En fransk curry av Richard C. Morais

Betyg: ☆☆☆
Författare: Richard C. Morais
Originaltitel: The Hundred-Foot Journey
Översättare: Ylva Stålmarck
Förlag: Bookmark förlag (2014)
Antal sidor: 344 sidor
Recensionsexemplar: Ja, från förlaget. Tack!

Exempel på var den kan köpas i olika format
Inbunden | Adlibris, Bokus, CDON
E-bok | Adlibris, Bokus, CDON

De intryck som En fransk curry efterlämnar sig är blandade. Det som är bra, det är riktigt bra. Det som är mindre bra… låt oss säga att jag förmodligen skrattade på ställen där det inte var meningen att jag skulle skratta.

I En fransk curry får vi följa den unge Hassan Haji från hans barndom i Indien till hans senare uppväxt i Europa. I Indien har familjen trotsat fattigdom och startat en framgångsrik restaurant i Bombay. En klassresa som inte se med blida ögon på av omgivningen. Tragedi tvingar familjen att lämna landet för att till sist slå sig ned i en mindre fransk bergsby. De öppnar en indisk restaurant i sitt nya hem, bara det att den ligger mitt emot det prisbelönta värdshus där den fruktade madame Mallory basar. Trots att Hassan är en virtuos i köket, skyr madame Mallory inga medel för att få bort familjen från byn…

En av de saker som gör En fransk curry unik är Richard C. Morais behandling av maten. Det är skildrat på ett levande och detaljerat sätt som gör att en känner lukterna, ser rätterna framför sig, så att magen börjar kurra av hunger. Skildringen av det indiska köket ligger mig särskilt varmt om hjärtat, även om det franska köket är lika välskildrat. Morais kan konsten att skriva om mat på det sätt som gör att huvudpersonens passion för matlagningskonsten framgår klart och tydligt på ett sätt som gör mig lite förälskad.

Vad Morais är mindre bra på, i mitt tycke, är att skriva sexscener. En vara som det blir mycket av när Hassan börjar bli tonåring och hormonerna stormar inombords. Jag är som sagt inte förtjust i eufismer i de här sammanhangen, särskilt inte när Hassan begraver huvudet mellan en tjejs kokosnötter och blir hård som ett cricketslagträ i byxan. I efterhand hoppas jag att det var meningen att det skulle få mig att skratta, annars så får jag väl be om ursäkt över att jag satt och asgarvade.

Första halvan av En fransk curry tycker jag mycket om. Jag älskar skildringen av livet i Indien, som är så sammankopplat med maten, och att få ta del av familjens historia. Det är så kristallklart skildrat att det känns som om jag befinner mig där. Jag blir totalt charmad.

Det är inte varje gång jag skriver det här, men En fransk curry är nog en bok som skulle ha tjänat på att vara längre. Någonstans runt halvvägsstrecket börjar Morais nämligen hoppa runt i tiden. Den övriga familjen försvinner nästan helt ur bilden. Händelser beskrivs ytligt och på ett föga tillfredsställande när Hassan går från en punkt till en annan. Karaktärerna förblir ytliga bekantskaper när det känns som om de borde beröra.

En fransk curry charmar i första halvan och har helt fantastiska matbeskrivningar, men fram emot slutet känns det som om boken borde ha varit 200 sidor längre för att skildra hela Hassans historia.

Andra som har bloggat om En fransk curry

Boklysten; Jennies boklista; och dagarna går