Venom: Let There Be Carnage

Kan innehålla spoilers för tidigare filmer.

Venom: Let There Be Carnage

Regissör: Andy Serkis
Manusförfattare: Kelly Marcel
Skådespelare: Tom Hardy, Woody Harrelson, Michelle Williams
Produktionsår: 2021
Längd: 97 minuter

Att vara värd åt en utomjordisk symbiot är inget man anpassar sig till i en handvändning. Eddie Brock kämpar med att dela sitt liv, och sin kropp, med Venom. Visserligen har det sin fördelar: som superstyrka, men också nackdelar, som en inre röst som ständigt tjatar om att äta hjärnor. Dessutom har Eddies journalistkarriär gått på sparlåga. Han försöker återuppväcka den genom att intervjua seriemördaren Cletus Kasady. Men när Kasady själv blir värd åt en symbiot och flyr fängelset efter en misslyckad avrättning, blir Eddie snart misstänkt för att veta mer än vad han vill uppge.

Venom är en film som jag förmodligen har sett fler gånger än vad jag bör erkänna. Dess blandning av humor och spänning har varit beroendeframkallande. Därför har förväntningarna på Venom: Let There Be Carnage varit tämligen höga. Förväntningar som dessvärre grusas.

Tom Hardy är, som alltid, helt fantastiskt bra. Han lyckas verkligen göra den misslyckade reportern Eddie Brock till en underhållande figur som tittaren hejar på. Dialogerna med symbioten Venom är rappa och underhållande. Problemet är att man i Venom: Let There Be Carnage tycks ha glömt att humor inte är tillräckligt för att fylla en film. Det krävs också en handling. Och det, mina vänner, är det tunnsått med här.

Då spelar det ingen roll hur bra Tom Hardy är. Eller för den delen att man har fått Woody Harrelson att spela antagonisten i Venom: Let There Be Carnage. En potential som man dessvärre slösar bort, även om han är ytterst obehaglig som seriemördaren Cletus Kasady. Skandalöst underutnyttjad är Naomie Harris som Frances Barrison, Cletus ungdomskärlek. En karaktär som knappt fylls med något innehåll alls.

För oavsett hur skickliga skådespelarna är, och de gör verkligen sitt bästa med det de har, så förmår inte deras talang att dölja att Venom: Let There Be Carnage mest går på tomgång för att bygga upp mot en explosiv final.

Betyg 3: Gillade den.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i film och tv och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.