Författare: James Aldridge
Originaltitel: The Marvellous Mongolian
Översättare: Edward Brehmer
Förlag: Berghs (1986)
Antal sidor: 176 sidor
Recensionsexemplar: Nej.
Przewalskis häst är den riktiga urhästen, mindre än våra moderna hästar med ovanligt stora huvuden och raggig päls. Den har länge trotts vara utdöd i det vilda. Men pojken Baryut snubblar över en hjord i de mongoliska bergen. När upptäckten blir känd av forskare, bestämmer man sig för att studera hästarna. En hingst, Taki, ska skickas till ett viltreservat i Wales. Baryut börjar skriva till flickan Kitty, som bor där, för att få reda på Takis öde. Men Taki är alltför vild för fångenskap och alldeles för smart för att låta sig hållas fången.
Den underbara vildhästen var en bok som jag läste flera gånger som barn. Det är en bok som har levt sig kvar i mitt minne. När jag nu skulle läsa Przewalskis häst i april, bestämde jag mig för att det skulle vara passande med lite temaläsning. Då även denna handlar om przewalskihästar.
Vad jag inte mindes var att Den underbara vildhästen är en brevroman. Handlingen växer fram genom brev från den brittiska flickan Kitty och den mongoliska pojken Baryut. Vänskapen som byggs upp mellan dem ger inblick i de olika kulturer de kommer ifrån. Men också kärleken till hästarna. Trots att det rör sig om brev, så är detta en fartfylld och spännande bok om två hästars osannolika resa tvärs över världen.
Detta är dock inte en bok att läsa om man eftersträvar realism. Vad som blir lite skrattretande när man läser Den underbara vildhästen som vuxen är hur hästarna skildras. Det är lite som om James Aldridge har sett en häst på avstånd, i mörker, och nu ska försöka beskriva den. Han tycks tro att en hästflock är uppbyggd på samma sätt som en vargflock, vilket definitivt inte stämmer. Det skulle till exempel inte finnas så många vuxna hingstar i en flock, som det gör här. En häst skulle heller aldrig, oavsett hur smart, lyfta upp ett föl i nackskinnet och slänga iväg det. Om en häst har en möjlighet att fly, då skulle den fly. Den skulle inte vända sig om för att attackera en människa, oavsett hur vild den än är.
Den underbara vildhästen är nostalgi för mig, men det är inte en bok man vänder sig till om man söker realism.