Spökhistorier

Spökhistorier

Medverkande författare: Tessa Krailing, Gary Kilworth, Robert Swindells, Ian Strachan, Joan Aiken, Susan Price
Originaltitel: Haunting Christmas Tales
Översättare: Sara Hemmel
Förlag: Richters (1994)
Antal sidor: 163 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Ursprungligen plockade jag Spökhistorier ur hyllan och lade den på nattduksbordet i oktober. Men så insåg jag att alla historier skulle utspela sig kring jul, så då åkte den tillbaka in i hyllan. Man behöver balansera det mysiga med det rysliga, trots allt.

Spökhistorier är en novellantologi skriven av några av den tidens på mest framstående, brittiska ungdomsförfattare. Med dagens mått mätt skulle jag snarare kalla deras målgrupp middle grade, eftersom ungdomslitteraturen har förändrats en hel del sedan 90-talet. Man vågar lita mer på sina läsare och hantera svårare ämnen. Det känns som om den här riktar sig till en väldigt ung målgrupp.

Den svenska utgåvan av Spökhistorier består av sex noveller. Den brittiska originalutgåvan innehöll nio och de tre som har plockats bort lät så spännande att jag inte kan låta bli att känna mig besviken. Här inleds allt med Bjällerklang av Tessa Krailing. Anna har under många år hemsökts av bjällerklang och en otäck känsla av att kvävas några dagar innan jul. Men nu när de lämnat den gamla bondgården och flyttat till staden, ska väl spöket lämna henne ifred? Eller? Jag tycker att den här var helt okej läsning. Lite klyschig, men får poäng för att den försökte smyga in familjehemligheter där.

Därefter kommer Skogshuggarens gåta av Gary Kilworth. Syskonen Colin och Jill ska fira jul hos sin morbror, som de aldrig har träffat. Ingen möter dem vid tåget. De lyckas ta sig till morbroderns stuga och tända en eld. När han anländer berättar han om skogshuggaren som en gång bodde där och gåtan kring hans död… Jag måste säga att jag blev betydligt mer förtjust i den här. Den var spännande och lite mer kreativ.

Den gråtande jungfrun av Robert Swindells är en mer klassisk spökhistoria. Laura återberättar i vuxen ålder om en händelse i hennes mormors hus, när hon stötte på den gråtande jungfrun Alice och fick veta spökets sorgliga historia. Inte heller den här bjöd på några större överraskningar, även om den var kompetent skriven.

I Timbarnet av Ian Strachan får vi stifta bekantskap med Christy, som är född på det tolfte slaget på julafton. Hon är ett timbarn, som sådant ska hon kunna se spöken. Något som hon inte bekymrats av förrän hennes pappa får för sig att de ska fira jul på en hemsökt prästgård. Jag kan se att jag nog skulle ha tyckt mycket om den här som barn, vilket gör mig rätt vänligt stämd mot den. Idag tycker jag att den är lite spännande.

Crespian och Clairan av Joan Aiken är en berättelse om avundsjuka och bortskämdhet. Varje jul skickas John för att fira den hemma hos sin kusin Becky. Ett år får hon ett par underbara dockor, som John genast vill ha för sig själv med tragiska konsekvenser. Jag tycker att den här var välskriven, även om jag inte är säker på att jag gillar den. Johns handlande får egentligen aldrig några riktiga konsekvenser för honom, även om det antyds att han som vuxen svängde in på en helt annan bana.

Men min favorit är nog Över fälten av Susan Price. Emily går för att hämta sin bror Jon, där han arbetar i gruvan. På vägen hem beslutar sig Jon för att de ska gena över fälten och de möter där en främling, som utmanar Jon på en brottningsmatch. Den här innehåller välbekanta motiv från folksagan och är nog den som barn tycker är otäckast i samlingen. Jag tycker i alla fall det, även om det inte är särskilt otäckt. Men spännande och välskriven är den allt.

Spökhistorier bjuder på blandad kompott, men kan nog skrämma en hel del yngre läsare.

Betyg 3: Gillade den.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.