Angel, säsong 3

Innehåller spoilers för tidigare säsonger och för Buffy the Vampire Slayer.

Omslagsbild Angel, säsong 3

Skapare: Joss Whedon och David Greenwalt
Skådespelare: David Boreanaz, Charisma Carpenter, Alexis Denisof, J. August Richards, Amy Acker
Produktionsår: 2001-2002
Säsong: 3
Antal avsnitt: 22
Längd: 990 minuter

Angel måste försöka hantera att hans stora kärlek i livet har dött, att Buffy har offrat sig för världen. Samtidigt återvänder Darla med osannolika nyheter: hon är gravid med Angels barn. Medan de försöker lista ut hur det har gått till, står det snart klart att ett barn med två vampyrer som föräldrar är eftertraktat av många. Att bli pappa är inte lätt när alla är ute efter en själv och ens son. En gammal fiende dyker upp och söker hämnd på Angel för det Angelus gjorde.

Efter att ha förtrollats av säsong två, gick jag in med höga förväntningar på tredje säsongen av Angel. Och blev tämligen besviken. Angel och Buffy the Vampire Slayer har nu hamnat på separata tv-bolag, men jag tycker illa om hur de hanterar Angels reaktion på hennes död. Eller bristen på reaktion snarare. Även om det är konkurrerande tv-bolag så måste ju karaktärerna och storyn respekteras, och det känner jag inte att man gör i det här fallet.

Säsongen känns i allmänhet plottrig, som om inget får det utrymme det kräver. Se ovan gällande Buffy. Sedan har vi demonen Sahjhan, som utsett Angel till sin eviga fiende men som alltför lättvindigt görs av med. Han väcker vampyrjägaren Holtz till liv igen, som söker hämnd på Angel för Angelus verk. Sedan har vi bebisen och var den kom ifrån. Cordelias visioner tär alltmer på henne. Bebisen går förlorad och återvänder som tonåring, så odräglig att jag har lust att skicka tillbaka honom till helvetesdimensionen han kom ifrån. I bakgrunden har vi förstås Wolfram and Hart i vanlig ordning. Lägg därtill en kärlekstriangel mellan Fred, Wesley och Gunn och en spirande romans mellan Angel och Cordelia, och säsongen är verkligen smockfull.

Det som jag gillar med säsong 3 är dock introduktionen av Fred som karaktär. Amy Acker spelar henne verkligt charmig och lite småknäpp. Sedan är jag också förtjust i den karaktärsutveckling som Alexis Denisofs Wesley genomgår. Han har alltid varit lite fånig, men blir allt mörkare och börjar göra det som krävs för att göra det rätta. Även om det blir allt annat än vackert alla gånger.

Säsongen har några riktigt bra avsnitt också. I Billy får vi möta en ung man som genom att röra vid en annan man kan få denne att börja hata kvinnor och vilja skada dem. Ett brutalt och obehagligt avsnitt. Birthday sätter Cordelia i centrum när hon får vetskap om att hennes visioner kommer döda henne om hon inte väljer att gå tillbaka i tiden och välja en annan väg. Cordelia har vuxit så mycket som karaktär sedan Buffy och jag älskar de avsnitt som visar denna utveckling. Waiting in the Wings är ett vackert och sorgligt avsnitt om en ballerina som är frusen i tiden, dömd att för alltid genomföra samma uppträdande. Summer Glau gästskådespelar och är enastående.

Jag blev besviken på hur plottrig den tredje säsongen var, men kan uppskatta bitar av den.

Betyg 3: Gillade den.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i film och tv och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.