Black Panther

black panther

Regissör: Ryan Coogler
Manus: Ryan Coogler och Joe Robert 
Cole
Skådespelare: Chadwick Boseman, 
Michael B. Jordan, Lupita Nyong’o
Produktionsår: 2018
Längd: 134 minuter

Exempel på var den kan köpas i olika 
format
Bluray | CDON, Discshop
DVD | CDON, Discshop

Efter att ha bevittnat och försökt hämnas mordet på fadern, återvänder prins T’Challa till hemlandet för att krönas till kung. För omvärlden är den isolerade, afrikanska nationen Wakanda ett av världens mest fattiga länder, men de döljer att de egentligen är i framkant vad det gäller teknologi. Strax efter T’Challas återkomst dyker en gammal fiende upp. T’Challa tvingas då agera som både kung och Black Panther när han dras in i en konflikt som inte bara äventyrar hela Wakandas framtid, utan också kanske hela världens.

Ärligt talat så hade jag inte tänkt att se Black Panther. T’Challa ingav ett sådant träigt och trist intryck i Captain America: Civil War att jag trodde att jag aldrig skulle mäkta med att se en film med honom i huvudrollen. Men så började de positiva recensionerna rulla in. Jag blev alltmer nyfiken.

Tur är väl det. Black Panther är nämligen riktigt bra. Den är verkligen genomtänkt i allt från foto till kostymering, till språk och kulturella yttringar. Världsbygget är så gediget och komplext att det känns som om jag verkligen förflyttas till Wakanda. Att få se ett afrikanskt land, utan koloniseringens blick, vara skådeplatsen för en film är så ovanligt. Det går inte att underskatta att Black Panther är nydanande och kommer betyda mycket för oerhörda många människor. Att få se sig själva representerade i film utan att främmandegöras och att få vara huvudpersonen, hjälten, är guld värt.

Skådespelarmässigt bjuder Black Panther på fina prestationer. Chadwick Boseman gör ett mer nyanserat porträtt av T’Challa här vilket gör att jag sugs in i händelseförloppet. Lupita Nyong’o är strålande som hans kärleksintresse, en kvinna med skinn på näsan som går sin egen väg. Det som gör att filmen inte får full pott av mig är att den är något för lång. Handlingen håller inte för filmens längd, utan det blir utdraget. Lägg därtill att i vanlig ordning så överdrivs actionsekvenserna i längd så att tittaren till sist tappar intresse.

Men Black Panther är definitivt en av höjdpunkterna bland senare års Marvel-filmatiseringar. Missa den inte!

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i film och tv och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

1 svar på Black Panther

  1. Monika skriver:

    Den ligger faktiskt här och väntar på att bli tittad på, Kanske på fredag då 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.