Kindred av Octavia E. Butler

Omslagsbild Kindred

Författare: Octavia E. Butler
Förlag: Headline (2018)
Antal sidor: 295 sidor
Recensionsexemplar: Nej.

Året är 1976 och Dana drömmer om att bli författare. Hon och maken Kevin har precis flyttat in i ett hus, när hon plötsligt blir yr. Då ser hon oväntat en pojke som är på väg att drunkna och räddar hans liv. Något som kommer hända igen och igen. Pojken Rufus har av någon anledning förmågan att frammana henne år 1815 när hans liv är i fara, i en tid när hon antas vara en slav. Ingen av dem förstår hur han kan göra det han gör, eller betydelsen av det band som binder dem samman. Men varje gång Dana räddar hans liv, blir hon alltmer medveten om att hennes eget liv kanske är över innan det ens har börjat.

Octavia E. Butler var för mig en okänd författare tills det att ett Goodreads-nyhetsbrev tipsade om Kindred. Liksom Diana Gabaldons böcker är denna svårklassificerad. Det är både science fiction och historisk fiktion i en och samma bok, där Dana finner att hon reser tillbaka i tiden för att rädda livet på sin anfader Rufus. Hur det kommer sig att Dana reser i tiden får aldrig riktigt sin förklaring, men det är heller inte poängen med berättelsen.

Poängen med berättelsen är att skildra vad som händer när du förflyttar en svart kvinna från 70-talet till förkrigstiden i södern där hon lär känna slaveriet på intima villkor. Kindred är en brutal skildring av slaveriet, av utsattheten och hjälplösheten, men också styrkan hos slavarna. Flera gånger tänker Dana att det är lätt att göra någon till en slav, att glömma det liv hon har där hemma. Som slav jobbar du alltför hårt för att tänka på framtiden och om du inte skulle göra det, är allt du kan tänka på smärtan från bestraffning du ådragit dig för att inte ha jobbat tillräckligt hårt.

Den stora inre konflikten i Danas liv som skildras i Kindred är att hon om och om igen räddar sin vita, slavägande anfader istället för att låta naturen ha sin gång, vilket skulle fördöma henne själv till att aldrig bli född. Denna moraliska fråga får aldrig någon riktig lösning. Men konflikten inom Dana, och hoppet om att Rufus kanske ska gå att rädda och utbilda, är intressant skildrad. En parentes är att om en vit författare hade skrivit detta hade det varit självklart att Rufus skulle bli god, inse slavarnas människovärde och befria dem. Butler gör det inte så enkelt för sig, utan skildrar en man fångad i sin tid och sina privilegier som aldrig riktigt förstår vad det är Dana försöker lära honom.

Kindred är en bok som stjäl andan ur dig: den är brutal, den är spännande, den är förkrossande. Läs, för böveln.

Betyg 5: Den var fantastisk!

Om C.R.M. Nilsson

Boknördig beteendevetare som jobbar som stödpedagog. Hjärtat klappar lite särskilt för spekulativ fiktion.
Det här inlägget postades i läsning och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

3 svar på Kindred av Octavia E. Butler

  1. Jag har hört talas om den här på olika poddar och varit nyfiken på den! Nu blev jag ännu mer sugen på att läsa den.

  2. Pingback: Månadsrapport: Januari 2020 - C.R.M. NilssonC.R.M. Nilsson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.