Fantomen på operan

Regissör: Joel Schumacher
Manus: Joel Schumacher och Andrew Lloyd Webber
Skådespelare: Emmy Rossum, Gerard Butler, Patrick Wilson, Miranda Richardson, Minnie Driver, Jennifer Ellison
Produktionsår: 2004
Längd: 143 minuter

Opera Populaire hemsöks av en underlig figur som kallar sig själv för fantomen på operan. Han styr operan med järnhand och tycker inte om dess stjärna, den diviga sopranen Carlotta Giudicelli. När operan får nya ägare ordnar fantomen en olycka för mycket för stjärnan, som slutar och lämnar dem utan ersättare. Men fantomens skyddsling, den unga Christine Daaé, kan sjunga hennes roll och gör oväntad succé. I publiken finns hennes barndomskärlek, Raoul, och de lär känna varandra igen, vilket gör fantomen fruktansvärt svartsjuk. Snart börjar han skrämma Christine, som har trott honom vara en ängel sänd av hennes döda far. Men snart står det klart att hans mordiska tendenser är otyglade.

Fantomen på operan är en av mina favoritmusikaler och filmatiseringen från 2004 är en väldigt lyckad. Det är storslaget och dramatiskt med fina skådespelarinsatser. Emmy Rossum är fantastisk som Christine och hennes röst… hon har så vacker sångröst. Däremot lämnar Gerard Butlers sång en hel del att önska. Det känns inte som om han är den mest lyckade castingen av fantomen. Skådespelet är det inget fel på, men i jämförelse med Rossum och Patrick Wilson (Raoul) står han sig tämligen slätt.

Denna filmatisering av Fantomen på operan är överdådig och vacker. Vi växlar i olika tidsperspektiv, från nutid i svartvitt till det förflutna i storslagen färgskala. Det är teaterns yviga värld som fångas i filmen. Visuellt är det mycket slående. Kulisser, kostymer, allting tar oss till oanade höjder. Filmen lyckas vara på en gång både rolig, romantisk och vacker med skräckgotiska undertoner som jag finner mycket tilltalande.

Fantomen på operan är en ovanligt lyckad filmatisering av en musikal som lyckas fånga magin i scenspråket och musiken.