Transcendence förvaltar inte sin potential

transcendence

Bildkälla: Discshop.

Regissör: Wally Pfister
Manus: Jack Paglen
Skådespelare: Johnny Depp, Rebecca Hall, Morgan Freeman, Paul Bettany
Produktionsår: 2014
Längd: 119 minuter

Exempel på var den kan köpas i olika format
Bluray | CDON, Discshop
DVD | CDON, Discshop

Will Caster är tillsammans med sin fru Evelyn ledande forskare inom artificiell intelligens. Under en konferens för att presentera sin vision för forskningen slår terrorister simultant till mot ett antal laboratorium som ägnar sig åt dylik forskning, eftersom det utgör ett hot mot människan. Will blir skjuten med en kula spetsad med polonium. Nu döende står han inför möjligheten att ladda upp sitt medvetande och skapa en artificiell intelligens utan dess like. För Evelyn och bästa vännen Max Waters är inte frågan om de kan, utan om de borde. När deras värsta farhågor tycks bli besannade och Wills törst efter kunskap utvecklas till en jakt på makt. Hans mål är okända. Det kanske heller inte finns något sätt att stoppa honom.

Transcendence är en sådan där film som jag har plockat åt mig enbart på grund av skådespelarna som är med i den. Jag menar, låter det inte lockande med en film där Johnny Depp (Will Caster), Paul Bettany (Max Waters) och Morgan Freeman (mentorn Joseph Tagger) är med? Sedan började jag läsa en hel del usla recensioner som den hade fått och blev mindre sugen.

Därmed gick jag in med låga förväntningar på Transcendence. Ganska snabbt griper den dock tag i mig. Det är som sagt riktigt fina skådespelare som är med och som alltid gör de ett riktigt bra jobb. Men framför allt, ytligt nog, är det fotot som får mig att falla pladask. Det är nämligen en vansinnigt snygg film som använder sig av specialeffekter, åtminstone till en början, på ett sparsmakat och elegant vis.

Transcendence väcker också en hel del frågor. Vad är medvetande? Hur kan en avgöra om en artificiell intelligens är självmedveten eller inte? För den delen, hur vet vi att vi själva är det? Vad har forskningen rätt att göra? Bör vi, bara för att vi kan, göra vissa saker? Det är tuffa och spännande frågor, vilket skulle göra detta till en riktigt intressant film.

Tyvärr backar Transcendence ur halvvägs. Fegar ur, kanske snarare. Regissören och manusförfattaren orkar inte göra det svårt för sig själva och lämnar därför frågorna obesvarade. Istället hemfaller filmen på slutet åt tafflig action och överdrivna specialeffekter som inte passar in i filmens tidigare ton. När vändningen som ska slå tittaren till backen och omkullkasta allt den tror sig ha sett, så har jag redan mentalt checkat ut för länge sedan. Tyvärr, därför jag skulle ha uppskattat det om jag varit engagerad.

Transcendence är en riktig kanonfilm till att börja med, men när regissör och manusförfattare fegar ur blir slutet en besvikelse.

betyg3

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i film och tv och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Transcendence förvaltar inte sin potential

  1. Monika skriver:

    Det är ungefär så jag minns den också. Först var den väldigt bra, men sedan blev den bara konstig och ologisk. Synd på en film som hade potential.

    • C.R.M. Nilsson skriver:

      Jag blir ju nästan arg, haha. Den har så mycket potential och så blir det en vanlig actionrulle på slutet. Tvisten på slutet tycker jag är briljant, egentligen, men den går förlorad i allt annat.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.