Blå är den varmaste färgen

Blå är den varmaste färgen

Originaltitel: La vie d’Adèle
Regissör: Abdellatif Kechiche
Manus: Abdellatif Kechiche och Ghalia Lacroix
Skådespelare: Adèle Exarchopoulos, Léa Seydoux
Produktionsår: 2013
Längd: 179 minuter

Exempel på var den kan köpas i olika format
Bluray | CDON, Discshop
DVD | CDON, Discshop

Adèle går i gymnasiet. Hon är väl alldeles vanlig: det går sisådär i skolan, hon har vänner och en kille som är kär i henne. Eftersom hon är tjej är det självklart att det är killar hon ska vara tillsammans med. Men något känns fel. Som om hon bara råkar glida på ytan. Så möter hon en dag Emma, en konststuderande med färgstarkt blått hår. Ett möte som kommer att förändra hennes liv för evigt. Vissa människor tvingar oss att utforska vilka vi tror oss vara och vilka vi egentligen är.

Julie Maroh, som har tecknat och skrivit seriealbumet som ligger till grund för Blå är den varmaste färgen, har uttryckt besvikelse över filmen för att den har förvandlat hennes kärlekssaga till pornografi. Så långt skulle jag inte vilja sträcka mig, men även för mig som är långt ifrån pryd känns sexscenerna onödigt många men framförallt onödigt utdragna. Överlag finns präglas filmen av en känsla av utdragenhet som gör att jag ständigt sneglar på klockan. Det dröjer nästan en timme innan Adèle och Emma möts. Sedan segar sig filmen igenom deras förhållande.

Och den här känslan av utdragenhet är så synd, därför att det finns något som gör att Blå är den varmaste färgen glimrar till. Berättandet är så snyggt uppbyggt. I en inledande klassrumscen diskuterar de kärlek vid första ögonkastet i litteratur och detta resonerar så väl med ögonblicket när Adèle för första gången ser Emma. Fotot är så fruktansvärt snyggt och användandet av blått är genomtänkt, men inte övertydligt.

Huvudrollsinnehavarna i Blå är den varmaste färgen gör ett fantastiskt jobb. Adèle Exarchopoulos lyckas få fram det sårbara och oskyldiga i Adèles personlighet som gör karaktären riktigt charmig. Léa Seydoux gör ett riktigt bra jobb som den viljestarka och kompromisslösa Emma. Deras kemi på duken riktigt sprakar.

Blå är den varmaste färgen har i sig att bli en alldeles fantastisk film, men med sina nästan tre timmar är den alldeles för lång.

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i film och tv och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.