Ibland är de riktigt kreativa när de döper sina teorier, men det var ganska intressant att läsa om dem.
I teori x förutsätter chefen att alla anställda är lata, passiva och behöver ledas med en hård hand. De tar snudd på en auktoritär föräldraroll och behandlar de anställda som om de vore barn. Det blir en självuppfyllande profetia, då de anställda i protest verkligen börjar bete sig som tjuriga tonåringar.
Är det bara jag som känner igen det från skolan?
Teori y förutsätter däremot att de anställda är aktiva, motiverade och vill lära sig och vill arbeta. Individer blir mer självständiga och får ta mer ansvar.
Det känns igen från vissa lärare.
Jag föredrar teori y. Teori x får mig att vilja sparka bakut.
Lyssnar på: Britney Spears – Everytime
Humör: Trött
Läser: Nya perspektiv på organisation och ledarskap av Lee G. Bolman och Terrence E. Deal
