Varje söndag delar vi med oss av ett stycke från boken vi håller på att läsa just nu. Detta sker vanligtvis på initiativ av Mari på bloggen Flukten fra verkligheten, men idag är astridtherese som håller i det hela. Enda regeln är att spoilers undanbedes.
Idag håller jag på och slalomläser Haruki Murakamis Elefanten som gick upp i rök och Jennifer Clements En bön för de stulna. Jag tänkte dela med mig av en smakbit ur den senare. Den handlar om unga flickor i Mexico som lever i en värld där det bästa en flicka kan vara är ful. Där kvinnor och flickor betraktas som varor, och där de när som helst kan bli tagna av knarkkartellerna. Där de gömmer sig i gropar när de ser jeeparna kommer. Berättare är den unga Ladydi som med vidöppna ögon skildrar livet på deras liv på deras berg där kvinnorna styr. Männen har för länge sedan övergivit platsen.
Smakbiten kommer från sidan 64 (enligt min läsplatta – svårt att ange sidor vid e-böcker):
Hon var som en vit dimvarelse. Hon höll en nappflaska i ena handen. Hon var naken. I mörkret under en flod av månsken såg jag bröstvårtorna, det svarta håret mellan benen och en konstellationen av cigarettmärken över hela kroppen. Jag såg cigarettmärkesstjärnorna som utgjorde Orions bälte och Oxen. Till och med fötterna var täckta av runda brännmärken. Paula hade vandrat över Vintergatan och varenda stjärna hade bränt hennes kropp.
Låter som en riktigt otäck bok.
Kanske mest för att det är så invant för karaktärerna att de inte höjer på ögonbrynen när folk försvinner eller blir mördade. Men efter den här får jag välja något mer lättsmält.
Den här har jag precis läst, stark bok. Tack för smakbiten!
Ja, det är väldigt starkt ofta.
väldigt bra och skrämmande bok. borde läsas av många.
tack för smakebiten!
Den är klart läsvärd.
Tack för smakbiten! Verkar väldigt intressant. Ha en fortsatt fin söndag!
Det är en intressant bok.
Uff, det hørtes smertefullt ut! Jeg er veldig glad i Murakamis bøker og er så heldig at jeg har to uleste Murakami i bokhyllen. De kommer ikke til å være uleste lenge, men jeg nyter at jeg har to jeg ikke har lest 🙂 Ha en riktig fin søndag!
Tyvärr märker jag under läsningen av Elefanten som gick upp i rök att Murakami och jag behöver ett break. Synd, jag har länge haft honom som en favoritförfattare.
Verkar som en otäck bok, men intressant. Tack för smakebiten!
Det finns mycket otäckt i den, samtidigt som den är vackert skriven.
Den är jag nyfiken på. Tack för smakbiten!
Den är klart läsvärd 🙂
Låter som en bok som griper tag. Tack för smakbiten.
Det är det definitivt 🙂
Tack för smakbit (får mig att tänka på Majgull Axelssons Rosario är död). Skrämmande handling med verklighetsbakgrund, vad jag förstår. Orkar nog inte med att läsa något sådant tungt för tillfället, avvaktar denna.
Jag har inte läst Rosario är död, men tankarna har ändå farit ditåt. Förstår om det kan kännas tungt; jag måste välja något lite mer lättsmält efter att ha inlett månaden med tre skapligt tunga böcker.
Tack för smakbiten. Den kändes verkligen obehaglig!
Det är stundtals väldigt obehaglig läsning.
En bok som jag vet står på listan i en organiserad bokcirkel jag är med i under våren 🙂
Tack för smakbiten!
Hoppas det kommer bli många givande diskussioner kring den 🙂 Tror det är en lämplig bok för en bokcirkel.
Tack för smakbiten, blir lite nyfiken!
Den är klart läsvärd 🙂
Virker som sterk lesing! Takk for smakebit!
Det är det allt 🙂
lite läskigt
Ja, det finns mycket obehagligt i den.
Ska läsa den här till Lyrans jorden runt-utmaning. Låter väldigt intressan, men tung…
Kul, det var därför jag läst den 🙂 Den är inte helt lättläst, men klart läsvärd.
Interessant. Takk for smakebiten 🙂
Det var så lite så 🙂
En ny bok och författare för mig men tack för smakbiten 🙂
Det var så lite 🙂