Författare: Emelie Kalén Loxi
Förlag: Hoi förlag (2015)
Antal sidor: 195 sidor
Recensionsexemplar: Ja, från förlaget. Tack så mycket!
Exempel på var den kan köpas i olika format
Danskt band | Adlibris, Bokus, CDON
Ellen har länge levt i en sluten värld för att lära sig hantera sin ångest, som rasar genom kroppen. Till ytan har Zack allting som alla vill ha: ett liv i Stockholms innerstad, en modellkarriär, konststudier, men inombords bär han på en del svärta. Han är rädd för att aldrig uppleva någonting äkta. Hon är rädd för att aldrig bli kär. Hans mamma är alkoholist. Hennes mamma vill fixa allting som är trasigt, inklusive sin dotter. När de möts kommer vintern de spenderar tillsammans att förändra deras liv.
Redan från första sidan griper En dröm från att dö tag i mig. Med ett väldigt vackert språk lyckas Emelie Kalén Loxi sätta namn på det onämnbara, som gör att jag kan känna igen mig i både Ellens ångest och Zacks depression. Ord som silverfeber fångar definitivt fenomenet, samtidigt som det ger språket en vacker smyckning.
Det är kanske framförallt Ellen jag faller för i En dröm för att dö. Med sina skrivardrömmar och sitt hävdande av självständighet inför en mamma som vill linda in henne i bubbelplast, känns hon som en befriande och nyskapande karaktär. Det är hennes del av historien som fängslar mig till största del.
En dröm från att dö innehåller ett av de få fall av vad som känns som instalove där jag tycker att det faktiskt fungerar. De möts och dras till varandra under ett dramatiskt skeende, som tvingar dem att vara närmre än vad främlingar normalt sett kommer varandra, och det gör att den där gnistan som tänds.
Ändå är det bland annat kärlekshistorien som stjälper min läsupplevelse. Jag gillar Ellen, jag gillar Zack, men inte riktigt tillsammans. De har sina fina stunder i En dröm från att dö som får det att pirra i kroppen. Men så händer något och Zack går till angrepp. Använder ord för att såra så mycket möjligt, och det känns inte riktigt bra. Inte heller att han anser sig i närmast att med våld försvara hennes ”heder”, eller hur en nu ska referera till den händelse jag avser. Hans plötsliga våldsutbrott är skrämmande.
En annan anledning att En dröm från att dö tappar på slutet för min del är att det helt plötsligt blir alldeles för mycket trådar som ska hållas reda på. Zacks döda pappa visar sig ha en hemlighet, Ellen råkar ut för ett pervo, Zack förmår inte hålla käft om privata saker, två trasiga mammor ska försöka lagas… det blir lite för mycket.
En dröm från att dö är skriven på ett utsökt vackert språk som verkligen fångar känslorna och tecknar fina porträtt av båda dessa människor, men de många trådarna på slutet gör att det känns som om den tappar fokus.
Det med Zack pappas hemlighet reagerade jag också lite på, att det blev ett sidospår som kanske egentligen inte behövdes.
Det hände för mycket på slutet som var löskopplat från resten, tycker jag.
Pingback: Kaosutmaningen 2015 - C.R.M. Nilsson
Pingback: Månadsrapport: April 2015 - C.R.M. Nilsson