Originaltitel: Hagane no renkinjutsushi
Regissör: Fumihiko Sori
Manusförfattare: Fumihiko Sori och Takeshi Miyamoto
Skådespelare: Ryôsuke Yamada, Tsubasa Honda, Dean Fujioka
Produktionsår: 2017
Längd: 135 minuter
Bröderna Edward and Alphonse Elric har förlorat sin mamma i unga år. Båda två är talangfulla alkemister och blir alltmer besatt av att använda alkemi för att få tillbaka sin mamma. Men det hela går fruktansvärt snett. Ed förlorar en arm och ett ben, medan Al förlorar hela sin kropp. Ed lyckas dock binda hans själ till en rustning. Nu är de på en resa för att sona vad de har gjort, men också för att återvinna sina kroppar. Ed har därför tagit tjänst som statlig alkemist. Detta för honom till staden Liore, där en profets uppseendeväckande mirakel har fångat militärens intresse, och senare till alkemisten Shou Tucker, vars arbete med chimärer kanske kan hjälpa dem i deras sökande…
Hiromu Arakawas manga Fullmetal Alchemist är ett svindlande äventyr om konspirationer och brödrakärlek. Men går det att göra spelfilm av det hela? Jag måste erkänna att jag var tveksam. Men när jag tittade på trailers för filmerna på Netflix, slogs jag av hur välgjorda de tycktes vara. Så jag gav den första en chans.
Att se Fullmetal Alchemist känns på många sätt som att läsa mangan. Berättelsen håller sig trogen förlagan, likaså skådespelarnas maner. Detta kan kanske få skådespeleriet att kännas lite överdrivet, men bjuder på den humor och spänning som gör mangan så lockande. Att filmen är så trogen sin förlaga är både till dess för- och nackdel. Fördelen är ju att den tilltalar fans av mangan. Nackdelen är att den känns fruktansvärt utdragen ibland, för att kunna få med alla detaljer. Det är flera gånger som den fortsätter bortom vad som känns är ett naturligt slut.
Specialeffekterna imponerar också i Fullmetal Alchemist. De lyckas väcka alkemin till liv, men också de varelser som befolkar denna värld. Det känns som om jag förflyttas till Amestris, med alla spänning vad det innebär.
Fullmetal Alchemist var en oerhört positiv överraskning, även om den känns något för lång.
