B – Besvikelse. En bok som inte levde upp till dina förväntningar.
Du såg verkligen fram emot att läsa den här boken. Anledningen spelar ingen roll. Men det slutade som en stor besvikelse.
Jag försöker alltid vara ärlig när jag skriver om en bok. Vad är vitsen annars? Men den här besvikelsen är det enda fallet där jag har friserat sanningen i min recension. På pappret är det en sådan Cassandra-bok att det kändes som om det fanns en press att jag måste älska den. Vilket jag inte gjorde. Jag gillade, men älskade? Nej.
Jag talar om Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt. Denna debutroman skildrar Junes vänskap med sin framlidne morbrors partner. Allt i skuggan av AIDS-krisen och med snåriga syskonrelationer i centrum. Om oanad vänskap och hantering av sorg.
Det som jag har skrivit i min recension kan jag ändå stå för. Jag tyckte om June av de anledningar jag skrev och hur de trasiga syskonrelationerna löpte parallellt med varandra, men jag blev inte fullt så gripen av Junes och Tobys vänskap som många andra blev. Det här är inte en femma i mina ögon, utan en stark trea.
Det känns skönt att ha fått det sagt. Anledningen till att jag kallar det för besvikelse trots att det är en bra bok är just det där att jag hade väntat mig att tokälska, men så blev inte fallet.
Jag gav den en fyra, men den blev något av en besvikelse för mig också. Jag hade väntat mig en femma.
Samma här.
Var tvungen att kolla upp vad jag gav den i betyg, en fyra tydligen. Men besviken blev jag nog inte. Men visst finns det många böcker som jag har väntat mig att jag ska älska med sedan sitter lite som ett frågetecken med..
Jag hade väldigt höga förväntningar.