Författare: Lucy Dillon Originaltitel: The Secret of Happy Ever After Översättare: Ann Björkhem Förlag: Bonnier Pocket (2013) Antal sidor: 515 sidor Recensionsexemplar: Nej. Exempel på var den kan köpas i olika format Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON Pocket | Adlibris, Bokus, CDON
Bästa vännerna Anna och Michelle kunde inte vara mer olika. Medan Michelle är en driven affärskvinna med stort kontrollbehov och ett mörkt förflutet, så är Anna en drömmande bibliotekarie som nyligen blivit friställd. Michelle vill expandera sin inredningsbutik och lokalen bredvid vore perfekt, om det inte vore för villkoret att den måste drivas vidare som bokhandel i minst ett år. För Anna blir dock detta en dröm som går i uppfyllelse. Samt en chans att komma bort från maken Phil, tre aviga styvdöttrar och deras besvärliga dalmatiner. Men när mörka hemligheter från det förflutna dyker upp hotas tillvaron att slås sönder, vilket tvingar de två väninnorna att fatta livsavgörande beslut.
Jag tyckte ju riktigt bra om den tidigare boken som jag har läst av Lucy Dillon, men blir i närmast helt såld på denna. Och så levde de lyckliga kombinerar två av mina favoritsaker: heminredning och böcker. Både Michelle och Anna är sympatiska karaktärer och jag älskar hur deras vänskap står i centrum för berättelsen, snarare än att bli en eftertanke. Att vänskap är komplext och har sin upp- och nedgångar lyckas Dillon lysande skildra. Men kanske är det Annas bokhandel som riktigt får mig att falla. Beskrivningen får mig att bara vilja dyka in bland hyllorna och förlora mig för omvärlden i timmar.
(Enda minuset med Och så levde de lyckliga är väl att det inte är så mycket hund i den. Nog för att det finns jyckar med, men de får allt inta baksätet i denna bok.)
All feelgood, tjatar jag ju om, måste ju innehålla ett visst stråk av svärta för att väga upp det puttinuttiga och för att förstärka den där må bra-känslan som är bokens syfte. Och så levde de lyckliga blir stundtals riktigt mörk. Michelles förflutna innehåller idel hemskheter som är svåra att värja sig emot, men att hon får sitt lyckliga slut är det förstås ingen tvekan om inom denna genre.
Och så levde de lyckliga är en riktigt fin bok om kvinnlig vänskap, och som har den där perfekta balansen mellan svärta och må bra som feelgood ska ha.
Det här är nog min favorit av de böcker jag läst från Dillon!