Nemesis: Ett bra mysterium

Betyg: ☆☆☆
Författare: Agatha Christie
Serie: Miss Marple, #12
Förlag: Fontana (1974)
Antal sidor: 192 sidor

Finns till exempel hos Adlibris, Bokus eller CDON.

Handling

Miss Marple får en dag ett brev från den nyligen avlidne Mr Rafiel, som är en bekant från hennes tidigare resor. Till hennes förvåning skickar hans advokater ett brev till henne med instruktioner för att lösa ett brott efter det att han nu har dött, då hon enligt den avlidne har ett särskilt sinne för rättvisa. Problemet är bara att han inte nämner vem som är involverad eller var och när brottet begicks.

Kommentarer

Det här blev den sista Miss Marple-boken som Agatha Christie skrev, även om det inte blev den sista i serien. Jag tycker inte alls att det märks att det är den tolfte boken, utan det känns lika nyskapande som de tidigare. Jag har alltid varit en Miss Marple-tjej och kommer nog alltid att vara det.

Däremot så märks det väldigt tydligt hur daterad boken är. Miss Marple tänker vid ett tillfälle vad som i grunden är att hon kan inte vara rasist, därför att hon har utländska vänner, men hon litar aldrig på utlänningar. Att dra en grupp människor över en kam som opålitliga är definitivt rasistiskt.

Dessutom förekommer en rent vedervärdig attityd till våldtäkt i boken. Det är flera gånger som det konstateras att flickor låter pojkarna gå lite för långt och att sedan deras mammor övertalar dem att anmäla våldtäkt. Samtidigt som det framgår av attityden att pojkarna pressar och lirkar och halvt hotar för att de ska ha sex, vilket gör att rök bolmar ur öronen på mig av ilska.

Som ett mysterium, däremot, är Nemesis väldigt spännande. Jag älskar Agatha Christie just därför att vi får pusselbitarna och kan lösa mysteriet utifrån dessa på egen hand. I denna zoomar jag lät in på en grupp misstänkta, men lyckas ha fel. Det känns lite snopet, därför att i efterhand borde det ha varit uppenbart.

Miss Marple är en underbart virrig, gammal tant. Det är nästan omöjligt att inte bli charmad av henne. Men som läsare glömmer jag aldrig hur skarp hon är, hur mycket hon ser, och det är det som är hennes verkliga styrka.

I efterhand kan jag dock tycka att hela mysteriet är lite långsökt eller orealistiskt. Jag kan inte gå in på alltför mycket detaljer för att inte avslöja alltför mycket, men om du vet att någon är oskyldig, borde du inte komma fram med det långt tidigare än vad som sker i denna bok?

Nemesis är, som alla Agatha Christies böcker, ett spännande och klurigt mysterium, som tyvärr känns väldigt daterat i sina attityder.