Kungens rosor av Moa Martinson

Kungens rosor av Moa Martinson

Författare: Moa Martinson
Serie: Mia, #3
Förlag: Bonnier (1974)
Antal sidor: 239 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Året har hunnit bli 1906. Mia anses nu vara vuxen och ska stå på egna ben. Hon har fått anställning som barnpiga på en prästgård. Där möter hon en annan slags nöd än den hennes uppväxt gjort henne van vid. Hon flyr undan känslokylan i det hemmet. Istället får hon jobb som bröduppskärerska på Norrköpingsutställningen. Där möter hon kärleken i den vackra uppasserskan Adas gestalt och tas om hand av Rurik, en berest gammal kypare som vill gör henne till revolutionär. Mia vill ha både bröd och rosor. Men verkligheten hinner som alltid före.

I Kungens rosor har Mia nu lämnat barndomsåren bakom sig. Inte längre är hon något barn, utan hon försöker navigera världen som en ung arbetande kvinna. Hon lär känna arbetskamrater, med de olika hierarkier som uppstår, och kommer i kontakt med arbetarrörelsen för första gången. Det är fascinerande att läsa om strävan för bättre arbetsvillkor genom Mias mer vuxna blick. Den bild av Sverige som Moa Martinson skildrar i sina böcker är en bild vi ofta inte får del av. Det är nöd och fattigdom, utan den minsta romantisering.

Systerskapet står ofta i centrum för Kungens rosor. Martinson skildrar med varsam hand arbetarkvinnornas villkor och det dubbla arbete de utför för hem och barn. Det starka systerskapet som uppstår, men också illviljan som kan uppstå i konkurrensen om jobb. Med tanke på att Kungens rosor för första gången kom ut 1939 är jag förvånad hur öppet den skildrar den, visserligen tämligen oskyldiga, relation som växer fram mellan Ada och Mia.

Oavsett vad man tycker om Martinsons sätt att skriva, som i den här trilogin mest hamnar på plussidan, måste man ge henne äran för att hon skriver om viktiga ämnen. Kungens rosor lyfter fram ämnen som kärlek, fattigdom, industrialisering och arbetarrörelse på ett lysande vis. Den ger oss en bild av ett land vi kanske inte känner igen.

Kungens rosor är ett lysande avslut på den här trilogin. Jag är glad över att ha fått följa med Mia under hennes uppväxt och lära mig så mycket.

Betyg 5: Den var fantastisk!

Andra delar i serien

Mor gifter sig (recension)

Kyrkbröllop (recension)

Kungens rosor

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.