Det var ett tag sedan jag deltog i tematrio, känns det som, men det känns också som om det vore på tiden. Denna vecka uppmanar Lyran oss att berätta om tre böcker som handlar om vänskap!
I vanlig ordning har jag svårt att fatta mig kort.
Harry Potter-serien av J. K. Rowling hade jag med förra gången, men det är ett så klockrent svar att jag inte kan låta bli. Starka band växer fram under seriens lopp och lojaliteten sätts ibland på prov, men den starkaste vänskap kan inte förstöras av avundsjuka eller missförstånd.
Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman är en berättelse om en annorlunda liten flicka, vars bästa vän är mormodern. När mormor går och dör, så efterlämnar hon sig en uppgift som Elsa måste genomföra. Hon lär känna alla de underliga människor som bor i hyreshuset samtidigt som hon genomför sitt uppdrag. Annorlunda från En man som heter Ove, men så himla bra. Mamma läste den nyligen och gjorde mig sugen på att läsa om den.
Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda handlar om tre personer under ett år i Paris. Franck är en surmulen kock som ägnar det mesta av sin fritid åt sin mormor Paulette och bor inne hos aristokraten Philibert, som lider av ångestproblematik. De möter den utbrända unga kvinnan Camille och upptäcker att ensam inte är stark. Jag tycker väldigt mycket om karaktärerna och vänskapsrelationerna, men hade svårt för hur historien var upplagd rent stilistiskt.
Gavaldas böcker gillar jag.
Jag har bara läst Tillsammans är man mindre ensam, men är lite sugen på att läsa annat 🙂
Vänlig fin trio.
Kul att du tycker det 🙂
Harry Potter är ju klockren 🙂
Det kändes så 🙂
Varför kom inte jag på Harry Potter? Hehe.
Mia
Jag valde också Mormor! 🙂
Det är en riktigt bra bok om vänskap 🙂
Går inte att komma ihåg allt 🙂
Det var väl en perfekt trio.
Tack, kul att du tycker det 🙂
Harry P är ett klockrent val! Varför är egentligen vänskap ett vanligare tema i barnböcker än i vuxenböcker? Folk slutar väl inte ha vänner bara för att de växer till sig?
Vet du, jag har grubblat över samma sak. Främst därför att jag blir så irriterad över att alla ”viktiga” relationer måste vara romantiska i vuxenlitteraturen.