Författare: Sarah Bradford Originaltitel: Queen Elizabeth II. Her Life in Our Times Översättare: Claes Göran Green och Tove Janson Borglund Förlag: Historiska Media (2018) Antal sidor: 340 sidor Recensionsexemplar: Ja, från förlaget. Tack så mycket! Exempel på var den kan köpas i olika format Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Som blott tjugosjuåring kröntes Elizabeth II till drottning av Storbritannien och Nordirland. Under sitt liv har hon upplevt allt från andra världskriget och avkoloniseringen till kalla kriget och murens fall. Hon har träffat elva amerikanska presidenter. Under sig har hon haft premiärministrar såsom Winston Churchill och Margaret Thatcher. Få regenter har suttit så länge på tronen eller fått uppleva sådana stora omvälvningar som drottning Elizabeth.
Sarah Bradford är en internationellt erkänd historiker, som tidigare skrivet en hyllad biografi över drottning Elizabeths far. I Drottning Elizabeth: En biografi vänder hon blicken mot denna oerhört omtyckta och välkända monark. På ett kunnigt och insiktsfullt vis lotsar hon läsaren genom de omvälvande händelserna under drottningens barndom och regeringstid. Språkligt blir det stundtals stolpigt, omöjligt att säga om det beror på översättning eller akademikernas fäbless för överdrivet komplicerad meningskonstruktion som gör det lätt för författaren att tappa bort sitt eget resonemang.
Drottning Elizabeth: En biografi är trivsam och trevlig läsning, men det är inte en bok jag längtar efter att återvända till. Boken kan bli liggande på soffbordet innan jag kommer på att ja, visst, jag skulle kanske läsa ytterligare en bit. Kanske beror det på att Bradford har valt att skriva rätt kortfattat om sådana händelser jag skulle ha tyckt vore mer intressanta, såsom andra världskriget och kalla kriget. Desto mer skriver hon om familjelivet och de senare skandalerna, vilket är lite mindre intressant i mina ögon.
Dessutom ogillar jag de kritiska pekpinnar hon emellanåt kommer med i Drottning Elizabeth: En biografi. Att välja att öppna upp det kungliga familjelivet för allmänheten känns som en tunn tillrättavisning att de senare får skylla sig själva när media väljer att svälja hela handen, istället för det som erbjuds. Ändå är det tydligt att Bradfords största sympati ligger hos kungligheterna. Kanske är det därför hon väljer att lägga ord i munnen på personerna, som vid drottningens fars kröning där hon, enligt Bradford, måste ha tänkt på sin egen kröning i framtid. Trots att det inte finns några dokument som stödjer detta. Det gör mig lite smått misstrogen mot författaren.
Men på det stora hela är Drottning Elizabeth: En biografi en sympatisk och trevlig biografi, men jag hade nog väntat mig lite mer. Istället blir det mellanmjölk av det hela.
Pingback: Månadsrapport: Maj 2018 - C.R.M. NilssonC.R.M. Nilsson