Skapare: Dylan Moran
Skådespelare: Dylan Moran, Bill Bailey, Tamsin Greig
Produktionsår: 2002
Säsong: 2
Antal avsnitt: 6
Längd: 144 minuter
Livet inne på Black Books fortgår som vanligt. Sedan hennes affär stängde ned, känner sig Fran lite vilsen och söker efter mening. Allt från pianolektioner till släktforskning och skumma kontorsjobb. Givetvis bidrar det till kaos för gänget. Manny och Bernard försöker vänja sig vid att vara rumskamrater och att lyckas driva bokhandeln tillsammans. Men att försöka konkurrera med de stora bokhandlarna kan visa sig vara för mycket för Bernard…
Den andra säsongen av Black Books tycker jag är snäppet vassare än den första. Den inleds med ett underhållande avsnitt, The Entertainer, där Fran tar pianolektioner av en ytterst sträng lärare och Manny visar sig ha dolda talanger. Andra bra avsnitt är The Fixer, där Bernard och Manny ställs inför att lära en gangster som blivit författare att läsa för att kunna hålla en uppläsning i bokhandeln; Blood, där de försöker konkurrera med de stora bokhandlarna; samt Nice Change, där byggnadsarbete i byggnaden bredvid driver dem tre på semester.
Sedan finns det förstås en del flamsiga och tramsiga avsnitt. Sedan är det en sak som jag inte begriper med komediserier: hur svårt är det egentligen att hålla kontinuiteten? Till exempel, i avsnittet Blood är både Manny och Bernard helt hopplösa i köket och orsakar svår matförgiftning hos de som äter av den. I nästa avsnitt, Hello Sun, är Manny helt plötsligt en mästerkock. Jag kan förstå bristen på kontinuitet i serier där många författare är involverade och skriver, men de flesta avsnitt av Black Books är skrivna av Dylan Moran.
Black Books fortsätter att inte vara fullt lika bra som jag hade hoppats, men jag tycker ändå att den är rätt så underhållande.
Andra delar i serien
Säsong 1 (recension)
Säsong 2
Säsong 3
Pingback: Månadsrapport: Juni 2020 - C.R.M. NilssonC.R.M. Nilsson