När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka

när kejsaren var gudomlig

Författare: Julie Otsuka
Originaltitel: When the Emperor Was Divine
Översättare: Ulla Roseen
Förlag: Bonnier pocket (2014)
Antal sidor: 167 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
Pocket | Adlibris, Bokus, CDON

Tiden är februari 1942, platsen ett soligt Berkeley i Kalifornien. På vägen hem stannar en kvinna till utanför det lokala postkontoret. Hon plockar upp penna och papper, antecknar det som står på kallelsen och går hem för att städa huset och packa. Hon är japansk amerikan och har praktiskt tag över natten förvandlats till fienden. Hon och hennes familj tvingas kliva på tåget som ska föra dem till interneringsläger i Utah. Där väntar dem barackerna, ökendammet, taggtråden och de många rädslorna.

Julie Otsuka golvade mig med sin bok Vi kom över havet, och gjorde så att jag även ville läsa hennes debutroman När kejsaren var gudomlig. Böckerna behandlar liknande teman (japanska amerikaners levnadssituation under 1900-talet) och överlappar till viss del när det gäller interneringen. Men det är i denna som hon berättar mer detaljerat om interneringen.

När kejsaren var gudomlig blir aldrig lika stark som den första boken för mig, även om den givetvis är en stark läsupplevelse. Att se hur en grupp av befolkningen kan förvandlas till fienden gjorde mig både bedrövad och arg, och med tanke på att det fortfarande sker idag blir jag besviken på att vi aldrig tycks lära oss.

Det gör ont i mig att läsa hur mamman i familjen utplånar allting som kan härröras till Japan: bränner breven från familjen som är kvar, bränner sina kimonor, bränner fotot på sin bror som var soldat i kejsarens armé. Magen knyter sig när hon uppmanar barnen att säga att de är kineser och inte är japaner. Att kineser och koreaner bar lappar som betecknade var de kom från, för att inte bli sammanblandade med japaner. Det är så hemskt och oförlåtligt att det inte är mer känt än vad det är.

När kejsaren var gudomlig väcker onekligen en del känslor, men som sagt, den blir inte lika stark som Vi kom över havet. Det beror troligtvis på att den är berättad på ett lite mer kyligt, distanserat vis. Ingen av karaktärerna har några namn, utan benämns kvinnan, pojken, flickan och så vidare. Kanske är detta ett medvetet val då Otsuka har tagit mycket från sin egen familjs upplevelser under kriget för att skapa denna bok.

När kejsaren var gudomlig är en stark och angelägen bok om ett historisk skeende som det inte talas mycket om, och som det är viktigt att inte glömma bort.

betyg4

Andra som har bloggat om boken

Annas bokbloggJennies boklista; Johannas deckarhörna; KattugglanMias bokhörna; Mitt bokliga livoch dagarna går…; Tekoppens tankarUpptäck en ny värld…

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

14 svar på När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka

  1. Lena skriver:

    Denna har jag lagt i varukorgen på Adlibris. Den verkar intressant.

  2. Lottens bokblogg skriver:

    Den här vill jag definitivt läsa…

  3. Therése skriver:

    Det märks att denna är skriven före på ngt sätt, Vi kom… Är mer språkligt utvecklad tror jag. Jag ryser fortfarande över denna nya kunskap om japanerna i USA, tänk att jag inte hade en aning!

    • C.R.M. Nilsson skriver:

      Jag hade hört talas om det tidigare på grund av George Takei, som blev internerad under lägren, men jag har ju aldrig fått läsa det i skolan. Det har ju inte alls talats mycket om det i media heller.

  4. Pingback: Månadsrapport: December 2014 - C.R.M. Nilsson

  5. Felicia skriver:

    Jag har snart läst klart den här boken och är tyvärr inte jätteimponerad. Stilmässigt är det ingenting för mig. Har dock inte läst Vi kom över havet som jag har hört ska vara bättre.

  6. Pingback: När kejsaren var gudomlig – Fiktiviteter

  7. Pingback: När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka | Lottens Bokblogg

  8. Pingback: Den där om lästa böcker i mars | Den där om Jenny

  9. Manuel skriver:

    Jag har börjat att läsa och vi gör en text analys av denna bok , och precis som du hade ingen åning om detta. Jag tycker att ibland vi människor ärr blinda.

    • C.R.M. Nilsson skriver:

      Ja, människan kan nog vara blind. Historieskildringar är ju också ofta skrivna utifrån den dominerande majoritetens synvinkel, vilket gör att unga japanska kvinnor som söker sig ett bättre liv inte får synas.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.