Jag känner mig fortfarande rätt dimmig i skallen, så läsning och recensionsskrivande går trögt. Som tur var så var jag förutseende nog att beställa hem två säsonger av Glee när Discshop hade dem på rea, så jag har lite sysselsättning på rätt nivå för mig just nu:
Jag brukade vara en fanatisk gleek. När Glee är bra så är det så himla bra och spelar på mina hjärtsträngar så att jag riktigt får gåshud, men när det är dåligt så vill jag bara leta fram närmaste skämskudde och gömma mig. Det är en serie i närmast utan kontinuitet, som om det vore för mycket begärt av författarna att komma ihåg att Puck har en syster (etablerat i säsong 1) eller att låta karaktärerna utvecklas. Men samtidigt finns det så många fantastiska ögonblick som har fått mig att gråta, att sucka, att heja på de här karaktärerna att jag inte kan sluta titta. Att det sedan stundtals är som en feberhallucination vägs upp av det som är riktigt bra.
Fast jag var tvungen att ta en paus på ett par år. När säsong 4 gick på tv såg jag bara de första fyra avsnitten innan jag lade ned. Jag tyckte det var så dåligt. Nu har jag sett hela säsong 4 och tycker att den är riktigt bra. Säsong 5 bör vi dock inte prata om…
Håller med, Glee är verkligen en serie som har både toppögonblick och sedan sådana man helst bara vill glömma på en gång.
Det är synd att de inte kan vara jämnare. Ibland sitter jag där och bara känner att jag verkligen inte gillar manusförfattarna.
Jag var också en massiv gleek men det försvann någonstans. Vill jättegärna återuppta serien igen och kanske borde göra som dig och köpa dem säsonger som jag inte har hemma för att kunna se dem när som helst andan faller på.
Ja, och det känns ju som om mellandagarna är rätta tiden att passa på 😉
Jag har faktiskt aldrig sett ett avsnitt av Glee, så fort det råkar vara på kanalen jag zappat till så zappar jag vidare 🙂
Det är en show med mycket hjärta och som sagt, när det är bra är det riktigt bra, men det kan också vara urkasst emellanåt. Manusförfattarna har inget sinne för kontinuitet eller karaktärsutveckling…