Encanto

Encanto

Regissör: Jared Bush och Byron Howard
Manusförfattare: Charise Castro Smith och Jared Bush
Skådespelare: Sandra Kassman, Astrid Assefa, Rennie Mirro
Produktionsår: 2021
Längd: 102 minuter

Mirabel tillhör den fantastiska familjen Madrigal, under ledning av hennes abuela. Varje familjemedlem har en särskild gåva, såsom att ändra skepnad, höra saker på otroliga avstånd, och så vidare. Alla i familjen utom Mirabel. Men hon försöker att inte låta sig nedslås, utan behålla ett positiva sinne. Något stämmer dock inte i deras hem. Deras magiska hus uppvisar sprickor. Ljuset som ständigt brinner som en manifestation av deras gåvor flämtar och verkar döende. Mirabel är fast besluten att lösa gåtan och rädda sin familj. Kanske kan hennes försvunne morbror Bruno, som kunde se in i framtiden, vara lösningen. Men familjen pratar inte om Bruno…

Encanto har legat och gnagt i bakhuvudet sedan jag först såg ett stycke ur den under Kalle Ankas jul 2021. Nu när jag ändå skaffade Disney+ tänkte jag att det var väl ändå på tiden att den blev sedd.

Även om nostalgin vill säga annorlunda, så är många av Disneys senare filmer bland deras bästa. Däribland Encanto. Det är en komplex berättelse om familjer; deras bästa och deras sämsta sidor. Om press att leva upp till ideal och inte svika. Många har slängt lovord över filmen för dess realistiska porträtt av Abuela, en traditionell latinamerikansk matriark som styr familjen med järnhand. Berättelsen engagerar och får det att värka i tittaren. Den är välförtjänt av sin Oscar för bästa animerade film.

Därför att Encanto är självfallet vackert animerad. Filmen utspelar sig i Colombia och det känns verkligen som om man befinner sig där. Karaktärsdesignen är oerhört snygg i sin detaljrikedom. Även den magiska realismen förstärks av animationen, som får varje magiskt element att förefalla fullständigt naturligt. Det är vackert och visuellt slående.

Lin-Manuel Mirando ligger bakom den eminenta musiken i Encanto. I soundtracket har han tagit inspiration av colombianska rytmer, såsom cumbia och vallenato. Men också andra latinamerikanska rytmer såsom reggaeton, salsa och så vidare. Sånger som Under ytan och Vi pratar inte om Bruno är garanterade öronmaskar, som tittaren nynnar på i dagar efteråt. Även två större colombianska artister, Sebastián Yatra och Carlos Vives, är med och sjunger i soundtracket.

Encanto, me encanta. Jag älskar den.

Betyg 5: Den var fantastisk!

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i film och tv och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.