9 TV-serier jag räknar som mina favoriter

Lite inspirerat av fredagens jerkasvar, tänkte jag att jag kanske skulle presentera vad jag tittar på. Jag är lite av en TV-junkie, så det här är bara mina favoriter. Mitt nästa nyårslöfte blir nog att skära ned på TV-tittandet.

Sherlock
Det slumpade sig som så förra året att jag tittade på Sherlock när de körde den på SVT och it blew my mind. Jag älskar hur serien är visuellt uppbyggd, Benedict Cumberbatch som Holmes och hur de har moderniserat fallen. Jag väntar ivrigt på säsong 3. Dessvärre har jag hört rykten om att det ska bli sista säsongen med tanke på hur Cumberbatch och Freemans karriärer har tagit fart.

The Mentalist
Patrick Jane är en före detta bedragare, som låtsats vara synsk, men som nu konsulterar polisen med hjälp av sin oslagbara iakttagningsförmåga. Han är ute efter hämnd på seriemördaren Red John, som mördade hans fru och barn. Hela serien binds samman av den här jakten på Red John och hur det ska gå vet ingen. Men att se Patrick Jane bete sig okynnigt och driva agent Lisbon till vansinne (hon måste känna sig som en mamma till ett hyperaktivt småbarn) är underhållande nog.

White Collar
Neal Caffrey är en bedragare, som släpps ut från fängelset i förtid för att fungera som en confidential informant för FBI:s white collar avdelning. Smart, snyggt filmad och med underbar kemi mellan alla skådespelare. Ser mycket fram emot säsong 4.

Glee
Ja, jag älskar faktiskt Glee. Fortfarande och ogenerat. Jag tittar mest för Chris Colfers Kurt och Jane Lynch som Sue Sylvester. Det finns ingen annan serie som jag hatar och älskar i lika delar.

Merlin
En lite mer humoristisk skildring av trollkarlen Merlin som ung och de äventyr han har i ett Camelot där magi är fruktat och förbjudet. Säsong 4 går just nu på SVT2 och jag blev så förbannad när jag upptäckte att jag hade missat de två första avsnitten (tack för SVTPlay och repriser!). Den senaste säsongen är lite mörkare än de andra, men väldigt bra.

Torchwood
Går visserligen inte på svensk TV – åtminstone inte på något kanal jag har – men det är ändå en serie jag älskar. Ibland förstår jag inte varför – i första säsongen har de en riktigt läskig definition av sexuellt samtycke – och den av huvudpersonerna som ska framstå som så godhjärtad får mig att gnissla tänder eftersom hon är en sådan självisk barnunge. Plus att seriens skapare har tagit livet av alla mina favoritkaraktärer vid det här laget.

The Big Bang Theory
En av de få komediserier som kan få mig att skratta så tårarna rinner. Handlar om hur en tjej flyttar in i en lägenhetsbyggnad och träffar fyra socialt klumpiga vetenskapsmän. Väl värt att ses enbart för Jim Parsons rollprestation som den väldigt excentriske doktor Sheldon Cooper.

How I Met Your Mother
Ted Mosby berättar för sina barn om hur han mötte deras mor. En av de mest välgenomtänkta TV-serierna på länge. Sättet de hänvisar till tidigare avsnitt är fantastiskt och kontinuiteten i serien är på det stora hela oöverträffad. Men nu börjar jag faktiskt vilja vet vem mamman är.

Rizzoli & Isles
Rizzoli är en morddetektiv och Isles är rättsläkare. De har en udda vänskap fylld av värme och humor. Brukar vara en hel del intressanta fall, men tittar mest därför att Rizzoli och Isles får mig att skratta.