Bildkälla: Discshop.
Originaltitel: Charlie’s Angels: Full Throttle Regissör: McG Manus: John August, Cormac Wibberley och Marianne Wibberley Skådespelare: Cameron Diaz, Drew Barrymore, Lucy Liu Produktionsår: 2003 Längd: 106 minuter Titeln har utgått ur sortimentet.
Natalie, Dylan och Alex arbetar fortfarande för den mystiske Charlie. Nu har de fått ett nytt uppdrag: att finna två ringar som tillsammans innehåller en lista på alla som befinner sig i FBI:s vittnesskyddsprogram. Snart står det klart att det hela kan ha något att göra med Dylans förflutna. Och att förövaren kan vara någon som står Charlie nära.
Nyårsafton är inte min favorithögtid, utan skulle lika gärna kunna spendera den iklädd pyjamas och i soffan framför en film. Det blev inte pyjamas i år, men eftersom jag satt hundvakt gällde det att hålla firandet lugnt och stillsamt. Då blev det till att titta på Charlies änglar – Utan hämningar, som jag tydligen inte hade sett tidigare.
Charlies änglar – Utan hämningar är en helt klart överdriven och skruvad film, men jag tycker ändå att den är rolig. Det finns inte mycket substans i filmen och visst skruvar jag illa till mods på mig de stunder när tjejerna pressas ned i ”sexiga” kostymer utan något annat syfte än att det ska vara ”sexigt”, men eftersom filmen inte tycks ta sig själv på så stort allvar går det att leva med.
Det känns lite som om Charlies änglar – Utan hämningar driver med hela actiongenren. Slagsmålsscenerna är märkligt koreograferade. Tjejerna vrider och vänder på sig för att undkomma kulor och flygande motorcyklar, allt i slowmotion för att skapa ”bästa” effekt. Resultatet är en film som fångar uppmärksamheten för stunden, men som redan efter ett par timmar börjar glida ur minnet.
Bland slagfärdiga repliker och humoristiska scener döljer det sig en del krampaktiga försök till humor i Charlies änglar – Utan hämningar. Det blir krystade dialoger blandade med det som är roligt, vilket gör det hela till en ojämn film att förhålla sig till. På det hela är det här underhållning som kräver att du stänger av vissa delar av hjärnan och inte är alltför kritisk.
Charlies änglar – Utan hämningar är knappast något mästerverk, men en humoristisk film som fungerar att spendera en kväll med.
Jag brukade se originalserien för en miljard år sen. Typ 😉
Jag har nog sett originalserien någon gång, som barn. Men det är ju nyinspelningarna jag minns bäst 😉
Jag gissar att jag har sett denna, men jag kan inte riktigt skilja de filmerna åt. Underhållning för stunden är dock inte att förakta 🙂
Jag trodde verkligen att jag hade sett båda filmerna, men jag kände knappt igen något från den här alls. Vilket får mig att tro att jag bara har sett vissa sekvenser.
Den här var det länge sedan jag såg. Kanske skall kika om den 🙂
Kanske vore det 🙂
http://whitneyblackangus.com/index.php/pedigrees/item/1-b?USER=Pieroweb&L=0