Jul med Bob av James Bowen

Författare: James Bowen
Illustratör: Dan Williams
Originaltitel: A Gift From Bob
Översättare: Lottie Eriksson
Serie: Gatukatten Bob, #3
Förlag: NoNa (2015)
Antal sidor: 153 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

Julen har aldrig varit en favorithögtid för James del. Värre ser det ut att bli vintern 2010, som är notoriskt iskall och får James framtidsutsikter att se dystra ut. Hans hälsa är klen och pengarna räcker varken till värme eller till el, vilket hotar att förstöra den julmat som han samlat ihop över tid till sig själv och Bob. Det finns inget annat val än att trotsa den bistra kylan och ge sig ut på de snöiga gatorna. Men med lite hjälp från Bob, vännen Belle och många vänliga Londonbor förstår han till sist vad som är så speciellt med julen och hur mycket han själv har förändrats sedan Bob kom in i hans liv.

När jag hade läst de andra två delarna om James och Bob kände jag att jag nog var tvungen att läsa den tredje också. Lyckligtvis var Jul med Bob med på bokrean så jag kunde beställa hem den och nästan direkt sätta tänderna i den. En bit in i boken insåg jag att jag kanske borde ha sparat den till jul, då den förmodligen kommer mer till sin rätt.

Även om jag fortfarande får känslan när jag läser Jul med Bob att Bowen försöker mjölka succén från den första boken, så känns det som om det här är böcker som behövs. Folk är mer benägna att läsa gulliga böcker om djur än om livet på gatan, men med hjälp av Bob och sin historia kan Bowen skildra hur det är att hanka sig fram utan att riktigt veta om en någonsin kommer ha tillräckligt med pengar. Att ständigt oroa sig för att höra pipet från mätarna som varnar för att värmen kommer att stängas av. Genom de här böckerna ger han en insikt i ett liv som förmodligen är främmande för de flesta av hans läsare. Men som också kan väcka empati och engagemang.

Sedan är det ju en söt historia. Jul med Bob är inget undantag. Bob och Bowen har en alldeles särskild relation, och värmen mellan dem riktigt strålar ut från raderna på sidan. Relationen mellan människa och djur är så varmt skildrad att jag riktigt myser. Och sedan bidrar ju Dan Williams svartvita illustrationer till bokens charmfaktor.

Jul med Bob är riktigt charmig feelgood, men bör nog snarare läsas i juletider där den kommer mer till sin rätt.

Andra böcker i serien

Gatukatten Bob (recension)

Mitt liv med Bob (recension)

Jul med Bob

Våra mest älskade sagor: En förtrollande sagoskatt

Medverkande författare: Helge Kjellin, Gallie Åkerhielm, Cyrus Granér, Einar Norelius, Beth Birkenhain, Irmelin Sandman Lilius
Illustratörer: John Bauer, Einar Norelius, Hans Arnold, Gustaf Tenggren
Förlag: Bokförlaget Semic (2010)
Antal sidor: 126 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

Jag är barnsligt förtjust i sagor och när jag fick syn på Våra mest älskade sagor i en outletbutik förra året så var jag bara tvungen att köpa den. Här samlas åtta ”nyskrivna” sagor och gamla folksagor, alla vackert illustrerade av olika tecknare.

Våra mest älskade sagor inleds med Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsessan Tuvstarr, skriven av Helge Kjellin och illustrerad av John Bauer. I berättelsen möter prinsessan Tuvstarr en älgtjur som tar med henne på en resa. Berättelsen blandar in sagans sensmoral med nordisk folktro på ett fint vis, samtidigt som Bauers vackra illustrationer förgyller upplevelsen.

Den åtföljs av Såna tomtar finns inte, skriven av Gallie Åkerhielm och illustrerad av Einar Norelius, och som handlar om Iffe, som är en i-tomte. Men han tappar bort sin prick och kan inte få en ny om han inte skaffar den på egen hand. Underfundig och humoristisk saga om vad som egentligt är sann godhet.

Den tredje sagan är en folksaga, Snipp, Snapp, Snorum, som Hans Arnold har illustrerat. En pojke går miste om sitt arv, men byter till sig tre stora hundar som hjälper honom i diverse kniviga situationer. Motivet är välbekant, även om jag nog inte har läst den här versionen tidigare. Hans Arnolds illustrationer är rätt speciella, men passar sagan väl.

Än mer välbekant är Sagan om de fyra stortrollen och lille Vill-Vallareman, skriven av Cyrus Granér och John Bauer. När den gamle trollkungen går bort vill de fyra stortrollen förstås ta hans plats och kivas om vem som ska bli kung, med katastrof för trollsläktet. Tur att Vill-Vallareman vet råd. En humoristisk saga som visar sig att det kanske inte alltid är bäst att vara störst, utan du måste ha lite innanför pannbenet också. John Bauer gör några av sina vackraste illustrationer här.

Einar Norelius har både skrivit och illustrerat nästa saga: Pojken som fick solgull i säcken. En pojke hjälper ett troll och belönas med en säck guld, men inte vilket guld som helst utan solguld. Med hjälp av säckens innehåll kan han kanske bota en kungs svårmod och vinna en prinsessas hand. En av mina favoriter i samlingen då den är fantasifull som få och jag tycker mycket om Norelius illustrationer.

Men min absoluta favorit är nog Lindjungfrun av Beth Birkenhain. Gustaf Tenggren har illustrerat sagan om en riddare som såras dödligt, men som helas av en mystisk jungfru och som han till varje pris vill gifta sig med. En vemodig saga som lämnade ett känslomässigt eko hos mig. Den kommer att dröja sig kvar länge.

Folksagan Lilla Rosa och Långa Leda är illustrerad av Einar Norelius. Ett klassiskt motiv med en god flicka som får en elak styvmor och styvsyster som vill henne illa när det går henne väl. Egentligen är det inget större fel på sagan, men det är ju ett motiv som har gjorts till död och förbannelse även om den här versionen har lite roliga detaljer.

Mer originell är i så fall den avslutande sagan, Godvädersdraken, som skrivits av Irmelin Sandman Lilius och illustrerats av Hans Arnold. Sömmerskan Krysantemum har en vas som hennes farfar tagit med sig från Kina. Bara det att det inte är en vanlig vas och hon råkar släppa en drake fin. En lite ovanligare miljö och mycket fantasifulla element gör den saga till fin läsning.

Överlag är Våra mest älskade sagor en riktig skatt och prydnad för bokhyllan. Sagofantaster bör läsa den.

Norse Mythology av Neil Gaiman

Författare: Neil Gaiman
Förlag: W. W. Norton & Company (2017)
Antal sidor: 256 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

I Norse Mythology utformar Neil Gaiman de nordiska myterna till en romanliknande struktur som tar sin början med skapandet av de nio världarna; för att djupdyka ned i gudarnas, dvärgarnas och jättarnas påhitt; för att kulminera i Ragnarök, gudarnas skymning och en ny tids och ett nytt folks födelse.

Som ni säkert vet vid det här laget är jag intresserad av mytologi och att jag tycker om Neil Gaiman. När dessa två ting kombineras innebär det ju att jag fylls av ett intensivt habegär. Jag var ju bara tvungen att beställa hem Norse Mythology. Eftersom jag kastade mig över den i samma stund som den kom så måste det ju räknas som ett bra köp.

Det är också mycket bra läsning då det märks att Gaiman älskar mytologi minst lika mycket som jag. Norse Mythology sprakar av berättarglädje när han har utgått från de källor som finns och håller sig trogen till originalen, men ändå skrivit om dem med en omisskännlig Gaimansk touch. Det är hans humor som får mig att skratta, hans formuleringar som får mig att vilja stryka under och spara citat, hans berättarkonst som får mig att huka mig över boken i spänning.

Norse Mythology är uppbyggd som en novellsamling med mer eller mindre välkända myter, ofta med en annorlunda vinkling. Trots detta så känns det som om det finns en röd tråd genom berättelserna som bildar en sammanhängande historia och som leder till från världens skapelse till det oundvikliga slutet: Ragnarök. Strukturellt fungerar den lite som hans The Graveyard Book, men ännu mer elegant. Jag tror att det här är en ny favorit som jag kommer att återvända till.

I Norse Mythology blåser Gaiman liv i de olika gudarna. Allt från den vise, men opålitlige, Oden till Thor, den starkaste men kanske inte smartaste av alla gudar. Men det är kanske hans Loke som är den mest fängslande av alla gestalter. Kanske bäst sammanfattas det av ett citat ur början av boken när Gaiman introducerar karaktärerna: ”Loki makes the world more interesting but less safe. He is the father of monsters, the author of woes, the sly god. Loki drinks too much, and he cannot guard his words or his thoughts or his deeds when he drinks.” (s. 24-25)

Norse Mythology är en kärleksförklaring till den nordiska mytologin och ett exempel på ren berättarglädje. Rekommenderas!

Enda vägen av Anna Jakobsson Lund

Recensionen kan innehålla spoilers för tidigare delar i serien.

Författare: Anna Jakobsson Lund
Serie: Systemet, #3
Förlag: Annorlunda förlag (2016)
Antal sidor: 413 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Danskt band | Adlibris, Bokus, CDON

Efter attentatet i periferian försätts huvudstaden i undantagstillstånd. Motståndets kamp mot byråkraterna hårdnar alltmer och blir allt blodigare. Ava kämpar med att leda en grupp med många viljor i jakt på en uråldrig hemlighet som kan störta Systemet. De är inte ensamma om att söka efter hemligheten och andra vill kanske använda den för egen vinnings skull. Samtidigt söker Ava efter svar om sitt förflutna, som hon har trott varit begravna för alltid. Levi försöker hitta sin plats i en kamp där våld, kunskap och kärlek blandas ihop. Men kanske går det att göra revolt på ett annorlunda vis.

Då har jag kommit till en vägs ände. Sista boken om Ava, Levi och Leymah är till sist utläst och lämnar lite av ett hålrum efter sig. Kanske borde jag ha dragit ut på läsningen av Enda vägen, men den är precis lika slukarvänlig som de tidigare delarna i serien att jag inte kan hålla mig. Jag bara sträckläser. Försöker tvinga mig själv att läsa lite till även när ögonen faller ihop av trötthet.

En av de saker som gör att jag tycker så mycket om Anna Jakobsson Lunds böcker är att hon väljer att gå en annan väg än den självklara inom dystopigenren. Enda vägen är den avslutande delen och då förväntar sig läsaren kanske en hejdundrande våldsam strid där huvudpersonerna kommer segrande ut, lite trasigare än tidigare. Men riktigt så enkelt gör inte Jakobsson Lund det för sig, utan väljer en annan väg som är elegant och nyskapande. Det är det som gör Systemet nyskapande.

Som författare tvekar hon heller inte att utsätta sina karaktärer för hemskheter. I Enda vägen är de tre huvudpersonerna både lite helare och lite trasigare än de var i början av trilogin, men de har funnit varandra och där finns en styrka. Detta är en berättelse som handlar om att aldrig ge upp, att aldrig vika sig och tumma på sina principer. Det är en berättelse om vänskap, mod och hopp som kommer att leva sig kvar hos mig under lång tid framöver.

Enda vägen är ett lysande avslut på en minst lika lysande trilogi. Det gör mig ledsen att ta farväl av Ava, Levi och Leymah, men denna bok skänker dem det avslut som de förtjänar.

Andra bokbloggare om Enda vägen

MsHisingen; Bokhuset; Old Adult Reads Young Adult

Andra delar i serien

Tredje principen (recension)

Aldrig ensamma (recension)

Enda vägen

A Study in Scarlet av Arthur Conan Doyle

Författare: Arthur Conan Doyle
Serie: Sherlock Holmes, #1
Förlag: Dorset Press (2009)
Antal sidor: 108 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Efter att ha sårats i Afghanistan, skickas arméläkaren John Watson tillbaka till London med en blygsam pension. Snart inser han att han måste ha en rumskamrat för att få sina medel att räcka till. En gammal skolkamrat introducerar honom till Sherlock Holmes, en märklig men briljant man som hjälper polisen att utreda särskilt svåra fall. Nu har en man hittats mördad i ett öde hus med ordet ”rache” skrivet i blod på en vägg. Fallet kommer föra Holmes och Watson tillbaka i tiden och till andra kontinenter innan de hittar lösningen.

Året som jag började bokblogga hade jag ett fasligt sjå med att försöka få fatt i denna stiliga läderinbundna The Complete Sherlock Holmes. Jag gick bet flera gånger innan den kom hem till mig och sedan blev stående. Men nu är det dags att fullfölja min Sherlock Holmes-besatthet. Vi börjar med lite omläsning. Det är fjärde gången som jag läser A Study in Scarlet, men första gången på engelska.

Trots att jag har läst A Study in Scarlet så pass många gånger så tycks jag aldrig komma ihåg några som helst detaljer. En anledning är kanske det att den är lite seg inledningsvis. Holmes och Watsons relation ska etableras, fallet ska utredas och det är inte den mest rafflande läsningen. Men denna gång fastnade jag nog mer för berättelsen än vad jag gjort tidigare.

Troligen beror detta i sin tur på att jag sitter och jämför A Study in Scarlet med Sherlock. Det är imponerande hur de har vävt in detaljer från originalberättelsen på ett lekfullt och troget vis, samtidigt som de har gjort något eget av det hela. Det gör att jag kan uppskatta Arthur Conan Doyles berättelse på ett annat vis än vad jag har gjort tidigare.

Kanske kommer A Study in Scarlet också mer till rätta på originalspråk än i översättning. Delar som jag har tyckt varit onödiga vid tidigare läsning, som den allvetande återblick vi får till vad som föranledde morden, upplevde jag som nästan de starkaste vid denna omläsning. Conan Doyle lyckas riktigt blåsa liv i en spännande historia om religion, sekterism och hämnd.

A Study in Scarlet har aldrig varit min favorit bland Sherlock Holmes-berättelserna, men nu har jag fått en helt ny uppskattning för den.

Katter av Emily Williams

Författare: Emily Williams
Originaltitel: A Concise Guide to Cats
Översättare: Gunilla Boman
Förlag: Parragon (2007)
Antal sidor: 255 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Slut hos förlaget.

Katter är en grundläggande guide till kattdjuret och dess historia. Från dess härstamning från de afrikanska vildkatten till hur den vördades i Egypten och har blivit en av vår tids mest populära husdjur. Boken innehåller också ett avsnitt med de mer eller mindre vanligaste kattraserna. (Eftersom boken troligen i grunden är amerikansk är många raser som nämns inte godkända i Sverige.) Avslutningsvis finns en guide till hur du bör tänka när du väljer katt, vad du ska göra om den blir sjuk och lite annat som är bra att veta för en kattägare.

Jag är i grund och botten kattmänniska. När min mamma undrade om jag ville ha ett husdjur som liten så var det alltid en katt jag ville ha, men då hon är fruktansvärt allergisk så har det aldrig gått. Ändå kan jag inte hjälpa att jag köper på mig böcker som denna, Katter, där jag kan läsa mer om ett av mina favoritdjur.

Översättningen av Katter är lite knepig. Det är något som stör, utan att jag riktigt kan sätta fingret på det. Men den känns knackig och styltig, vilket förstör läsflytet. Jag är inte tillräckligt insatt i kattvärlden för att veta om de använder så mycket engelska termer eller om det är något som har gått snett i översättningen. Däremot är jag fullständigt övertygad om att ingen, någonstans, tycker att det är okej att stava Scottish Fold med ”k.”

Som bok är Katter intressant. Det är en lättbegriplig introduktion till katten som husdjur och berättar intressant om dess historia. Jag lär mig en hel del nytt, som att katter egentligen genetiskt är tabbymönstrade eller att geparden har så trubbiga klor att den jagar ifatt sitt byte och sedan stryper det. Det är lite allmän kuriosa som gör boken klart värd att läsa. Alltid kul att lära sig något nytt.

Därtill är Katter fylld av vackra färgbilder, så det finns gott om vackra missar att vila blicken på. Bilderna underlättar också vid avsnitten om de olika kattraserna eftersom det blir lättare att se skillnader och likheter mellan dem, samt att det lättare bygger upp en bild av vad som är karaktäristiskt för en viss ras.

Katter är en trevlig introduktionsbok till katten som husdjur, men ger kanske inte alltför uttömmande information.

Skam av Robert Warholm

Författare: Robert Warholm
Förlag: FramSteget bokförlag (2017)
Antal sidor: 225 sidor
Recensionsexemplar: Ja, från författaren. Tack!

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

När Erik Olsson hittar sin hustru död på golvet nedanför trappen tror alla till att början att det rör sig om en tragisk olyckshändelse. Men snart står det klart att Olga Jansdotter har bragts om livet. Länsmannen och fjärdingsmannen gör sitt bästa för att lösa mordfallet, men det står klart att många i socken bär på sina egna hemligheter. När alla känner alla måste en ge akt så att en inte ger anledning för grannarna att skvallra. Under ytan döljer sig mycket skam- och skuldkänslor. Där finns också en främlingsfientlighet som blir tydlig när en söker efter mördaren.

Robert Warholm är en bokbloggskollega som nu debuterar med Skam, en kriminalroman i historisk miljö. Handlingen är inspirerad av ett verkligt kriminalfall och när jag börjar läsa boken är det något som pockar i bakhuvudet på mig. Till sist blir jag tvungen att slå upp efterordet och läsa att visst är det Yngsjömordet som är förlagan, men detaljerna är i viss mån ändrade.

Berättelsen i Skam rör sig mellan flera olika tidsplan, från tiden direkt efter mordet till flera år tidigare och de dagar som ledde fram till mordet. Warholm lägger ut snygga planteringar som gör att det finns en uppsjö av misstänkta att välja mellan. Jag har mina starka misstankar om vem den skyldige är, men känner mig aldrig riktigt säker. Det gör det svårt att lägga ifrån sig boken därför att jag vill så gärna komma till botten med mysteriet. Jag sugs även in i relationerna mellan karaktärerna och hur komplexa de är. Skam är ett återkommande ord i boken, något övertydligt stundtals, men också relevant i ett samhälle som präglas av så stark social kontroll som denna lilla socken gör.

Warholm har också vinnlagt sig om att försöka hålla språket så autentiskt som möjligt i Skam. Detta kan ibland kännas krystas, men inte i detta fall. Anledningen till att det lyckas är förmodligen att orden strösslas genom boken, främst i dialogen, för att ge autenticitet, men att författaren inte försöker skriva på artonhundratalssvenska genom hela verket. Det hade förmodligen inte lyckats.

Skam blir en positiv överraskning för mig med ett engagerande mysterium och ett enkelt, men intressant språk.

Markus av Trolyrien av Joseph A. Davis

Författare: Joseph A. Davis
Förlag: Pärlan förlag (2016)
Antal sidor: 385 sidor
Recensionsexemplar: Ja, från författaren. Tack!

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

Markus är i skidbacken när han får se sig själv svischa förbi. Distraherad råkar han ut för en olycka som gör att han hamnar på sjukhus. Därifrån kidnappas han av den vackra, men märklig Diomeda som tycks tro att han är prins över en plats som kallas för Valarien. I nästa stund befinner han sig i en märklig värld där kläder växer från träd, gräset är blått och en riktigt artig hälsning medför salivfläckar på kläderna. Ingen tror honom när han säger att han inte är prinsen, så han måste motvilligt inta rollen som landets sköld. Ingen lätt uppgift med tanke på att skräckinjagande monster håller på att invadera. Tillsammans med Diomeda ger sig Markus ut på jakt efter den legendariske kung Josuas talismaner, som kanske, om de gamla sagorna stämmer, är deras enda hopp.

Markus av Trolyrien är ingen bok som jag direkt hade hört talas om innan författaren skrev till mig och undrade om jag ville läsa hans bok. Den lät lite underhållande, så jag bestämde mig för att tacka ja och det är jag glad över att ha gjort.

Inledningsvis känns Markus av Trolyrien som en klassisk fantasyberättelse: en ung pojke kommer till en annan värld, måste försvara den och får ett uppdrag. Men även om elementen är klassiska så finns det så mycket ren berättarglädje i Markus av Trolyrien att den blir något eget. Det är fullt av udda saker som att städer har jättesniglar, folk spottar på sina kungligheter för att betyga vördnad och kungligheterna flyger runt på jättefjärilar. Det är kul och det är unikt. Kulturskillnaderna mellan Valarien och Trolyrien leder till en del roliga sekvenser.

Markus av Trolyrien är också riktigt spännande. Oftast finns det ett ständigt sug att fortsätta läsa, att få veta vad som händer. Det sker nämligen en massa förvecklingar, och Markus får inte veta allt och vet inte riktigt vem han kan lita på.

Jag skriver oftast, för det finns också stunder då Markus av Trolyrien segar ihop en aning. Det känns som om boken blir något för lång, att vissa sekvenser med behållning hade kunnat klippas bort för att få upp tempot lite.

Men för den som letar efter klassisk fantasy i lite av Terry Pratchetts anda sitter Markus av Trolyrien fint. Den bjuder på en underhållande, spännande lässtund.

Andra bokbloggare om Markus av Trolyrien

Tusen sidorVästmanländskans bokblogg

Spelkortsmysteriet av Jostein Gaarder

Författare: Jostein Gaarder
Originaltitel: Kabalmysteriet
Översättare: Mona Eriksson
Förlag: Rabén & Sjögren (1997)
Antal sidor: 355 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Slut hos förlaget. Finns på Bokbörsen.

När Hans Thomas var liten stack hans mamma för att finna sig själv. Nu har han och farsan fått upp ett spår efter henne, ett spår som kommer ta dem på en märklig resa genom Europa. Under resans lopp möter de en rad märkliga personer, däribland en bagare som ger Hans Thomas en underlig bok som verkar skriven för honom. Ju mer han läser i boken, desto mer förundrad blir han. Hans eget liv verkar vara sammanflätat med fantastiska händelser som skedde för många år sedan.

Okej, saker som inte direkt bådar gott för en bok är när jag ser den i listan över böcker jag inte har skrivit recension om är ”va, har jag läst den här?” Det finns förstås anledningar till att Spelkortsmysteriet har blivit stående länge i bokhyllan, trots att jag har älskat en hel del som jag har läst av Jostein Gaarder.

Ändå börjar allt så bra. Spelkortsmysteriet är inledningsvis lite Gaarder när han är som bäst: filosofiska utsvävningar (om du ska läsa den här författaren måste du vara intresserad av filosofi) och en berättelse invävd i en berättelse. Kanske inte lika snyggt gjort som i Sofies värld, men ändå tillräckligt skickligt för att jag ska sitta fängslad av Hans Thomas berättelse.

Vad är det då som stör mig med Spelkortsmysteriet? Det enda jag riktigt kan sätta fingret på är upprepningarna. Något som känns som om det är vanligt i särskilt lite äldre ungdomsböcker, som om författaren inte riktigt litar på läsaren utan riktigt måste hamra hem budskapet. Jag vet inte hur många gånger Hans Thomas frågar sig hur bullboken hänger ihop med hans liv, men det är tillräckligt många gånger för att jag ska reagera och bli irriterad.

Annars tycker jag nog ändå om Spelkortsmysteriet. Det finns en berättarglädje i den som tilltalar mig. De absurda och märkliga inslagen är också något annat som jag gillar, särskilt när Hans Thomas kommer fram till avsnittet om ön med purpurbruset. Det är ju framförallt boken han läser som stjäl the show. Hans egen historia och sökande kommer lite i skymundan, trots att de är kopplade till varandra.

Spelkortsmysteriet gjorde kanske inte något särskilt bestående intryck på mig, men det är ändå en läsvärd bok.

Om jag var din tjej av Meredith Russo

Författare: Meredith Russo
Originaltitel: If I Was Your Girl
Översättare: Cecilia Falk
Förlag: Lavender Lit (2016)
Antal sidor: 280 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON

Amanda Hardy har hittills inte levt ett lätt liv. Hon har mobbats och misshandlats av sina klasskamrater, och hatat sig själv och kroppen hon föddes i. Varför? Hon föddes som Andrew. Nu har hon flyttat till sin pappa i en ny stad där hon kan börja om. Redan första dagen möter hon den snälle killen Grant och en innerlig kärleksrelation utvecklas mellan dem. Men ju djupare hennes känslor blir för honom, desto mer vill hon dela av sig själv och sin bakgrund. Frågan är om han kommer att förstå.

Förväntningar är farliga ting. Det är så lätt att bygga upp bilder och idéer som en bok sedan aldrig kan motsvara. Jag har haft fruktansvärt höga förväntningar på Om jag var din tjej, som den omöjligen kan leva upp till. Inte för att det är en dålig bok, långt ifrån, men den är inte lika bra som jag hade förväntat mig.

För det första är Om jag var din tjej en typisk ungdomsbok. Då menar jag urtypisk med riktigt förutsägbar handling: ny tjej, ny stad, möter kille som skapar pirr i kroppen, skaffar sig nya vänner varav en givetvis är riktigt strulig, det förflutna sätter käppar i hjulet. Onekligen är det bra att den är så typisk därför att den avdramatiserar att Amanda är trans genom att sätta hennes berättelse i en rätt så stereotypisk ram.

För det andra fick jag lite problem rent språkligt när det kom till Om jag var din tjej. Meredith Russo skriver på ett tämligen rättframt och okomplicerat språk, men ibland kommer det fram märkliga liknelser som får mig att stanna upp. Det finns en scen som lever sig kvar hos mig, och inte på ett positivt vis, där Amandas och Grants ögon dansar mot varandra.

Däremot upplever jag inte att Om jag var din tjej är en idealisk solskenshistoria, som den ibland har anklagats för att vara. Den väjer inte för de svåra sakerna, som psykisk ohälsa eller suicidalitet. Eller för den utsatthet som transpersoner upplever dagligen. Men samtidigt väger den upp dessa delar med acceptans och värme, vilket kan behövas. Ungdomsböcker som handlar om transtjejer är ofta överväldigande negativa, och det behövs böcker som visar på hopp och ljus.

Om jag var din tjej är kanske inte den fantastiska bok jag hade väntat mig, men det är en bra bok och den fyller definitivt ett behov som finns i ungdomsbokshyllorna.

 

Andra bokbloggare om Om jag var din tjej

enligt OLitteraturkvalster & småtankar; Prickiga Paula och böckerna; Fiktiviteter; Västmanländskans bokblogg; Feministbiblioteket; Eli läser och skriver; Annas bokblogg; Lottens bokblogg; Nellons bokblogg; Tickmicks bokblogg