Bildkälla: Discshop.
Originaltitel: The Hundred-Foot Journey Regissör: Lasse Hallström Manus: Steven Knight Skådespelare: Helen Mirren, Om Puri, Manish Dayal, Charlotte Le Bon Produktionsår: 2014 Längd: 122 minuter Exempel på var den kan köpas i olika format Bluray | CDON, Discshop DVD | CDON, Discshop
I 100 steg från Bombay till Paris får vi följa den unge Hassan Haji från hans barndom i Indien till hans senare uppväxt i Europa. Tragedi tvingar familjen att lämna Indien för att till sist slå sig ned i en mindre fransk bergsby. De öppnar en indisk restaurant i sitt nya hem, bara det att den ligger mitt emot det prisbelönta värdshus där den fruktade madame Mallory basar. Trots att Hassan är en virtuos i köket, skyr madame Mallory inga medel för att få bort familjen från byn…
100 steg från Bombay till Paris är en filmatisering av boken En fransk curry, skriven av Richard C. Morais. En bok som föga övertygade mig med sina ytliga karaktärsporträtt. Flera gånger tänkte jag att den skulle göra sig bättre som film. Trots denna övertygelse dröjde det ganska länge innan jag såg själva filmatiseringen, men jag måste säga att jag hade rätt. De har visserligen gjort om en hel del, men i mina ögon är det ofta till det bättre.
I Lasse Hallströms händer förvandlas 100 steg från Bombay till Paris till en riktigt varm och mysig feelgood. Karaktärerna får störa djup på den vita duken och blir riktigt älskvärda. Den indiska familjen som rycks upp med rötterna och försöker hitta någonstans där den kan börja läka sin sorg. Den ensamma änkan, fantastiskt porträtterad av Helen Mirrren, vars restaurant är hennes liv och traditionerna är viktiga. Sakta växer en udda vänskap mellan dem, kantat av konflikter. Allt på grund av att de alla älskar mat. Att se den här filmen på tom mage är ingen bra idé. Trust me.
Som ofta i film tycker jag att huvudrollsinnehavaren är tämligen blek och Manish Dayal är inget undantag. Men Hassan erbjuder kanske inga större utmaningar. De som skäl showen är de mindre karaktärerna, som hur Om Puri porträtterar den envisa men älskvärda pappan. Helen Mirren är alltid bra.
Dock kan jag inte komma ifrån att jag upplever att familjen Haji är lite stereotypt porträtterad i 100 steg från Bombay till Paris. Trots att det är ett mycket kärleksfullt porträtt, stör det mig lite. Samtidigt uppskattar jag den tidstypiska diskussionen kring främlingsfientlighet som har fått komma fram i filmatiseringen.
100 steg från Bombay till Paris är en mycket charmig feelgood med snyggt foto och fina skådespelarprestationer. Jag lovar att den kommer att göra dig hungrig.
gillade filmen, men den satte kanske inte jättestora spår.
Jag tyckte den var mysig 🙂 Tiden får utvisa om den satte bestående spår.
Jag är så oerhört svag för allt Lasse Hallström gör att jag säkert ser allt i ett rosaskimrande töcken, men jag gillade verkligen denna 🙂
Jag gav den en fyra ursprungligen, men sänkte det när jag skrev recensionen. Men jag gillade den verkligen 🙂 Den enda andra film av Hallström som jag kan komma på att jag har sett är Tinker Tailor Soldier Spy och den älskade jag.
Pingback: Månadsrapport: Februari 2016 - C.R.M. Nilsson