Frost

Betyg: ☆☆☆☆
Författare: Maggie Stiefvater
Originaltitel: Shiver
Serie: Wolves of Mercy Falls, #1
Förlag: B. Wahlströms (2010)
Antal sidor: 284 sidor

Finns till exempel hos Adlibris och Bokus. Nu även som pocket här och här.

När Grace var barn attackerades hon av en flock vargar. Hennes liv räddades av en annan varg och sedan dess har vargarna i skogen hållit en särskild fascination för henne. Vad hon inte vet är att denna fascination är ömsesidig och att hennes varg är mer än en varg. Sam är människa under sommarmånaderna, men varg under vintern. Nu ska deras vägar återigen korsas.

En av de största otjänsterna som görs mot denna bok är det ständiga jämförandet med Twilight. Det gör att Twilight-fans säkert blir besvikna och får icke-Twilight-fans att avskräckas från att läsas. Men bortsett från att båda böckerna innehåller varulvar och det centrala temat är romans, så har dessa två bokserier inte så mycket gemensamt med varandra.

Skillnaden för mig är att Stiefvater skriver på ett sätt som är medryckande och gör att jag bryr mig om dessa karaktärerna. Grace är inte ett passivt objekt på det sätt som Bella är, utan har tankar och idéer på egen hand som hon genomdriver. Sam är betydligt mer sympatisk som kärleksobjekt än vad Edward är, främst därför att den inledande fascinationen är ömsesidig. Det är inget stalkeraktigt smygande, här inte.

Jag sträckläser och biter mig själv i läppen, djupt engagerad i Grace och Sams romans. Definitivt spänd på vad som ska hända härnäst. Sidorna far förbi i en väldig fart. När boken är slut måste jag få veta vad som händer härnäst och gör mitt bästa till att få tag på de nästföljande böckerna.

Det som ligger Frost till nackdel är att Sam och Graces röster ibland blir lite väl lika. Det enda som gör att det går att hålla isär dem är namnen i början av kapitlen. Detta är något som dock tycks ha förbättrats till uppföljaren, Feber, som jag har skummat en del.

Dessutom kan jag inte riktigt köpa Jack som antagonist. Det spelar ingen roll hur mycket Stiefvater skriver att Jack är en tölp: första gången han dyker upp där andra inte talar om honom, framstår han som en vettskrämd tonårspojke vilket gör att jag snarare känner för att beskydda honom än något annat.

Jag tyckte det var en överraskat underhållande och medryckande bok, som definitivt gör mig sugen på att läsa mer av Stiefvater.

Andra böcker i serien

1. Frost

2. Feber (recension)

3. För evigt (recension)

3.5. Sinner (recension)