Varje gång jag märker att jag blir lite låg (ibland mycket låg), kommer jag på att detta ofta sammanfaller med de perioder när det är svårt att passa in det kreativa skrivandet i vardagen. Detta kan vara när jag har mycket uppgifter för universitetet att skriva eller förkylningstider som gör att grammatiken slirar.
Gemensamt har detta att när jag väl tar mig den där tiden att skriva, då mår jag genast mycket bättre. Hjärnspöken och nedstämdhet försvinner tills nästa period när jag inte har skrivit. Att ha skrivit en längre stund kan bära mig i en vecka.
Jag har som mål att i framtiden bli utgiven, debutera, men jag tror det är viktigt för min egen del att inte glömma bort detta: kreativt skrivande får mig att må bra. Det är något jag behöver i mitt liv. Det ska inte vara ett tvång, utan det ska vara något som gör mig glad och skänker en glädje som håller i sig.
Så jag blir kanske inte galen, men jag måste skriva för att må bra.
Hur känner du inför detta citat? (lite typiskt att det är Byron, va?)
Jag vet inte om jag blir galen om jag inte får skriva, men jag håller fullständigt med om att jag blir glad av ATT få skriva! Bra citat, och ja, kul att det är just Byron! 🙂
Galen blir jag heller inte av att skri, men det är definitivt något som behövs för mitt välbefinnande 🙂