Utvandrarna av Vilhelm Moberg

utvandrarna

Författare: Vilhelm Moberg
Serie: Utvandrarsviten, #1
Förlag: Bonnier (2016)
Antal sidor: 568 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Karl-Oskar och Kristina brukar Karl-Oskars gamla föräldrars gård i Ljuder socken, men de senaste åren har skörden slagit fel och de har svultit om vintrarna. Karl-Oskars bror Robert vantrivs som dräng hos en bonde som behandlar honom illa och kläcker en plan om att utvandra till Amerika. När tragedi drabbar Karl-Oskar och Kristina bestämmer de sig för att utvandra, och åtföljs av ett antal andra människor från socken. Resan blir fylld av strapatser bortom vad de har kunnat föreställa sig.

Jag tycker om att läsa klassiker, men har varit fruktansvärt dålig på att läsa just svenska klassiker. Men en av de bokserier som har lockat och pockat har varit Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit, så när den kom på årets bokrea var jag ju tvungen att slå till. Nu när jag har lagt ifrån mig Utvandrarna, skälvande inombords efter de sista sidorna, kan jag inte förstå varför jag har väntat så länge med att läsa den.

Utvandrarna är indelad i två delar: den första som berättar om livet för människorna i deras socken och de olika motiv de har för att utvandra, den andra själva överfartsresan till USA. Varje del inleds som med ett slags setting of the stage, där vi lär oss mer allmänna fakta om socken och skeppet samt de karaktärer som är viktiga för handlingen. Allt har ett socialkritiskt perspektiv där Moberg vänder sig mot de olika sätt som överheten försöker hålla arbetarna nere, bland annat genom brännvinstillverkning. Brännvin ses som ett sätt att hålla bönderna förnöjda och hindra dem från att tjäna mer på sin säd.

Det berättandet perspektivet i Utvandrarna är lätt distanserat, du glider aldrig riktigt in i karaktärernas sinnevärld utan det känns som om du hela tiden betraktar dem utifrån. Kanske är det en av anledningarna till att boken blir så gripande. Jag sugs verkligen in i berättelsen om Karl-Oskar och Kristina, och de andra från Ljuder socken. Men kanske grips jag mest tag i Kristinas och Inga-Lenas berättelser: två kvinnor som fångas av en snäv kvinnoroll, men som gör sitt bästa för att handla utifrån det utrymme de har och rädda sina familjer. Mest gripande blir kanske Inga-Lena, som gör allt för att leva upp till sin nyfrälste makes förväntningar.

Utvandrarna är mycket engagerande genom hela sitt förlopp, men det är andra halvan på skeppet som verkligen briljerar. Det är klaustrofobiskt och ruggigt att läsa om de umbäranden som de genomlider på överfarten. Jag fullkomligt känner stanken av sjukdom och ångest, hur de lever på varandra, hur de sakta men säkert börjar tvivla på att de kommer att överleva överfarten.

Utvandrarna är en stark och gripande berättelse om ett gäng modiga människor som gav sig av från allt de kände i hopp om att finna en bättre värld. Jag längtar efter att få sätta tänderna i nästa del.

betyg5

Andra böcker i serien

Utvandrarna

Invandrarna (recension)

Nybyggarna (recension)

Sista brevet till Sverige (recension)

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

26 svar på Utvandrarna av Vilhelm Moberg

  1. Boklysten skriver:

    Utvandrarsviten är fruktansvärt bra!

  2. Robert W skriver:

    Den är hur bra som helst. En fantastisk serie. Apropå kvinnoporträtt så är Ulrika i Västergöhl en färgstark kvinna, men det kommer kanske mer fram i de kommande delarna. På film gjorde Monica Zetterlund en fantastisk rolltolkning!

  3. Anna Fantastiska berättelser skriver:

    Jag håller med dig om det du skriver. Jag älskar den här bokserien så fantastiskt mycket och den är en av de bästa klassiker jag vet. Och jag lovar dig att allt det bra fortsätter i resten av delarna också.

  4. Lena skriver:

    Älskar hela denna serie som jag läste som ung. Håller på med en omläsning och skall läsa del tre nu i september.

  5. Underbar serie! Blir sugen på omläsning när jag läser recensionen 🙂

  6. Monika skriver:

    Läste hela serien i högstadiet och jag bara älskade den. Jag är helt säker på att den skulle hålla ännu och kanske blir det en omläsning någon gång. Har ju köpt böckerna, för säkerhets skull 😉

  7. Freja skriver:

    Den läste jag som ung men minns som vanligt inget av den. det ser ut att vara en väldigt vacker utgåva du har!

  8. Annette skriver:

    Så roligt att läsa en klassiker och upptäcka att den verkligen är så bra som det påstås. Jag har boksviten stående här jag också, men det får nog bli decemberläsning, fram till dess verkar det vara fullspäckat program. Jag har sett tv-serien, och den minns jag som väldigt gripande. Jag skulle nog lida mer med dem nu när jag är vuxen och kan förstå allt bättre.

    • C.R.M. Nilsson skriver:

      Jag ska försöka läsa en bok i månaden nu under hösten, så att jag sparar lite på det 🙂 Jag har faktiskt inte sett tv-serien, men har förstått att även den räknas som en riktig klassiker. Borde kanske se den när jag har läst böckerna.

  9. Bokhuset skriver:

    Jag köpte faktiskt böckerna på loppis för några månader sedan men de har blivit liggande. Känner mig pepp på att läsa nu, men tror inte jag har fokuset som krävs just nu så de får vänta lite till. Fast nu blir jag sugen på att köpa nyare utgåva, min är inte alls lika fin som din. 🙂

    • C.R.M. Nilsson skriver:

      Jag blev förvånad över hur lättläst jag tyckte att den var. Eftersom jag inte läst mycket svenska klassiker trodde jag att jag skulle ha svårt för språket, men det var lättare än väntat. Inklusive den småländska dialekt som dialogerna är skriven på.

  10. Bara hittepå skriver:

    Så roligt att du kom dig för att läsa den till slut och att du tyckte så bra om den! Bland det bästa som skrivits på svenska enligt mig.

  11. Pingback: Månadsrapport: Augusti 2016 - C.R.M. Nilsson

  12. Pingback: Invandrarna av Vilhelm Moberg - C.R.M. Nilsson

  13. Pingback: Nybyggarna av Vilhelm Moberg - C.R.M. Nilsson

  14. Pingback: Sista brevet till Sverige av Vilhelm Moberg - C.R.M. Nilsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.