Den här veckan har det trillat in en hel del böcker. Veckan fick en riktigt bra start med ett recensionsexemplar från Bazar förlag:
Gudar & Monster är den avslutande delen i trilogin om Önskemånglarens dotter. I ett års tid har jag nu gått och väntat på att få veta hur Laini Taylor skulle knyta ihop säcken, och vi kan säga att det inte dröjde länge förrän jag kastade mig över denna tegelsten på närapå 600 sidor. Hur jag tyckte att hon lyckades med att avsluta trilogin får ni veta den 28/10.
Igår var det praktiskt taget julafton hos mig. Något som kunde behövas eftersom jag var på sjukhuset för att magnetröntga min förstorade hypofys, så att de har lite koll på vad den har för sig. Magnetröntgen är inte min favoritgrej, så jag behövde lite tröst efteråt. Och fick det i form av bokpaket. Först väntade ett fint paket från Gilla Böcker hemma i brevlådan:
Jag har hittills läst två böcker av Rainbow Rowell som jag tyckt väldigt mycket om. Så givetvis ville jag läsa Komma fram också. Recensionsdatum är den 21/10, så det blir lite tajt. Men å andra sidan har jag redan läst halva…
Sedan hämtade vi ut ett paket från Bokus:
Nej, jag vet inte riktigt hur det går med mitt köpstopp, å andra sidan har jag suktat efter dessa två hela året. The Rest of Us Just Live Here av Patrick Ness låter som om den skulle handla om en av Buffys klasskamrater: den vanlige typen som bara vill hålla huvudet nere och gå ut high school. Helst utan att förlora några lemmar. Dessutom har jag varit nyfiken på Ness ett tag nu.
Det blir mycket Rowell i oktober. Carry On kom ut i förra veckan och jag beställde den så snabbt som jag kunde. När jag läste Fangirl ville jag läsa om Simon Snow och ganska snart blev jag bönhörd. Det var faktiskt en bok på g…
Men varje gång jag råkar få syn på Carry On får jag en viss låt i huvudet (och ett sug att titta på Supernatural):
Gudar och monster ska jag läsa också men har inte läst tvåan än.
Magnetröntgen är inte jätteskoj men man får tänka på de ser så mycket på den.
Mia
Jag älskade Blod & Stjärnstoft 🙂
Det gick lättare den här gången. Kanske för att det blev ”bara” 40 minuter istället för närapå 2 timmar som förra gånger…
Härlig tröst i alla fall, den bästa sorten. Men magnetröntgen låter verkligen inte kul!
Det var definitivt plåster på såren 🙂 Nej, det är långt ifrån det roligaste sättet att spendera sin tid, men den här gången var det över förhållandevis fort.
Hoppas mitt ex av Gudar och monster kommer snart! Jag vill ju också sätta igång med den!
Hoppas du får den snart 🙂