Den inbjudna: 490 sidor om emotionell misshandel

den inbjudna

Betyg: ☆☆
Författare: Simone de Beauvoir
Originaltitel: L’Invitée
Översättare: Cecilia Franklin och Suzanne Skeppström
Förlag: Norstedts (2009)
Antal sidor: 491 sidor

Slut hos förlaget. Finns på engelska till exempel hos Adlibris, Bokus eller CDON.

Handling

Françoise Miquel driver tillsammans med sin livskamrat, den kände teatermannen Pierre Labrousse, en teaterensemble i 40-talets Paris. De delar i princip allt och deras gemensamma motto är: Du och jag är ett. Deras förhållande, som bygger på fullständig frihet och respekt för den andres behov och lustar, kommer inte bli sig likt efter det att Xavère kliver in på scenen. Françoise har tagit den unga kvinnan under sina vingar och bjudit in henne till Paris för att rädda henne från en tråkig landsortstillvaro. Dessvärre blir det inte som hon har tänkt sig. Xavière visar sig fullständigt oemottaglig för allt de försöker lära henne, men hon tränger sig in och orsakar en spricka mellan Françoise och Pierre. Alltmer börjar deras liv kretsa kring den nyckfulla flickan.

Kommentarer

När jag läser det första kapitlet av Den inbjudna, stör jag mig lite på upprepningen av Françoises namn stup i kvarten. Eftersom det bara är hon och Gerbert i rummet räcker han och hon i ganska lång utsträckning. När jag sedan hade läst ut boken, insåg jag att kapitel ett är det bästa med hela boken. Ömheten som Françoise känner gentemot Gerbert rör mig och jag älskar beskrivningarna av dem båda tillsammans.

Därefter förlorar jag fullständigt förmågan att bry mig om någon av karaktärerna. Har du någon gång bara velat vråla åt ett par karaktärer att nej, det där låter ni bli? Det var så jag kände när Pierre och Françoise skulle börja inleda sitt förhållande med Xavière. Hon är en Dålig Idé. Att inleda ett förhållande med en person som pendlar mellan ömsinthet och fientlighet i extremer känns oerhört dumdristigt. Ännu mer dumdristigt känns det att inleda ett polyamoröst förhållande med någon som är djupt svartsjuk till sin natur och därtill inte har lust att kommunicera sina egna behov.

Jag blir än mer frustrerad av både Françoises och Elisabeths förmåga att hela tiden komma till samma slutsats om deras förhållanden, men att de aldrig gör något åt saken. Det känns som om det är närmare 400 sidor ältande av samma sak om och om igen. Eftersom jag upplever Françoise som en så stark och insiktsfull kvinna, önskar jag att hon hade långt tidigare orkat stå upp för sig själv och göra något åt situationen.

Samtidigt så förstår jag att det beror på att Xavière är manipulativ och emotionellt utpressar dem. Hon är det klassiska exemplet på någon som misshandlar sin partner emotionellt. Det är aldrig hennes eget fel, utan det beror på omvärlden hela tiden och till sist, innan de vet ordet av, så är Pierre och Françoise indragna i kampen att skydda henne från omvärlden, samt se till att hon är glad och nöjd hela tiden.

När de väl lösgör sig från henne, så är det alldeles för sent. Jag orkar inte längre bry mig om karaktärerna. Istället blir det snudd på en plåga att ta sig igenom de sista sidorna, även om det känns nästan förlösande att se Françoise ta det hon vill ha. Slutet känns dock väldigt märkligt och extremt och som om jag inte förstod hur det kom sig att det gick så långt.

Jag vill tycka om Den inbjudna, men kan inte förmå mig själv att engagera mig i karaktärerna och deras dysfunktionella förhållanden.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 svar på Den inbjudna: 490 sidor om emotionell misshandel

  1. Pingback: Månadsrapport: Juni 2013 - C.R.M. Nilsson

  2. Pingback: Boktolva 2013 - C.R.M. Nilsson

  3. Linda skriver:

    Jag har många gånger velat dra ut karaktärerna ur en bok och vråla ditt och datt!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.