare: Inge Knutsson
Förlag: Bokförlaget Forum (2014)
Antal sidor: 559 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Morten Falck studerar motvilligt till präst. Egentligen vill han bli läkare, men fadern pekar med hela handen och säger att det är präst han ska bli. Under sina studier smyger han sig in på medicinföreläsningar och ägnar sig åt diverse utsvävningar. Som nybliven präst tar han en mission på Grönland. 1787 avseglar han för att få inuiterna att konvertera till den danska kyrkan. Sukkertoppen är en karg och enslig plats, härjad av stränga vintrar och sjudande av hot om uppror. Urinvånare från närliggande byar har enats för att avvisa det danska styret och etablera sin egen bosättning på Evighetsfjorden. När Falck blir involverad med dem i hans vård: en ambitiös hjälppräst, en ensam handelsmans fru och en fatalistisk änka som han förälskar sig i kommer hans tro och rykte komprometteras.

Jag kan se att Profeterna vid Evighetsfjorden är välskriven. Att Kim Leine rent hantverksmässigt är en författare av första klass. Han behärskar språket på ett ledigt och imponerande sätt, och lyckas fånga den unika misären i att leva på denna mission. Karaktärsporträtten är onekligen levande. Jag hade det dock fruktansvärt motigt med boken. I stunder flöt det på, men så tog kapitlet slut och jag lade undan boken. Och ville helt enkelt inte plocka upp den igen. Det fanns inget sug att läsa vidare.

Den största anledningen stavas Morten Falck. Baksidestexten till Profeterna vid Evighetsfjorden antyder att det är livet på Grönland som förändrar honom, men de hänsynslösa och utsvävande tendenserna har han från början till start. Det är meningen att han genom bokens lopp ska växa som person och komma att ångra det han har gjort fel, men författaren bara antar förlåtelse från första början. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Morten gör fel, men det är som om författaren sympatiserar hela tiden med honom så att när han väl ger sig av för att få absolution så är han redan förlåten. Förlåtelsen han får av de personer han gör illa klingar falskt.

Profeterna vid Evighetsfjorden var inte en bok jag gillade, men den får ändå betyg tre på grund av att den är hantverksmässigt skickligt skriven och väcker liv i ett historiskt Grönland.

Publicerat i läsning | Lämna en kommentar

En kvinnas övertygelse

Bild lånad från Adlibris.

Författare: Meg Wolitzer
Originaltitel: The Female Persuasion
Översättare: Thomas Andersson
Förlag: Bookmark förlag (2018)
Antal sidor: 485 sidor
Recensionsexemplar: Ja, från förlaget. Tack så mycket!

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

När den nyblivna collegestudenten Greer Kadetsky hör den karismatiska Faith Frank tala för första gången tänds en dröm i henne som hon inte ens visste att hon bar på. Faith är en välkänd feministisk ikon: lika kritiserad som hon är älskad. I och med sitt möte med Faith får Greers syn på sin egen framtid helt nya dimensioner. Men i början av denna resa anar hon inte vart den kommer föra henne och hur den kommer att förändra hennes egen bild av sig själv.

När jag ser En kvinnas övertygelse beskrivas som en humoristisk roman blir jag lite förvånad, för det var inte så jag uppfattade den. Men om jag sätter på det filtret kan jag se hur Meg Wolitzer med glimten i ögat skriver om den unga och sökande flickan som agerar själviskt och den äldre feministikonen med en hel del i bagaget. När det gäller Faith Frank känner jag att jag vill knyta an Chimamanda Ngozi Adichies tal om att världen tycker om att placera feminister på piedestaler och skadeglädjen när de inte klarar av att leva upp till detta, vilket är en parallell jag är nästan säker på att Wolitzer hade i åtanke.

Okej, en oerhört babblande och osammanhängande inledning. Vad ska jag säga om En kvinnas övertygelse? Jag tycker som bekant om karaktärsdrivna romaner, där mycket av spänningen ligger i karaktärernas inre resor. Det här är en sådan bok. Vi får träffa Greer Kadetsky när hon är ung och fortfarande söker efter sitt mål och sin mening. Hon är arg och lite vilsen, och när den berömda Faith Frank fattar intresse för henne finner hon sin mening i feminismen. I huvudsak är kanske detta en bok om mentorskap och att hitta sin plats i världen. Men det är också en berättelse om föräldrar och barn, romantik och vänskap.

För en gångs skull får inte romansen i en bok mig att klaga. Ständigt närvarande i En kvinnas övertygelse finns romansen mellan Cory och Greer, som känt varandra sedan de är unga. Vad jag faller för är Wolitzer sätt att skildra intimiteten mellan dem, hur väl de känner och älskar varandra. Sedan ställs det upp hinder på vägen för dem, hinder som tvingar dem att växa som människor och leder in deras liv på vägar de inte kunde ha föreställt sig i romanens början. På slutet knyter Wolitzer elegant ihop säcken med att referera tillbaka till saker som hände i början.

En kvinnas övertygelse säger egentligen inget nytt om feminismen, men det är en bok som behövs idag och med sina starka karaktärsröster höll mig i ett grepp från första till sista sidan.

Publicerat i läsning | 1 kommentar

De bästa böcker jag har läst i år

Det har blivit en hel del böcker läst i år, över 170 stycken. Så det här blir ingen prydlig topp tio lista, utan det blir indelat i klumpiga kategorier alla böcker som har fått högsta betyg av mig under årets lopp. Fast jag har faktiskt räknat bort omläsningar, för att korta ned listan något.

Spekulativ fiktion

Non-fiction

Lyrik

Noveller

Historisk fiktion

Skönlitteratur i övrigt

Publicerat i läsning | Etiketter | 3 kommentarer

Long time, no see

Jag har egentligen ingen ursäkt till min långa frånvaro och tystnad. Det enda jag kan skylla på är en ofantlig trötthet och att jag blev så less och knäckt av alla turer kring mitt körkort. Låt oss säga att körskolan åter stoppade mig från att köra upp, men på ett helt oacceptabelt sätt, som gör att jag sade upp kontakten med dem. Sedan har det varit tungt på jobbet med mycket övertid.

Det blev nog också lite mycket att plugga femtio procent samtidigt som jag jobbar heltid, men bara jag får klart socialrätten så har jag klarat det hela. Min förhoppning är att kunna återkomma starkt under år 2019 och få lite rätsida på bloggen igen. Det kommer nog bli en hel del minirecensioner till att börja med, för att komma ikapp, men sedan ska jag nog återgå till business as usual.

Jag tänker i alla fall avsluta året med en topplista över de bästa böckerna jag har läst.

God fortsättning, önskar jag er alla!

Publicerat i läsning | Etiketter , | 7 kommentarer

Allt jag önskade av Lucy Dillon

Författare: Lucy Dillon
Originaltitel: All I Ever Wanted
Översättare: Ann Björkhem
Förlag: Bonnier Pocket (2018)
Antal sidor: 439 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Caitlins liv är en enda röra. Tystnaden mellan henne och maken Paul har vuxit sig allt djupare, och äktenskapet knakar alltmer i fogarna. Den enda lösningen tycks vara att separera. Men deras fyraåriga dotter Nancy slutar att prata när pappa flyttar hemifrån. Deras lilla solstråle som alltid pratade oavbrutet är förändrad. Nancys faster, Eva, är sedan några år tillbaka änka. Fortfarande är sorgen djup när hon tvingas gå vidare utan sin man och utan att ha förverkligat drömmarna hon gav upp för hans skull. Hon känner sig ensam, men hennes två livliga mopsar är en tröst i sorgen. När Eva går med på att låta Caitlins barn komma och bo hos henne några gånger i månaden förändras tillvaron för alla inblandade. Både Caitlin och Eva ser plötsligt sina äktenskap i ett nytt ljus, vilket leder dem till att upptäcka vad de egentligen innerst inne vill.

Med Allt jag önskade lyckas Lucy Dillon väva en trovärdig berättelse om sorg, outtalade förväntningar och hur vi människor verkligen trasslar till det för oss. Caitlin är en impulsiv, men godhjärtad person, som upplever att hon har svårt att leva upp till den bild som maken Patrick har av henne. Under bokens lopp växer hon och inser att hon måste ta mer ansvar, istället för att vänta på att andra ska lösa komplikationerna åt henne.

Kanske är det dock Eva jag faller mest för i Allt jag önskade. En kvinna som fortfarande befinner sig i djup sorg och som ställs inför kravet att läsa sin berömde makes dagböcker för att eventuellt kunna ge tillstånd för utgivning. Hur hon trovärdigt går igenom stadier av sorg är skickligt tecknat. Men Dillon vinner som alltid på teckningen av vänskapen mellan hundarna och människorna. Särskilt Bumbles och Nancys vänskap får mitt hjärta att klappa lite varmare.

Allt jag önskade är mysigt feelgood när det är som bäst.

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , | 3 kommentarer

Novellix: Lite krasslig, bara; Nattrodd; Lussiferda; Den svarta katten

Författare: Stephen King
Originaltitel: Under the Weather
Översättare: Lena Jonsson
Förlag: Novellix (2018)
Antal sidor: 34 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Skulle du förstå det om ditt undermedvetna försöker säga något till dig? Eller kanske snarare: om ditt medvetna jag försöker tvinga dig ur en illusion, skulle du låta det ske trots att det innebär en total katastrof?

Stephen King är en oerhört skicklig novellförfattare och Lite krasslig, bara måste tillhöra hans främsta noveller. Redan tidigt förstår nog läsaren hur det hela ligger till, men King bygger skickligt upp en ödesmättad känsla av obehag och sorg. Slutet är som en sten som släpps ned i vatten och ringar av obehag och sorg sprids genom läsarens kropp, dröjer sig kvar långt efter att den korta novellen är utläst.

Författare: John Ajvide Lindqvist
Förlag: Novellix (2018)
Antal sidor: 40 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Monika och Alice har varit vänner i över sjuttio år. Deras sommarritual sedan över femtio år tillbaka i tiden är att campa på samma ö. I över sextio år har de delat en mörk hemlighet som mitt i skärgårdsidyllen gör sig påmind och hotar att ta livet av dem båda.

Nattrodd är min första bekantskap med John Ajvide Lindqvist och jag är måttligt imponerad. Nog för att han skickligt målar upp de båda kvinnorna och deras vänskap, men novellen känns något för lång. Scenerna när det förflutna gör sig påmint känns något utdragna. Därtill känns så många element igen från tidigare skräckberättelser att det tyvärr inte blir någon större originalitet.

Författare: Karin Tidbeck
Förlag: Novellix (2018)
Antal sidor: 29 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

En vinternatt på 90-talet tar sig fyra ungdomar ut till en stuga strax utanför Stockholm för att se lussiferda, det ursprungliga lussetåget som just på lucianatten drar fram över himlen med demoner och häxor i släptåg. Ett skrik från himlen. Plötsligt är de bara två kvar.

I min första bekantskap med Karin Tidbeck får jag en retrospektiv över 90-talets gothkultur. På något sätt påminner mig det hela om KULT-universumet, som jag har snöat in på i år. Det är något med den ödesmättade stämningen, av att det finns en verklighet en bit bort som vanliga dödliga inte borde beröra sig med. Medan Emma försöker ta reda på vad det egentligen var som hände den här natten ställs läsaren också inför frågan vad det var som hände. Finns häxor och demoner eller var det en tragisk olycka?

Passar in på punkt 5 om en novell som utspelar sig under en högtid.

Författare: Edgar Allan Poe
Originaltitel: The Black Cat
Översättare: Helena Hansson
Förlag: Novellix (2018)
Antal sidor: 21 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Berättaren var från barndomen en vänlig själ som tyckte mycket om djur. Men när alkoholen slog klorna i honom förvandlades han till ett monster. Från sin cell tecknar den nu dödsdömde mannen ned de fasansfulla händelser som har lett fram till det faktum att han har fängslats.

Den svarta katten är en riktig skräckklassiker som jag har läst otaliga gånger. Berättelsen är som en gammal favorittröja: urtvättad och sliten så att den blir alldeles mjuk. Jag kan händelseförloppet utan och innan, vilket gör att berättelsen har förlorat lite av sin skräck. Slutet har ändå en fantastisk knorr, som jag tänker mig överraskar den som inte har läst novellen tidigare.

Publicerat i läsning | Etiketter , , , , , , , , , | 1 kommentar