Lilla himlafågel av Joyce Carol Oates

Författare: Joyce Carol Oates
Originaltitel: Little Bird of Heaven
Översättare: Ulla Danielsson
Förlag: Bonnier (2010)
Antal sidor: 478 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Den vackra Zoe Kruller lämnar sin man och son och flyttar in hos en väninna i den lilla staden Sparta. I detta hus kommer hennes femtonåriga son Aaron hitta henne brutalt mördad. Nästan genast riktas polisens uppmärksamhet mot mannen som hon nyligen har separerat från, Aarons far. Snart börjar det också ryktas om att Zoe har haft en affär med en gift tvåbarnsfar, som snart även han blir misstänkt. De båda familjernas liv slås i spillror av mordent men barnen kan inte hjälpa att de hör talas om varandra. Älskarens dotter Krista börjar ta omvägar runt Aarons hus, smyger sig så nära som hon bara vågar. Aaron blänger på Krista när helst de möts, men kan inte sluta tänka på henne. I tonåren blir cirklarna de slår runt varandra allt tätare och snart övergår nyfikenheten i ömsesidig besatthet. Samtidigt håller de båda fast vid tron att den andras far är den som är skyldig till mordet.

Lilla himlafågel lottades fram i min bokcirkel på temat ”en bok som klarar Bechdeltestet”, vilket den helt klart inte gör. Men det är inte lätt att veta innan man har läst en bok. Det finns visserligen mer än två namngivna kvinnliga karaktärer och de samtalar med varandra, men deras samtal rör nästan uteslutande män. Nästan vartenda samtal som Krista och hennes mamma har genom boken rör Kristas pappa. Överlag känns det som om kvinnorna i boken centrerar kring och definieras av männen i deras liv. Sex förekommer i boken, men alltid i gråzonen av våldtäkt och som uttryck för manlig dominans.

När jag tidigare har läst Joyce Carol Oates (Svart flicka, vit flicka) har jag inte varit särskilt förtjust, men tänkte att jag skulle ge Lilla himlafågel en ärlig chans. Oates kan skriva, men bortsett från vissa språkliga bitar kommer jag aldrig förstå varför vissa spår att hon kommer få Nobelpriset. Upprepningarna här driver mig till vansinne. Därtill är berättelsen så dryg och långsam.

Nej, Lilla himlafågel var inget för mig och jag ger upp hoppet om den här författaren.