Om konsten att läsa och skriva av Olof Lagercrantz

Författare: Olof Lagercrantz
Förlag: Wahlström & Widstrand (2012)
Antal sidor: 107 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Exempel på var den kan köpas i olika format
Pocket | Adlibris
E-bok | Adlibris, Bokus, CDON

Om konsten att läsa och skriva är, titeln till trots, ingen bok om skrivregler, upplägg och läsande under tvång utan snarare en reflektion över läsandet och skrivandet. Han utgår från sitt eget och andras läsande, om läsning som liknar narkomani och hur det är att läsa en bok för andra gången. Han reflekterar över skrivandet som hantverk, en förmåga att öva upp, och vem en författare egentligen skriver för och hur det går att avgöra om det en skriver har ett värde.

Om konsten att läsa och skriva känns som en klassiker bland kurslitteraturen på universiteten. Den förekommer inte bara på kurser om skrivande, utan även på lärarprogrammet och litteraturvetenskapsstudier till min vetskap. Efter att ha läst den känner jag att den är väl vald och inspirerande. Att jag läser den inom ramen för en kurs om skapande skrivande bör tilläggas.

Inom pärmarna på Om konsten att läsa och skriva, som är en tunn liten sak, gömmer sig mycket intressant och tänkvärt. Ett varningens ord om att börja klassa litteratur som fin eller att det ska vara fint att läsa. Om puddingläsare och läsandet som droger. Men kanske är det som gör störst intryck på mig tanken om läsaren som medskapare till verket. Författaren lämnar ifrån sig en text, som i läsarens ögon får liv och omtolkas. Det finns alltså en rätt läsare för en viss bok och en fel läsare för en annan, och författare hoppas på att stöta på den som passar just dennes bok.

Sedan är det ju som med allt att jag inte håller med allt som står att läsa i Om konsten att läsa och skriva. Är upprepningar stilens död? I min mening, nej. Maggie Stiefvater och Jeanette Winterson är två författare som på ett väldigt stilfullt sätt använder sig av upprepningar. Likaså är jag en snabbläsare som kommer ihåg detaljer från böcker jag läste för tio år sedan. För mig fungerar det inte att läsa långsamt, då tappar jag fokus. Men jag instämmer till fullo om nyttan att läsa en bok för andra gången!

Även om jag inte alltid håller med Om konsten att läsa och skriva, så tycker jag att det är en tröstande bok. Lagercrantz beskriver att det finns många motiv för att skriva och att det är ett hantverk. Övning ger färdighet. Genom att dela med sig av sina egna motgångar, känner jag, som har varit blockerad i ett år nu från att skriva mer än sporadiskt, att jag inte är ensam om att bli förlamad. Att det är vanligare än jag har trott.

Om konsten att läsa och skriva är kanske inte en konkret handbok i skrivandets konst, men den inspirera till att skriva och läsa och reflektera över varför vi gör just dessa saker.