Ljus ljus ljus av Vilja-Tuulia Huotarinen

Betyg: ☆☆☆☆☆
Författare: Vilja-Tuulia Huotarinen
Originaltitel: Valoa valoa valoa
Översättare: Janina Orlov
Förlag: Gilla Böcker (2014)
Antal sidor: 192 sidor
Recensionsexemplar: Ja. Tack så hemskt mycket!

Exempel på var den kan köpas i olika format
Danskt band | Adlibris, Bokus, CDON

Handling

Det är år 1986. Mariia är fjorton år när hon under sommaren möter Mimi. Mariia är en person som inte vill att världen ska vara tyst, utan hon vill att den spraka, gnistra, explodera. När hon möter Mimis blick, slungar Mimi hela sin sorg mot henne men gör även världen ljus ljus ljus. Men även med ljuset, så är Mimis sorg en sorg som inte mycket i världen kan rå på.

Kommentarer

Ända sedan jag först hörde talas om Ljus ljus ljus har jag velat läsa den. Den gör mig knappast heller besviken, utan lyckas både motsvara höga förväntningar och totalt överraska mig. Det här är en bok som jag tror kommer kvala in bland årets bästa.

Vilja-Tuulia Huotarinen skriver med ett lekande, poetiskt och mycket egensinnigt språk. Det märks att hon även är poet. Det märks även varför den här boken har vunnit den finska motsvarigheten till Augustpriset. Vissa meningar är så träffande, så vackra, att de skär genom märg och ben och får mig att stanna upp. Det är ett språk att låta långsamt smälta i munnen, som riktigt god choklad.

Det finns saker i berättandet som tar tid att vänja sig vid, dock. De direkta tilltalen till läsaren får mig att rycka till och försvinna ut ur världen. Särskilt som de riktar sig till en läsare som ifrågasätter allting, vilket jag inte gör. Men efter ett tag vänjer jag mig vid dem. Jag får nästan känslan av att det är Mariias sätt att värja sig, att ge sig själv andningshål i berättandet. Om jag till en början kände det som om det vore Huotarinen som tilltalade mig, blir det med berättelsens gång allt tydligare att det är Mariia.

Ljus ljus ljus skildrar en fin kärlekshistoria som får det att pirra i kroppen på mig. Den gör mig alldeles varm i kroppen. Det är verkligen ljus ljus ljus. När de dansar med varandra, när de berättar att de är kära i varandra, när de är tillsammans – jag vill inte att det ska ta slut. Jag är lite kär i deras kärlekshistoria.

Jag brukar dra mig för att läsa ungdomsböcker som handlar om två tjejer som blir kära. Kanske är det fördomsfullt av mig, eller snarare en produkt av mina erfarenheter av sådana böcker under uppväxten, men de brukar inte sluta lyckligt. Med så få böcker som skildrar relationer med tjejer, blir jag alltid modfälld när de slutar olyckligt. Men trots det mörka som hänger över de båda tjejerna i Ljus ljus ljus, skildras deras relation på ett sådant ömsint och fint vis att alla mina farhågor övervinns.

Ljus ljus ljus är en fantastiskt fin, men sorglig, kärlekshistoria som berättas genom att ett egensinnigt, vackert språk.

Andra som har bloggat om Ljus ljus ljus

Boktjuven; Booklovin; och dagarna går