Författare och tecknare: Milk Morinaga Förlag: Seven Seas (2013) Antal sidor: 336 sidor Recensionsexemplar: Nej. Exempel på var den kan köpas i olika format Pocket | Adlibris, Bokus, CDON
Jag stiftade bekantskap med Milk Morinaga för första gången under hösten 2014 när jag läste och charmades av hennes yuri (kärlek mellan två tjejer med mer vuxenmaterial än shoujo-ai) manga Girl Friends. Då jag ville läsa mer av henne började snegla mot Kisses, Sighs, and Cherry Blossom Pink som är lite som en novellsamling fast i mangaform där berättelserna binds samman av skolan Sakurakai High. Jag kommer snabbt underfund med att jag har större problem med den här typen av berättande i serieform, då jag vill lära känna karaktärerna bättre än vad jag får göra.
De två karaktärer som en får lära känna bäst i Kisses, Sighs, and Cherry Blossom Pink är Nana och Hitomi, då de förekommer i ett flertal berättelser. Sedan länge har de planerat att börja på samma nya highschool när Hitomi, som en blixt från klar himmel, bestämmer sig att gå på en annan skola. Liksom Girl Friends är det här en berättelse som går från nära vänskap till att utmynna i ett förhållande och vi får följa karaktärerna medan deras kärlek mognar. Tyvärr får jag inte samma pirriga lyckorus som jag fick av den tidigare nämnda serien, utan jag skulle ha önskat att Hitomi och Nana hade fått en längre sammanhängande historia istället för de småglimtar som jag får i dagsläget.
Ett annat kapitel heter The Summer Closest to Heaven och huvudpersonen är spöket Natsuka, som hemsöker sin gamla highschool där hennes vän har blivit skolsköterska. Den här är väldigt söt, men jag vill veta mer. Hur kom det sig att Natsuka dog? Hur kände Komatsu inför henne? Hur fungerar hela spökgrejen? Det känns som om det också hade gjort sig riktigt bra som en längre serie.
Det kapitel jag tycker sämst om är Kiss, Love, and My Prince. Narumi har fått huvudrollen som prinsessa i skolpjäsen. Under en av repetitionerna får hon sin första kyss av den äldre Tachibana och chockas av att bli kysst av en tjej. Den innehåller den samtyckesproblematik som ofta kännetecknar mangaromance och det här typiska dominanta/undergivna synsättet som jag är hjärtligt trött på.
Därefter följer Remember This Love Someday, som är en vemodig berättelse om icke-besvarad kärlek. Jag riktigt känner med Suzuki. Det väcker minnen till liv av att vara kär för första gången utan att få det besvarat, och det är ju definitivt något en bär med sig resten av livet.
I Cherry On Her Lips får vi möta två vänner där den ena är en riktig fena på att laga desserter. Chiharu är förälskad i henne och har ställt upp noggranna regler för hur ofta hon får röra vid Eri under loppet av en dag. Det här är väl det närmaste jag kommer till det där pirret. En mycket söt historia som involverar matlagning och musik på ett sätt som får mig att vekna i knävecken.
My True Feelings är väldigt, väldigt japansk. En äldre elev, sempai, blir utbjuden av en yngre elev och tackar ja, eftersom det är första gången någon någonsin bjuder ut henne. Trots att de båda är tjejer och hon inte är säker på hur hon känner inför detta. Det blir nästan lite farsartat innan det hela löser sig.
Så Kisses, Sighs, and Cherry Blossom Pink är inte lika stark som den serie jag tidigare har läst av Morinaga, men den bjuder ändå på riktigt mysigt, romantiskt fluff. Sådant som kan behövas i vinterkylan.
