Författare: Abdulrazak Gurnah
Originaltitel: Paradise
Översättare: Helena Hansson
Förlag: Albert Bonniers förlag (2021)
Antal sidor: 276 sidor
Recensionsexemplar: Nej.
Tolvåriga Yusufs föräldrar är mycket fattiga. Höjdpunkterna i hans liv består av när farbror Aziz, en förmögen köpman, kommer på besök. En dag förväntas han följa med farbrodern till kusten. Så småningom går det upp för den oskuldsfulle Yusuf att köpmannen inte alls är hans farbror. Egentligen har han sålts som skuldslav av sin far. Så börjar livets hårda skola för Yusuf. Genom hans ögon möter läsaren stamstrider, vidskeplighet, sjukdomar och barnslaveri, men drömmaren Yusuf får också en skymt av paradisets portar av eld och vatten.
Abdulrazak Gurnah tilldelades Nobelpriset i litteratur 2021, med motiveringen: ”för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter.” Paradiset är en av hans romaner som definitivt berör kolonialismens verkningar och påverkan på människors liv. Många av romanens karaktärer uppehåller sig vid funderingar kring vad européerna faktiskt vill åstadkomma.
Paradiset utspelar sig i en tid, någonstans runt första världskriget, när slaveriet tekniskt sett är avskaffat. Praktiken är en annan. Även om det inte kallas för slaveri, så går det inte att förneka att Yusuf inte är fri. Han kan inte styra sitt liv. Med ett barns oskuldsfulla blick förstår han kanske till att börja med inte implikationerna av detta, men när han börjar växa upp börjar han se sin situation och människorna runt omkring sig i ett annat ljus. Perspektivet är nära knutet till honom och hans bristande förståelse, vilket gör att läsaren får försöka läsa mellan raderna för att få till en helhetsbild.
Ändå är Paradiset en förvånansvärt lättläst bok. Språket är avskalat och skirt, vilket står i bjärt kontrast med många av de brutala händelser som Yusuf bevittnar. Detta är en roman som lyckas på både en gång vara vacker och brutal, och väjer inte för det vackra och det fula hos människan.
Paradiset är en sådan där bok som dröjer sig kvar hos läsaren, någonstans djupt inombords, och väcker tankar och funderingar.
