Buffy the Vampire Slayer, säsong 7

Innehåller spoilers för tidigare säsonger.

Omslagsbild Buffy the Vampire Slayer, säsong 7.

Skapare: Joss Whedon
Skådespelare: Sarah Michelle Gellar, Nicholas Brendon, Alyson Hannigan, James Marsters, Michelle Trachtenberg
Produktionsår: 2002-2003
Säsong: 7
Antal avsnitt: 22
Längd: 1080 minuter

Något har vaknat under jorden. Något uråldrigt och ondskefullt. Runt omkring världen mördas unga kvinnor, unga kvinnor med potentialen att en dag bli dråpare. Den Förste ondskan har vaknat. Något som Buffy upptäcker när Sunnydale High åter öppnas och Dawn börjar där, bara för att genast drabbas av märkliga händelser. Buffy tar därför anställning där som kurator för att hålla ett öga på saker och ting. Snart blir hon dock tvungen att ta hand om de fåtal unga kvinnor som har överlevt jakten på de potentiella dråparna. Att träna dem för att kämpa mot en fiende som tycks omöjlig att besegra sliter på dem alla.

Sjunde säsongen av Buffy the Vampire Slayer börjar med att Buffy någonstans har blivit superhjälte, vilket syns i stridscenerna. Hon har markant blivit ”bättre” från en säsong till en annan, utan någon rimlig förklaring. Ändå tycker jag att säsongen börjar med tämligen starka avsnitt. Same Time, Same Place är säsongens tredje avsnitt och ett av seriens mest obehagliga och äckliga, där Willow återvänder till Sunnydale men är oförmögen att se sina vänner. Likaså Selfless, där Anya kämpar med att åter blir hämnddemon vilket får henne att hamna i konflikt med sina tidigare vänner. James Marsters lyser också som skådespelare i början av säsongen, där han lyckas förmedla Spikes plåga över att ha återfått sin själ. Slutet av Beneath You är ett så starkt ögonblick att det ger mig rysningar.

När de potentiella dråparna gör entré dock börjar säsongen sega ihop. Det blir för många karaktärer som ska samsas och det är knappast så att vi kommer någon av dessa nya karaktärer nära inpå livet. För att inte nämna alla Buffys så kallade inspirerande tal, som verkligen överbefolkar säsongen. Men fram emot slutet hämtar sig säsongen, särskilt i och med introduktionen av Nathan Fillions Caleb – förmodligen en av de vidrigaste antagonisterna i seriens lopp.

Sjunde säsongen av Buffy the Vampire Slayer är långt ifrån en av de starkaste, men bjuder ändå på ett fint avslut av en underbar serie.

Betyg 4: Gillade den verkligen.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i film och tv och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Ett svar på Buffy the Vampire Slayer, säsong 7

  1. Pingback: Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren - C. R. M. NilssonC. R. M. Nilsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.