A Tiny Bit Marvellous av Dawn French

Omslagsbild A Tiny Bit Marvellous

Författare: Dawn French
Förlag: Penguin Books (2011)
Antal sidor: 404 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Snart femtioåriga Mo Battle är en framgångsrik barnpsykolog med djup insikt i sina klienters problem och känsloliv. Relationen till de egna barnen borde vara friktionsfri, men… det är den inte. Sjuttonåriga Dora beskyller sin mamma för precis allt som går fel i hennes liv och tror att mamman hatar henne. Sonen Peter vill helst kallas för Oscar, eftersom han är övertygad om att han är lika charmerande och belevad som sin hjälte Oscar Wilde. I bakgrunden någonstans finns pappan, som mest håller tyst och är… pappa. Men Mo håller på att genomgå en kris som kommer leda till att hon gör något vilt och själviskt som hotar familjens ömtåliga balans. Kommer de falla eller kommer de finnas där för varandra?

Dawn French skriver enastående roligt för tv och är en underbar komiker själv. Därför ville jag gärna läsa hennes debutroman A Tiny Bit Marvellous. Dessvärre tycker jag inte hon gör sig lika bra i bokform. Från mig lockar boken inte många skratt eller att jag ens drar på munnen särskilt ofta. Det är väldigt brittiskt utan att nå fram till den brittiska nivån av humor som brukar få mig att vika mig av skratt. Istället känns det lite överdrivet och slapstick.

Men jag gillar ändå A Tiny Bit Marvellous. Det beror på att French har lyckats teckna fram de tre karaktärernas synvinklar så att de verkliga känns som olika personer. Det beror också på stråket av allvar som kommer fram emot slutet och hur familjen sluter upp kring varandra. Även om Battlefamiljen till synes är dysfunktionell, så älskar de varandra och det lyckas French verkligen porträttera. Det händer inte mycket i början av boken, men fram emot slutet lyckas den svepa med sig läsaren.

A Tiny Bit Marvellous är kanske inte speciellt rolig, men det finns fina skildringar av familjekärlek i den.

Betyg 3: Gillade den.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.