The Perks of Being a Wallflower

Betyg: ☆☆☆
Författare: Stephen Chbosky
Förlag: Pocket Books (2009)
Antal sidor: 231 sidor

Finns till exempel hos Adlibris, Bokus eller CDON.

Handling

Charlie har länge stått utanför och tittat in, men detta ska förändras. Nu ska han ta steget från att iaktta till att delta. Han finner vänskap, blir förälskad, går på fester och börjar röka. Charlies berättelse börjar i total förnekelse, men når en förlamande insikt.

Kommentarer

Mina intryck av boken är en aning förvirrade. Jag gick till sängs efter att ha läst ut den med en vag känsla av besvikelse, därför att jag hade förväntat mig att jag skulle älska den. Jag tyckte om den, men den gav mig inte det lilla extra. Så vaknade jag upp morgonen därpå med en känsla av att den hade berört mig på något plan. Så pass att jag en lång stund övervägde att sätta en fyra på den, men eftersom det bara är en känsla som jag inte logiskt kan förklara, så får det bli en trea.

Det tog en stund för mig att förstå att boken medvetet är skriven ganska illa i början. Språket förbättras sakta genom boken, vilket troligen beror på att Charlie läser mer och mer och utvecklar sina kunskaper kring hanteringen av det. Men inledningsvis sitter jag där och rynkar på näsan och tycker att Stephen Chbosky borde hålla sig till filmmanus.

Brevromaner är svåra att skriva och jag upplevde att The Perks of Being a Wallflower var lite ryckig. Tempot blev ett problem för mig i och med att jag upplevde att Sam, Charlie och Patrick blev nära vänner väldigt fort. Ena stunden träffas de, i nästa stund är de jättenära vänner. Där hängde jag inte alls med i utvecklingen.

Jag vet inte om det är så att jag, i och med mitt studieområde, råkar ha fått autism på hjärnan eller något, men jag upplevde definitivt i början Charlie som autistisk. Han känns väldigt bokstavlig och som om han inte riktigt kan läsa av det sociala spelet, men som en väldigt snäll kille. Tyvärr upplevde jag honom inte som en särskilt intressant huvudperson, utan han var lite tråkig i mina ögon. Jag är heller inte speciellt intresserad av Sam, om jag ska vara ärlig. Desto mer intresserad är jag av Patrick och hans pojkvän (eller vad en nu ska kalla honom) Brad. Det är när det handlar mest om dem som jag läser på som mest engagerat.

Jag kommer heller aldrig förstå varför den typ av böcker som handlar om att gå från utanförskap till gemenskap alltid ska innebära att huvudpersonen börjar ta droger. Det är för mig fullständigt obegripligt, men förekommer nästan alltid.

The Perks of Being a Wallflower är en bra bok, men den griper inte tag i mig på det sätt som jag hade väntat mig.

Andra som har bloggat om The Perks of Being a Wallflower/Wallflower

Boktycke; Books on my mind; enligt O; och dagarna går…; romeoandjuliet; Schitzo-Cookie’s Bokblogg och Tessans bokblogg