Gothika (2003)
Regi: Mathieu Kassovitz
Betyg: ☆☆☆
Miranda Grey är en skicklig psykiatriker som jobbar på en rättspsykiatrisk anstalt för kriminella kvinnor. Ena dagen är allting som vanligt, i nästa vaknar hon upp och upptäcker att hon själv är patient på anstalten där hon jobbar. Hon är anklagad för att ha mördat sin man, men har inga som helst minnen av det. Dessutom verkar hon hemsökas av en ondskefull ande.
Jag har ju av någon anledning drabbats av en underlig attraktion till Robert Downey Jr och jag fick lust att se om den här när jag insåg att han hade varit med i den. Det var en av de första filmer jag köpte för egna pengar, vilket gjorde att jag inte hade så höga förväntningar på den. Och det med rätta egentligen. Gothika är en föga originell skräckfilm med spöken som försöker påverka de levande till att hjälpa dem få hämnd. I det här fallet är det ett spöke efter en mördad flicka som försöker ge igen på sina mördare. Jag är måttligt imponerad av detta särskilt korkade spöke. Istället för att rista in ord på Mirandas armar och slänga omkring med henne som en trasdocka, kanske hon skulle försöka kommunicera på annat sätt. Vi ser i filmen att hon kan skriva ord i imma och det vore väl en lämpligare kommunikationsform. Om Miranda inte är livrädd för henne kanske hon är betydligt mer beredd att hjälpa till.
Det som Gothika har till sin fördel är att den är fylld av begåvade skådespelare – Robert Downey Jr, Halle Berry och Penelope Crúz, bland annat – vilket höjer handlingen. Det är en film jag inte har mycket emot att se om.
Jag tror att Rachel gjorde som hon gjorde för att få uppmärksamhet, och det funkade ju? Miranda gick till gården och såg vad hennes man hade sysslat med 😉
Något som förmodligen skulle ha skett mycket snabbare och smidigare om hon hade valt att kommunicera på ett sätt som inte skrämde Miranda från vettet 😉
I och för sig 🙂