Bara för att jag är lite som jag är, tänkte jag skriva lite om min skrivarprocess, mer specifikt rörande romaner. Med andra ord: hur det går till när jag skriver (vilket inte är detsamma, trots att andra personer som beskrivit sin skrivarprocess tycks tro det, som Den Stora Sanningen™). Det rör sig om det sätt som fungerar bäst för mig.
Jag tänkte även idag dela med mig av lite resurser jag använder i mitt skrivande (eller som jag tycker verka bra och ska testa på Lilium Bulbiferum).
Vanligtvis börjar det hela med en idé (duh). Det är oftast en envis liten idé som biter sig fast i mig och börjar med en enkel scen och bild. Under dagarna börjar idéen utvecklas i mitt huvud och få alltfler detaljer. När det verkar som om ja, det här kommer faktiskt bli av, då sätter jag mig ned och skriver ett synops. Denna är oftast inte alltför detaljerad, men innehåller de huvudsakliga delarna av handlingarna. Det som är viktigt.
Oftast när jag skriver synopsen så har jag en ganska god idé om huvudkaraktärerna och hur många karaktärer jag vill använda (oftast alldeles för många). Jag skriver därefter ihop en planering där jag bryter ned händelserna i kapitel. För mig brukar kapitel antalet ligga på 15-18 genomsnittligen. Här är det mer detaljerat om vad som ska hända – vem som gör vad – och en subplots dyker upp. Det gäller att inte hålla fasta vid denna planering alltför hårt, utan ha lite utrymme för lekfullhet. Berättelser är snarare levande och dynamiska varelser än matematiska formler, vilket innebär att det kommer att ändra sig under berättelsens lopp.
I nästa steg ska karaktärerna broderas ut. För mindre viktiga karaktärer brukar det räcka med att fylla i följande formulär:
Namn:
Ålder:
Utseende: (allting – hårlängd, hårfärg, längd, vikt, ärr, piercings, tatueringar – ALLTING!)
Bakgrund: (familj, uppväxt, klass etc)
Personlighet: (lite eller mycket detaljer – du avgör själv)
Övrigt: (vad som helst – är hon/han allergisk mot skaldjur?)
För huvudpersoner brukar jag använda 100 Most Important Things to Know About Your Character. Det tar lite tid, men efter att ha fyllt i alltihop så vet du faktiskt i stort sett allt du behöver veta och förstår karaktären bättre. När det gäller att komma på namn brukar jag använda Behind the Name och Behind the Surname, eftersom jag tycker om att låta namnen anspela lite på handlingen. Du kan också slumpa fram ett namn om du verkligen inte vet vad karaktären ska heta. Behind the Surname är inte hälften så utförlig som Behind the Name, bara så att ni vet.
Därefter är jag redo att börja skriva. Början går oftast fort och jag hittar snabbt ett soundtrack som passar till boken (med passar menar jag att det triggar igång mitt skrivande). Jag skriver inte helt i ordning, utan skriver scener såsom de kommer och försöker sedan foga samman alla bitar. Det brukar flyta på bra fram tills jag har passerat halvvägs linjen och börjar lida av separationsångest. Slutet brukar gå trögt att skriva fram tills att sista kapitlet är kvar då jag skriver av bara farten.
Jag är fruktansvärd på att redigera. Jag börjar hellre skriva på något nytt än att redigera. Men det generella tipset tycks vara att man ska låta boken ligga och dra i någon månad. En bra idé kan vara att låta någon annan titta på boken, men om du är den personen som ska läsa igenom någon annans verk håll de Ten Commandments for Editing Someone’s Work i sinnet. Samma författare har också skrivit How I Edit, som jag har planerat att använda när jag väl är klar med Lilium Bulbiferum.
Det var lite om hur jag skriver. Hoppas någon har nytta av detta!
Lyssnar på: The Pretty Reckless – Goin’ Down
Humör: Kaffesugen
Läser: The Hungry Ghosts av Anne Berry
