Raya av Henrik Johansson

Författare: Henrik Johansson
Förlag: Rastlös förlag (2018)
Antal sidor: 256 sidor
Recensionsexemplar: Ja, från förlaget. Tack så mycket!

Exempel på var den kan köpas i olika format
Danskt band | Adlibris, Bokus, CDON

Över landet sprider sig en våg av vild strejker. På fabriksgolvet i bageriet Perita väcks oron till liv bland de osäkert anställda. Något måste göras. Samtidigt som en storm drar in över staden och förseglar bagerifabriken, samlar de sig och utmanar såväl fackföreningen som företagsledningen. I händelsernas centrum finns en familj. Raya jobbar som vikarie vid ugnen, den första kvinnan på sin post. Hennes mor förpackar brödet i slutet på linjen. Hennes styvfar är deras chef. Under ett dygn och två arbetsnätter ställs allt på sin spets.

Henrik Johansson bokbloggade tidigare och jag fick kontakt med honom via Annikas bokbloggsjerka. 2014 debuterade han med Av kött och blod, en märklig blandning av kriminalroman och arbetarlitteratur med skräckinslag. Sedan dess har han ägnat sig åt novellkonsten och nu 2018 kom hans andra roman, Raya.

Här får vi följa med till Perita, ett bageri med eftersatt maskineri och hög omsättning på bemanning. Johansson är särskilt bra på att skildra realistiska arbetsplatser, vilket verkligen kommer till sin rätt i Raya. Här är det inte en simpel konflikt mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan även en konflikt mellan timmisar och fast anställda. De krav och kontrakt som de timanställda tvingas arbeta efter är horribla. Att bli sjuk i influensa kan leda till att du inte får förnyat kontrakt, vilket händer med Rayas vän Elsa. Detta får henne och den sympatiske kollegan Iván att inse att något nu måste göras. De börjar ifrågasätta de missförhållanden som råder på arbetsplatsen och vilja aktivt agera mot det, styrkta av en strejkvinst i en annan bransch.

Inte nog med att vi känner igen det samtida arbetslivet med sina osäkra anställningar där folk förväntas vara tillgängliga hela tiden, vi känner också igen jargongen. Raya utsätts för ”skämt” från den äldre kollegan Roy, skämt som aldrig någonsin har varit roliga men som har tolererats för att det har varit en del av kulturen. Men nu har det förändrats. Raya vågar sätta ned foten och agera.

Trots att Raya väcker en hel del igenkänning och funderingar, så tycker jag inledningsvis att det är en ganska ordinär roman. Det finns lite som får mig att engagera mig i Raya, Werner eller Jackie. Men så kommer slutet. Det där fullständigt vedervärdiga, förkrossande slutet som fortfarande ger mig en klump i magen över en vecka senare. Slutet som gör att jag ser romanen med andra ögon. Den snygga planteringen i början som förskuggar tragedin.

Raya är en vass skildringen av det moderna arbetslivet med dess osäkra anställningar och orimliga krav på arbetstagare. Det väcker en hel del tankar och funderingar.