Författare: Fredrik Backman Serie: Björnstad, #1 Förlag: Piratförlaget (2016) Antal sidor: 469 sidor Recensionsexemplar: Ja, från förlaget. Tack så mycket! Exempel på var den kan köpas i olika format Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Vad kan hockey betyda för en stad? Bara allt. Björnstad är ett samhälle som kämpar för sin överlevnad och alla framtidsdrömmar vilar på axlarna på juniorlaget i hockey. Under en fest begås ett oförlåtligt brott. Staden måste ställa sig på någon sida och tvingas konfrontera de fruktansvärda val vi gör för att nå framgång. I händelsernas centrum befinner sig Peter, som flyttat hem efter proffskarriären för att bygga upp sin moderklubb, och Mira som samtidigt offrar sin advokatkarriär för att bosätta sig i skogen med man och barn. Och vad vi gör för att skydda våra barn.
I Björnstad bygger Fredrik Backman i mångt och mycket vidare på tematiken som fanns redan i Britt-Marie var här: den lilla staden som är på väg att försvinna, men som samlas och enas kring en sport. Att sporten ger så mycket för stadens självkänsla. Men tonen är allvarligare och mörkare. Desperationen i Björnstad går att ta på. Allting hänger verkligen på den här sporten, på att juniorerna presterar, annars kommer samhället duka under.
Efter den sommar som har gått känns Björnstad oerhört aktuell. När män som Brock Turner kan dömas till tre månaders fängelse för våldtäkt bara för att han är en framgångsrik idrottsman och ett långt fängelsestraff skulle påverka hans liv negativt. Som om hans offers liv inte spelar någon roll. Medan jag läser Backmans senaste bok känner jag den välbekanta, hjälplösa ilskan koka under ytan. Jag blir så fruktansvärt arg. Och det är bra. Genom sin bok sätter Backman finger på det absurda i att mäns och pojkars berättelser är så mycket trovärdigare än flickors, och att det sällan är så att samhället ställer sig på offrets sida.
Språkligt känns Backmans särskilda stil igen. Det är upprepningarna, det direkta tilltalet, de där formuleringarna som riktigt känns i kroppen. Med fingertoppskänsla kan han i Björnstad locka fram ett skratt, även om det är färre än de tidigare böckerna, och få mig att hulka av gråt. Aldrig känner jag mig emotionellt manipulerad, utan som om det uppkommer naturligt av att jag bryr mig om karaktärerna.
Persongalleriet är större i Björnstad än tidigare böcker. Det finns ingen tydlig huvudperson, utan känns mer som en kollektivroman. Berättelsen är om samhället och de unika, trasiga människor som det består av. Alla är mångsidiga med brister och fel som gör att de känns verkliga.
Sporten är oerhört viktig i Björnstad, men det är inte en helt okomplicerad fråga. Det lyfts fram positiva aspekter, som att det fostrar lojalitet och gemenskap, men även negativa aspekter, som att giftiga maskulinitetsnormer tillåts frodas. Sporten blir på både en gång exkluderande och inkluderande, och för den som kanske inte helt hör till blir det svårt att balansera dessa två extrema sidor. Men även om hockey är centralt, skulle jag inte säga att detta är en hockeybok. Utan det är en bok om människor, skuld och maskulinitet framför allt. Hockey råkar bara spela en stor roll.
Björnstad är definitivt Backmans allvarligaste bok hittills och det är bra. Han brutit hjulspåret och förnyat sig. Jag ser fram emot att följa invånarna i Björnstad framöver.
Ååh då ska jag läsa den. Har avvaktat tills recensioner finns den här gången faktiskt. Var så rädd att bli besviken ( Backman gör en sällan besviken men jag fick en sådan klump i halsen när jag läste Mormor hälsar och förväntade mig en Ove, så ville inte göra samma misstag igen ), så jag har helt enkelt inte vågat ta mig an den. Men nu så. 🙂
Det är en rätt så stor skillnad gentemot de tidigare böckerna, men det är en förändring som jag tyckte behövdes 🙂 Det är en riktig känslomässig bergochdalbana.
Alla tycks gilla denna! Kommer väl falla för frestelsen snart, hypen blir stor 😀
Jag tycker absolut att du ska läsa den 🙂
Pingback: Björnstad av Fredrik Backman | Lottens Bokblogg
Jag gillade också den riktigt mycket!
Jag föll inte helt oreserverat för den, men riktigt bra var den 🙂
Jag är imponerad av att han vågat frångå den lättsammare stilen för att skriva en så allvarlig bok. Risken finns ju alltid att man tappar läsare. Jag är dock väldigt glad att han vågade. Personbeskrivningarna är makalöst bra, jag såg karaktärerna så tydligt framför mig som om jag såg dem på film.
Mycket av responsen på Britt-Marie var här rörde ju att det började bli lite förutsägbart. Är en smart som författare förnyar en sig hela tiden, men behåller sin stil. Även om tonen i Björnstad är annorlunda, så är den ju så omisskännligt Backmansk 🙂
Jag kan inte bärga mig tills nästa del kommer! Vill så gärna veta hur det ska gå för karaktärerna 🙂
Det har du rätt i, det kanske var ett smart drag. Boken verkar ju i alla fall hyllas av alla som läst den, väldigt förståeligt så mänsklig som den är. Jag vill också veta hur det skall gå för allihop, och särskilt för en av dem som jag omedelbart tyckte om och som bara växte som person genom boken.
Är det Benji du menar? Alla tycks ha fallit för honom 🙂 Svårt att inte göra det när han är som han är. Det blev i alla fall min favoritkaraktär, tillsammans med Amat.
Pingback: Kaosutmaning 2016 - C.R.M. Nilsson
Pingback: Eli läser och skriver | Björnstad – Fredrik Backman
Pingback: De bästa böckerna jag har läst under 2016 - C.R.M. Nilsson
Pingback: Tio titlar jag ser fram emot andra halvan av 2017 - C.R.M. Nilsson
Pingback: Vi mot er av Fredrik Backman - C.R.M. NilssonC.R.M. Nilsson
Hur gör man för att få recensions-ex från olika förlag? Har nyligen startat en bokblogg och skulle tycka det vore bra att få hem böcker att recensera.
Ofta har förlagen en kontakt för press på sina hemsidor. Dit kan man skriva och berätta lite om sin blogg, hur många följare man har, vilka andra kanaler utöver bloggen man använder. Det kan vara lite svårt att i början att få recensionsex, då man i regel har för få följare, men det lossnar efter hand.