The Left Hand of Darkness av Ursula K. Le Guin

Författare: Ursula K. Le Guin
Serie: Hainish Cycle, #4
Förlag: Ace (2000)
Antal sidor: 305 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Gethen är en planet täckt av snö och is. Dess befolkning har anpassat sig efter klimatet, men det som gör dem än mer speciella är faktum att de inte har bestämda kön. De kan ändra kön under kemer, men resten av tiden är de könsneutrala. Till denna planet kommer Genly Ai som representant för den interplanetära organisationen Ekumen. Målet är att Gethen ska bli medlem i organisationen, men för att åstadkomma detta måste Genly överbygga klyftan mellan sin egen världsbild och den hos en kultur som är så totalt olik hans egen.

The Left Hand of Darkness blir den tredje titeln av Ursula K. Le Guin som jag läser, och det är långt ifrån den sista. Min begränsade erfarenhet till trots är jag beredd att hålla med de som kallar henne för en av fantasy- och science fiction-genrernas mästare. Hon har en säregen förmåga att skapa världar som är så fullständigt olika vår egen, men som är så fullkomligt realistiska. Så även i The Left Hand of Darkness.

En del av hur levande världen ter sig beror nog på huvudpersonens ganska bristfälliga perspektiv. Genly Ai är långtifrån en bra antropolog. Bra antropologer lägger inte in värderingar i sina observationer, utan försöker leva sig in i samhället förutsättningslöst. Genly är i The Left Hand of Darkness helt oförmögen att sätta åt sidan sin egen syn på kön och sexualitet, som kommer ur ett patriarkalt samhälle med en dikotom syn på kön. Det gör att han ser personer i maktpositioner som män, och det stör och äcklar honom när dessa personer uppvisar egenskaper som han kodar som ”kvinnliga.” Eftersom Genly är den karaktär som ligger närmast hur vårt eget samhälle ser ut, så belyser Le Guin hur stelt vi har byggt upp vår värld kring manligt och kvinnligt och hur förvirrade vi blir när något inte passar in i denna världsbild.

Utöver att hon är en skicklig berättare och världsbyggare, så har Le Guin också ett vackert språk. På bara några få meningar kan hon måla upp stämningar och säga en hel del om en värld, såsom det här citatet från sidan 3 i The Left Hand of Darkness:

Forty of them played together shake one’s reason, shake the tower of Erhenrang, shake down the last splatter of rain from the windy clouds. If this is the Royal Music no wonder the kings of Karhide are all mad.

Det finns bitar som gör att jag älskar The Left Hand of Darkness, såsom hur hon låter bitar av Gethens mytologi blandas med berättelsen. Det bidrar till den psykologiska trovärdigheten i världen. Men stundtals segar det ihop sig. Ibland riktigt ordentligt. För mig är det samspelet mellan Estraven, som kvickt har blivit en av mina favoritkaraktärer någonsin, och Genly som är intressant, att se dem försöka närma sig varandra. Inte så mycket den långa slädturen över isen.

The Left Hand of Darkness visar prov på att Ursula K. Le Guin är en mästare när det kommer till att bygga trollbindande berättelser, men stundtals segar berättelsen ihop.

Andra som har bloggat om The Left Hand of Darkness

Feministbiblioteket; Lottens bokblogg

Andra delar i serien

Rocannon’s World

Planet of Exile

City of Illusions

The Left Hand of Darkness

The Dispossessed

The Word for World is Forest

Four Ways to Forgiveness

The Telling